Vid försök att bilda andelsföreningar för vindkraft enligt
dansk modell, s k möllelag, har det visat sig omöjligt att få
rätt till transitering av el till flera mottagare, även om de bor
grannar. I Svenska Elverksföreningens senaste, ensidigt
utfärdade rekommendationer om betalning och övriga
villkor för mindre elproduktionsanläggning upp till 1 500
kW, EKOVISAM 89, finns ett nytt avsnitt att
eldistributören mot kilometeravgift kan erbjuda sig att
transitera el från t ex ett vindkraftverk till en enda
förbrukningspunkt. Därför har t.ex. en förfrågan från tre
lantbrukare att gemensamt få sätta upp ett medelstort
vindkraftverk och få elen överförd hem via nätet mötts av
ett nej från eldistributören med hänvisning till
EKOVISAMs skrivning att det bara får finnas en enda
mottagningspunkt.
Vidare rekommenderar EKOVISAM att eldistributören
skall ta ut en mycket hög administrationsavgift för ev.
eltransitering.
För eltransitering över något längre sträckor saknas
också reduktion av avgiften med hänsyn till att
transiteringen övergår från verklig överföring i ledningarna
till fiktiv transitering, eftersom den ström som producerats
i verket används i närområdet.
På sikt bör regler för en helt fri transitering tillskapas.
Detta behöver dock utredas bl.a. för att få likartade regler
i Norden. Däremot bör vi enligt dansk modell för möllelag
lagstifta om rätten till hemtransitering av
vindkraftproducerad el från ett eller flera verk till en eller
flera användare t.ex. medlemmarna i en andelsförening.
För denna tjänst bör eldistributören enbart få ta ut en skälig
ersättning baserad på självkostnad.
Om riksdagens avsikt är att främja tillkomsten av
medelstor vindkraft genom investeringsbidrag bör det
gynna vindkraftutveckling med spritt ägande bland
människor som vill ta miljöansvar och producera egen ren
elenergi.
Rätten till transitering kan utvidgas i flera steg och ett
första mindre steg som kan lagstiftas om utan större
utredning är rätten till fri transitering inom tre mils radie
från eller inom samma kommun som
produktionsanläggningen finns. Uppstår tvister om
transitering och skäligheten i priset för denna får ärendet
föras till Prisregleringsnämnden för elektrisk kraft.
För att underlätta tillkomsten av andelsägda
elproduktionsanläggningar bör riksdagen upppdra åt
regeringen att föreslå ny lagstiftning att gälla från den 1 juli
1991 om rätt till fri transitering i ett närområde till en eller
flera elproduktionsanläggningar. Som lämplig avgränsning
kan gälla att produktionsanläggningen skall finnas i
sammma kommun eller inom 30 kilometers avstånd från
förbrukningspunkterna. Som ersättning till
nätägaren/ägarna skall ersättning utgå för faktiska
kostnader och administrativa pålägg, dvs motsvara
självkostnaden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om
transitering av el i enlighet med vad som anförts i motionen