En målmedveten energipolitik för långsiktigt hållbar
utveckling, välfärd och solidaritet
Miljöpartiet har redovisat sin energipolitik i en rad
motioner. I denna motion lägger vi fram krav och förslag på
ändringar och tillägg till regeringens proposition
1990/91:88. Den har allvarliga brister, som vi vill rätta till,
när det gäller att trygga vårt lands behov av energitjänster
till lägsta möjliga totala kostnad för användarna och
samhälletmed minsta möjliga förbrukning av icke
förnybara bränslenmed minsta möjliga miljöskador och
växthuseffektermed minsta möjliga energianvändning.
Miljöpartiet kräver en långsiktig och trovärdig
energipolitik. Användningen av kärnkraft och av kol, olja
och fossilgas måste avvecklas, den hotar naturen, miljön
och framtiden. Den totala energianvändningen måste
halveras, enligt Brundtlandkommissionen, vi föreslår inom
35 år. Med fortsatt användning av kärnkraft och fortsatt
överskott av el får Sverige ingen lönsam marknad för
förnybara energikällor och ingen effektiv och fungerande
elmarknad som gör det lönsamt med effektivare
elanvändning och hushållning.
Industrins kommentarer till propositionen visar tydligt
att den fortsatta osäkerhet och kortsiktighet i
energipolitiken som socialdemokraterna, folkpartiet och
centern har enats om kommer att leda till att omställningen
till ny teknik i industrin försenas ytterligare. Samtidigt ökar
marknaden i andra länder för teknik, processer och
produkter som skonar miljön och använder minsta möjliga
energi och råvaror. Det skapar möjligheter till goda
exportaffärer som svensk industri riskerar att tappa genom
sin fortsatta tvekan.
Nio krav på ändringar och tillägg i energipropositionen 1
En bestämd tidsplan för kärnkraftavvecklingen.
Avvecklingen ska börja i år genom att minst en
kärnkraftreaktor stoppas!
2 En konkret handlings- och tidsplan för att minska
utsläppen av växthusgaser och minska den totala
energianvändningen, även inom trafiksektorn. Sverige ska
följa internationella avtal och rekommendationer.
Energianvändningen skall minskas med 2 %
per år och användningen av fossila bränslen skall
minskas med 85 %
under de närmaste 25 åren.
3 Beskattning av energiråvaror och utsläpp enligt motion
1990/91:N68 för att styra bort från miljöfarliga bränslen.
Vindkraft, solvärme, mottryck och kraftvärme för bio
bränslen ska vara lönsammare än kol-, olje- och fossilgas-
kraftverk. I andra hand kräver vi en koldioxidavgift i stället
för skatt, på all förbränning av fossila bränslen, med
återbetalning till alla kraftproducenter, i proportion till
levererad elmängd dock inte för den el som genereras med
kärnkraft och vattenkraft.
4 Åtgärder för att kraftigt minska nuvarande el-
överskott:en snabb, stegvis avveckling av kärnkraften
ska börja -91export av el, främst till Danmark och
Finland 5
Främja effektivare energianvändning och hushållning
genom:att låta balansprincipen styra
energiförsörjningenminst lika bra ekonomiska villkor
som för nya kraftverkbättre information bl a
produktmärkning och rådgivning 6
Ökad satsning på forskning och på teknisk och
kommersiell utveckling av energieffektivare utrustning och
av metoder och utrustning för att utnyttja solen,
biobränslen och vindkraft och andra förnybara energikällor.
7 Klara styrsignaler till kraftindustrin och
elanvändarna:eltaxor som uppmuntrar minskad
elförbrukningavveckla skatterabatterna för stora
elförbrukarenormer för högsta elförbrukning på vanliga
apparaterkrav på energibalanser för stora
energiförbrukare 8
Skapa en öppen marknadsekonomi även för elkraft
med en elbörs och med rätt för alla kraftproducenter att
överföra el på högspänningsnätet, till självkostnadspris.
9 Öka det nordiska elsamarbetet.
I En tidsplan för kärnkraftavvecklingen måste
fastställas! -- Vem tar annars talet om omställning av ett helt
lands energiförsörjning på allvar?
Minst en kärnkraftreaktor kan stoppas 1991 -- behovet
av elkraft till internationellt konkurrenskraftiga priser för
tryggande av sysselsättning och välfärd kan utan svårighet
täckas ändå, utan ökad belastning på miljön. Det framgår
ju av de sifferuppgifter som lämnas i själva propositionen.
Därefter kommer energibehovet att sjunka om
energiförsörjningen baseras på den s k balansprincipen, sid
11 i prop. 1990/91:88 och om de ekonomiska villkoren för
investeringar i utrustning och åtgärder för effektivare
energianvändning görs minst lika gynnsamma som för nya
kraftproduktionsanläggningar. Miljöpartiet kräver att
kärnkraftavvecklingen sker i takt med sjunkande elbehov
med tillämpande av balansprincipen och med utbyggnad av
vindkraft och solvärme och av kraftvärme som både ersätter
elvärme och tillför ny elkraft. Vi vill skynda på
omställningen främst genom att erbjuda förmånliga lån.
II Riksdagen måste fastställa en handlings- och tidsplan
för att minska utsläppen av växthusgaser och minska den
totala energianvändningen -- även inom trafiksektorn!
Regeringen beskriver problemen vältaligt i
propositionen på sid 13 och 14: ''Människans påverkan på
klimatet genom utsläpp av s k växthusgaser är ett av de mest
allvarliga miljöhoten'' '' --
--
-- risken stor för utbredd torka i vissa områden och
översvämningar i andra'' --
--
--. ''Hundratals miljoner människor kan behöva flytta,
ekosystem förstöras och allvarliga sjukdomar spridas'' --
--
-- '' Problemet är --
--
-- globalt'' --
--
-- '' --
--
-- möjligt att de mest dramatiska effekterna uppstår först
om 50--100 år'' --
--
--. ''De utsläpp som sker idag påverkar klimatet i
hundratals år framåt'' Men regeringen föreslår inga
konkreta åtgärder nu. Det tycker vi är fruktansvärt
ansvarslöst mot människor i hotade områden och mot
kommande generationer. Sverige ska följa internationella
avtal och rekommendationer. Miljöpartiet står fast vid
yrkandena om att energianvändningen skall minska 2 %
per år och att användningen av fossila bränslen skall
minskas med 85 %
under de närmaste 25 åren.
III Beskattning av energiråvaror och utsläpp
Principerna redovisas i Miljöpartiets partimotion
1990/91:N68. Nivån på koldioxidskatt på fossila bränslen
sattes till 25 öre/kg koldioxid. Undantag gjordes dock för
fossila bränslen som används i elproduktion. Skälet till detta
var en rädsla för kraftiga elprishöjningar. Förutsättningarna
för sådana prishöjningar är dock att kraftproduktionen i
framtiden till betydande del sker med olja, kol eller
fossilgas.
Vi avser att koldioxidskatten bör höjas med 10 öre/kg
koldioxid för varje år till avsedd effekt uppnås. Höjningen
motiveras av den tilltagande koldioxidhalten i atmosfären
leder till stora miljöskador, allvarliga rubbningar i
möjligheterna att bedriva ett produktivt jordbruk och att
människor hotas av svält. Vi föreslår därför att
koldioxidskatten höjs till 35 öre/kg från den 1 januari
1992. Dessutom bör skatten inflationsuppräknas
varje år -- annars skulle den styrande effekten snabbt
urholkas.
Om riksdagen avslår vårt krav på koldioxidskatt yrkar vi
i andra hand på en koldioxidavgift i stället, på all
förbränning av fossila bränslen, med återbetalning till alla
kraftproducenter, i proportion till levererad elmängd dock
inte för den el som genereras med kärnkraft och
vattenkraft.
Regeringen bör återkomma med förslag till beskattning
som motsvarar minst 50 öre per kg bildad koldioxid för
antropogena utsläpp av alla övriga växthusgaser, dvs
utsläpp som beror på mänsklig påverkan. Man bör börja
med metan!
IV Sveriges nuvarande el-överskott måste minskas
kraftigt!
Annars blir det inte heller i fortsättningen någon
marknad för utrustning och åtgärder för att effektivisera
energianvändningen eller för att utnyttja förnybara
energikällor. Det enades de experter och aktörer på
energimarknaden om, som deltog i sakdiskussioner om
energipropositionen på inbjudan av riksdagsledamöter från
fem partier den 5 mars 1991.
V Främja effektiv energianvändning!
Miljöpartiet kräver bättre information om åtgärder och
utrustning för effektivare energianvändning till alla som
planerar för, beslutar om och genomför investeringar i
byggnader och utrustning som förbrukar energi innan
investeringen görs -- det gäller även vanliga konsumenter av
el och uppvärmning. Bland annat måste alla vanliga
elförbrukande apparater förses med en tydlig och
lättbegriplig deklaration om sin elförbrukning, jämförd
med liknande apparaters och med angivande av kostnader
och kostnadsskillnader vid normal förbrukning -- jämför
''energy labels'' i USA. Vi kräver också att normer för
energiförbrukning införs för vanlig elförbrukande
utrustning. Dessutom kräver vi bättre information om vad
man kan göra för att använda energi effektivare och
hushålla genom klokare användning av befintlig utrustning.
Eldistributörerna skall vara skyldiga att låta abonnenterna
själva göra avläsningar av sin elförbrukning, åtminstone
varje månad och debitera efter dem, med mera informativa
elräkningar som tydligt visar kunden hur hans
elförbrukning utvecklas och vad han vinner eller förlorar på
det. Själv behöver distributören bara avläsa en gång om året
och vid behov göra en tilläggsräkning.
Det behövs energirådgivare i varje kommun. Vi kräver
att alla kommuner åläggs att ordna kostnadsfri
energirådgivning inom sin kommun och att de får viss
kompensation för detta av staten. Sådan rådgivning kan bla
skötas av kommunalt ägda elverk eller energiverk.
VI Klara styrsignaler till kraftindustrin och
elanvändarna:eltaxor som uppmuntrar minskad
elförbrukningersätt skatterabatterna för stora
elförbrukare med viss återbetalning baserad på tillverkad
varumängd, så att det lönar sig att effektivisera
elförbrukningen och hushållanormer för högsta
elförbrukning på vanliga apparaterkrav på
energibalanser för stora energiförbrukare
Stora energiförbrukare skall vara skyldiga att
tillsammans med sina energileverantörer redovisa
energibalanser med angivande av möjligheter och
kostnader för effektivisering och hushållning -- innan de får
öka sin energiförbrukning.
Hemställan
Med stöd av vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens proposition i de
stycken som behandlar kärnkraftsavvecklingen och begär
att regeringen återkommer med en handlings- och tidsplan
för den fortsatta fullständiga avvecklingen av kärnkraften,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kärnkraftsavvecklingen skall börja 1991 genom att minst
en av Barsebäcksreaktorerna tas ur drift,
3. att riksdagen hos regeringen begär en handlings- och
tidsplan för att minska utsläppen av växthusgaser -- som
bl.a. också omfattar trafiken -- för att följa internationella
rekommendationer och för att minska den totala
energianvändningen enligt Brundtlandrapportens
rekommendationer,
4. att riksdagen beslutar att en koldioxidavgift på 25 öre
per kg skall tas ut på all förbränning av fossila bränslen inom
elsektorn och att avgiftsmedlen skall återbetalas i
proportion till genererad elmängd från alla källor utom
vattenkraft och kärnkraft,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den med ekonomiska styrmedel måste göra det
lönsammare att driva anläggningar för industriell
mottryckskraft och kraftvärmeverk med biobränsle än med
fossila bränslen och att bygga nya kraftvärmeverk för
biobränslen än att bygga anläggningar för ''produktion'' av
icke förnybar energi.
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den med ekonomiska styrmedel måste göra det
lönsammare att bygga och driva vindkraftverk och
solvärmeanläggningar än att bygga anläggningar för
''produktion'' av icke förnybar energi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att snarast sätta in
åtgärder för att kraftigt minska nuvarande elöverskott,
bland andra:en snabb, stegvis avveckling av kärnkraften
från 1991ökad export av el, främst till Danmark och
Finland,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att främja effektivare
energianvändning och hushållning genom:att låta
balansprincipen styra energiförsörjningenminst lika bra
ekonomiska villkor som för nya kraftverk och förmånliga
lånevillkor även för små investeringarbättre information,
bl.a. produktmärkning och rådgivning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om klara styrsignaler till
kraftindustrin och elanvändarna genom:eltaxor som
uppmuntrar minskad elförbrukningavveckla
skatterabatterna för stora elförbrukarenormer för högsta
elförbrukning på vanliga apparaterkrav på
energibalanser för stora energiförbrukare,
10. att riksdagen beslutar att det svenska
högspänningselnätet skall öppnas för transitering av elström
till självkostnad,
11. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till
samarbete med övriga nordiska länder för att göra hela det
nordiska elnätet till en ''common carrier'' för transitering av
elström till självkostnad,
12. att riksdagen hos regeringen begär att en elbörs skall
inrättas i likhet med vad chefen för statens energiverk, Hans
Rode, har föreslagit och även i övrigt ta initiativ till att
skapa en effektiv elmarknad i Sverige,
13. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till
samarbete med övriga nordiska länder för att inrätta en
gemensam nordisk elbörs,
14. att riksdagen hos regeringen begär överläggningar
med kraftindustrin och den elintensiva industrin om hur de
skall anpassa sig till och medverka i den nya energipolitik
som regeringen föreslår i sin proposition,
15. att riksdagen hos regeringen begär att förmånliga
lånevillkor och/eller betalningsvillkor skall erbjudas dem
som vill satsa på effektiv energianvändning.