med anledning av prop. 1990/91:136 Ändringar i sparbankslagen m.m.
Bakgrund
Sparbanker har funnits i Sverige sedan 1820-talet. De
utmärks av att de bedrivs utan ägarintressen och utan
vinstintressen. De är till sin associationsform närmast att
betrakta som stiftelser. Överskott från verksamheten
fonderas för att förstärka rörelsens soliditet. I den mån
överskottens omfattning är av den storleken att ytterligare
soliditetsuppbyggnad ej bedöms nödvändig skall
överskottet användas till anslag till allmännyttig verksamhet
inom bankens arbetsområde.
Tyvärr har småsparandet i Sverige allvarligt skadats av
den skatte- och inflationspolitik som staten bedrivit de
senaste årtiondena. Detta har varit skadligt inte bara för
landet utan även för sparbanksrörelsen. Den omläggning av
skattepolitiken som skett under senaste åren har dock något
förbättrat hushållssparandets situation. Ännu är dock
realräntan på banksparande negativ.
I den marknadsekonomiska yra som just nu dominerar i
västerlandet har sparbankerna drabbats av de nya
ideologiska strömningarna. Dels har man givit sig in på
spekulativ utlåning, vilket lett till stora kreditförluster på
sina håll, både i Sverige och utomlands. Dels har man också
alltmer föreställt sig att avsaknaden av ägar- och
vinstintressen skulle göra associationsformen mindre
ändamålsenlig. Trots de goda erfarenheterna från en långt
mer än hundraårig allmännyttig sparbanksverksamhet fri
från vinstintressen väljer sparbanksledningarna att tro och
hoppas att ägar- och vinstintressen skulle vara den enda
naturliga drivkraften för ekonomisk verksamhet.
Dessa trender har lett till en allt starkare koncentration
inom sparbanksrörelsen, vilket möjligen förstärkt företagen
finansiellt, men samtidigt försvagat det folkliga och lokala
inflytandet. Skapandet av stora enheter som Första
Sparbanken och Sparbanken Alfa är de tydligaste exemplen
på denna trend.
En viktig bakgrund till den föreliggande propositionen,
som grundar sig på sparbanksföreningens förslag, är en
debattbok som för några år sedan gavs ut av verkställande
direktören i Första Sparbanken, Karl-Henrik Petterson,
som ivrigt pläderade för att sparbankerna skulle ombildas
till aktiebolag.
Det är värt att notera att den 12 april i år meddelades att
Karl-Henrik Petterson tvingats lämna sin VD-post på grund
av de stora kreditförluster på flera hundra miljoner som
drabbat Första Sparbanken som en följd av
finansbolagskrisen m.m.
Våra synpunkter
Vi menar att de spekulativa vinstintressen, som på
senare år brett ut sig i västerlandet och fått allt större
legitimitet, ur många synpunkter är samhällsskadliga. Det
har visat sig genom jätteförluster först genom spekulationer
på optionsmarknaden (exempelvis den s.k.
Stadshusskandalen) och nu senast genom sensationella
kreditförluster inom bankväsendet.
Samtidigt anser vi inte att det är statens uppgift att
förhindra olika verksamheters fria val av associationsform.
Vi accepterar därför den föreslagna lagstiftningen med ett
undantag. Vi motsätter oss absolut att de till aktiebolag
ombildade bankerna skall få använda ordet ''sparbank'' i sin
firmabeteckning eller på annat sätt i sin marknadsföring.
Vi vill inte ta avstånd från företagsformer som grundas
på ägarintresse och vinst, men anser att det också behövs
aktiva företag som står fria från vinstintresset. Vi beklagar
det relativa ointresse som på senare år från statens sida har
ägnats åt sådana ekonomiska verksamheter som ej är
grundade på vinstmaximeringsprincipen såsom kooperativa
företag, allmännyttiga stiftelser och sparbanker. Vi yrkar på
att regeringen i en samlad utredning låter utreda hur sådana
ekonomiska arbetsformer skall kunna stödjas som en
motvikt till den alltmer förhärskande aktiebolagsformen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring av 6
kap. 2
§ bankrörelselagen (1987:617),
2. att riksdagen beslutar att sparbank som ombildats till
aktiebolag ej får använda beteckningen ''sparbank'' i
marknadsföring eller annan relation till allmänheten,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
förslag till stöd och stimulans till ekonomiska
associationsformer som är fria från vinstintressen såsom
sparbanker, kooperativ och ekonomiska stiftelser som
motvikt mot aktiebolagsformens alltmer dominerande
ställning.
Stockholm den 15 april 1991
Lars Norberg (mp)
Elisabet Franzén (mp)
Krister Skånberg (mp)
Carl Frick (mp)