Motion till riksdagen
1990/91:N77
av Karin Wegestål (s)

med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken


I propositionen anges att regeringen anser att
transportforskningsberedningen bör få disponera 30 milj.
kr. per år under fyra år från energiteknikfonden för stöd
till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande
användning av motoralkoholer.
Utöver motoralkoholer borde även metangas
producerade ur grödor ingå.
Ett av de främsta skälen till att stödja biobränslen bör
vara att komma till rätta med koldioxidproblemen.
Som framgår av miljöpropositionen krävs det åtgärder
även inom transportsektorn för att infria ambitionen att
begränsa utsläppen av koldioxid. Denna sektor svarar för
drygt en tredjedel av nämnda utsläpp. Trafiksektorn svarar
för en tung andel av koldioxidbelastningen. Icke fossila
bränslen måste ges möjlighet att konkurrera med dagens
drivmedel.
I miljöpropositionen anges vidare att miljövinster kan
uppnås om traditionella bränslen, främst bensin och diesel,
ersätts med alternativa drivmedel. Detta kan gälla
motoralkoholer, gas och el.
Såväl alkoholer som metangas kan utvinnas ur inhemsk
biogröda. Båda dessa energibränslen bör därför vara av
samma intresse för den som odlar gröda som
energiproduktion.
Miljödelegationen för västra Skåne pekar också på
möjligheterna att, genom metangasproduktion med gräs
som råvara, skapa ett transportsystem som är miljöanpassat
i alla led samtidigt som möjligheterna för landskapsvård
förbättras.
Längs Höje å kommer det i framtiden att finnas
våtmarker, vars gräs kan bli till råvara för
metangasproduktion. Metangasen kan användas som
bränsle till stadsbussarna och man får därmed ett
transportsystem som är miljöanpassat i alla led:de
våtmarker som skapas fångar kväve och bidrar till att
förbättra miljösituationen i havetpå våtmarkerna
kommer bland annat utrotningshotade vadarfåglar att
kunna häcka och rastametangasutvinningen tar till vara
energiinnehållet i gräset och ger möjlighet att återföra
näringsämnen till den odlade markengasen är ett mycket
rent drivmedel och kommer att märkbart minska utsläppen
av olika luftföroreningargasbussen bullrar mindre än de
konventionella dieselbussarna, samt attden av biomassa
framställda gasen vid förbränning inte ger något
nettobidrag av koldioxid till atmosfären och bidrar alltså
inte till växthuseffekten.
Miljödelegationen menar också att en mindre
anläggning för biogasframställning bör prövas. Här kan
avfall från jordbruk och livsmedelsindustri komma in
tillsammans med energigräset. Med biogas skulle man
kunna klara hela kedjan och alltså även återföra
näringsämnen till jorden.
Kommunfullmäktige i Lund beslöt den 21 mars 1990 att
påbörja en förstudie i samarbete med Miljödelegationen för
västra Skåne med syfte att skapa en ekologiskt riktig
biogasproduktion för stadsbussarna i Lund.
Denna förstudie beräknas vara färdig i april 1991.
Kommunen är då beredd att pröva möjligheterna till
projektering av en försöksanläggning. Enskilda lantbrukare
har redan visat intresse för projektet. Kommunen har
lämnat in intresseanmälan till TFB för statligt stöd till
projektet.
Sammanfattningsvis kan sägas att stöd till
metangasproduktion från gröda är lika väsentligt som stöd
för framställning av motoralkoholer. Långt framskridna
planer för projekt med metangasproduktion finns.
Möjlighet till statligt stöd för dessa projekt är en
förutsättning för genomförandet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om metangas producerad ur gröda.

Stockholm den 12 mars 1991

Karin Wegestål (s)