Energieffektivitet, alternativ energiproduktion m m
Denna
motion behandlar de förändringar av svensk
energisektor som på både kort och framför allt lång sikt är
de avgörande om man menar allvar med att skapa en
energisektor som baseras på ett hållbart och ekologiskt
riktigt system.
Motionen är indelad i sju avsnitt. Ett inledande och sex
beskrivande och förslagsställande avsnitt som står i den
ordning som vi anser viktigast i skenet av dagens kunskap.
Det är energieffektivitet, energisparande,
biobränslesektorn, vindkraftsenergi, solenergi och övriga
alternativa energislag.
Det är korta sammanfattande avsnitt. För ytterligare
information hänvisar vi bland annat till vad vänsterpartiet
skrivit i allmänna motionstiden och i samband med
propositionerna om tillväxt och miljön (1990/91:87
respektive 90).
Inledning
Vänsterpartiet anser att Sverige med sin höga
kunskapsstandard, sin goda tillgång till energi- och råvaror
är ett av de länder som skulle kunna vara världsledande när
det gäller utveckling och drift av miljöanpassade system, t
ex alternativa energisystem.
Energipropositionen faller in i den sedvanliga
regeringstraditionen att vackert och korrekt beskriva målet
men sedan visa en påtaglig brist på konkreta åtgärder för
att nå målet. Denna oförmåga att genomföra åtgärder som
påverkar verkligheten har bidragit till det svenska
näringslivets problem bland annat när det gäller
osäkerheten om energiförsörjningen.
Ett exempel på hur regeringar har misslyckats med sitt
måluppfyllande är utvecklingen av miljövänliga, inhemska
och förnybara energislag. I energipropositionen 1979 stod:
Det krävs även en bedömning av utsikterna till nya
tekniska lösningar och system samt till utnyttjande av
energislag som hittills inte haft någon nämnvärd betydelse i
Sverige. Särskilt intresse bör, som framhålls i i
regeringsförklaringen, ägnas åt möjligheterna att utnyttja
de förnyelsebara energikällorna.
Årgång 1981:s energiproposition:
En successiv utveckling skall ske mot ett energisystem i
huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och
inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.
Årgång 87:
Ekonomiska och industriella skäl talar för att vi så snabbt
som möjligt sätter igång processen att utveckla alternativa
energiformer och förbättra hushållning med energi.
1991:
Landets elförsörjning skall tryggas genom ett
energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på
varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt
en effektiv energihushållning.
Industriministern säger i en kommentar att man inte vet
vilken effekt propositionen kommer att ha på utvecklingen
av t ex de förnyelsebara energikällorna, utan att det här är
vad som är möjligt att klara av ekonomiskt och politiskt.
Med andra ord är det fortfarande inte behoven som styr
utvecklingen.
I drygt 15 års tid har man haft samma mål. Vissa resultat
har uppnåtts men dessa har i huvudsak sin grund i
prissättning och privata företagsinsatser. Idag får Sverige
inte ens en procent av sitt energibehov tillgodosett av de
inhemska, förnybara energislagen vind-, sol- och vågenergi.
I Danmark står tex enbart vindenergin för 2 % av den
danska elkonsumtionen. Svensk energitillförsel består idag
av 70 % importerad energi -- på 20 år har importtillförseln
endast sjunkit med 10 %!
Energihushållning m m
har ej heller medfört att energikonsumtionen har
minskat. Regeringen tycks leva i den föreställningen att en
förutsättning för att samhället ska fortleva och
produktiviteten öka är att energikonsumtionen ska öka per
capita. Så har hittills varit fallet men med dagens
avancerade teknik, branschomstruktureringar och
effektiviseringar är det troligt att energikonsumtionen
kommer att minska per capita trots ökad produktivitet. Att
energikonsumtionen kan hållas tillbaka och att teknik och
processer blir energisnåla kan bli en mycket gångbar
internationell konkurrensfaktor.
Av detta framgår att Sverige i onödan har tappat många
år i utvecklingen av miljöanpassad energiteknik och
alternativa, förnyelsebara och inhemska energislag, teknik
och system som också utgör goda framtida exportbranscher.
Energieffektivisering
Den absolut miljövänligaste energin är den som inte
behöver produceras. Vänsterpartiet vill av denna anledning
ha en kraftfull satsning på alla former av effektivare
energiprocesser både i produktionsledet, distributionen och
i konsumtionen.
Regeringen säger sig nu vilja satsa 1 miljard på
energieffektivisering under 5 år. Vänsterpartiet anser att det
kan vara en rimlig satsning men kommer utifrån uppnådda
resultat att noggrant överväga om ytterligare medel ska
tillföras kommande budgetår.
En viktigare stimulans för att snabba på effektivisering
är ett relativt högre energipris. Det gäller också att
konstruera konsumentpriserna -- t ex
med hjälp av miljöavgifter -- så att energisnåla
processer, konstruktioner och varor gynnas relativt mer än
energislukande. Regeringen bör få i uppdrag att
återkomma med sådana förslag.
En samhällssektor som förbrukar stora energimängder
och vars energikonsumtion uppvisar en negativ, dvs
ökande, energikonsumtion är transportsektorn. Här finns
en stor effektiviseringspotential i större användning av
andra tekniska lösningar tex energisnålare fordon, andra
bränslen, övergång till kollektivtrafik, sjöfart och
elektroniska kommunikationsmedel. En handlingsplan för
att minska energikonsumtionen inom transportsektorn bör
tas fram. Att transportsektorn knappt nämns i
propositionen är en stor brist.
Elhushållningspotentialen i lokaler, småhus, och icke-
elintensiv industri uppskattas av Vattenfall till 12--19 TWh.
Erfarenhet från projekt gör att Vattenfall bedömer det
praktiskt möjligt att effektivisera bort 5--7 TWh. Andra
bedömare som inte säljer el gör helt andra bedömningar.
Vänsterpartiet kan inte nöja sig med en målsättning på
under 50 % av vad som anges vara möjligt på detta
angelägna område. Målet bör vara att effektivisera bort
minst 10--13 TWh inom denna sektor.
Inom hushållssektorn handlar det dels om att ge
konsumenterna information och möjlighet, dels möjlighet
att kunna köpa energisnåla och miljövänliga produkter, t ex
köksutrustning. Det handlar också om att förändra
byggnormer, byggteknik, etc för att minska energibehovet
för uppvärmning. Vänsterpartiet föreslår att regeringen får
i uppdrag att återkomma med sådana förslag.
Det energihushållningsprogram som regeringen
presenterar bör även kompletteras med stöd till
kommunerna att informera, anställa energisparrådgivare,
demonstrera ny teknik, etc. I Ds 1990:7 beskrivs på ett
entusiastiskt sätt den roll som kommunerna skulle kunna
spela i introduktionen av ny energiteknik etc. T ex framhålls
den potential som finns genom att minska energiåtgången i
allmännyttans bostäder. Vi vill särskilt framhålla detta
eftersom det lätt kan kombineras med annan nödvändig
upprustning. Vänsterpartiet finner det viktigt att dessa
möjligheter tas tillvara och att kommuner som engagerar sig
ekonomiskt ska stödjas.
Energisparande
Svenskarna måste bli medvetna om att det egna
handlandet både i hemmet, i transportsättet och på
arbetsplatsen kan påverka energikonsumtionen. Energi är
något som i den enskildes medvetande skall framstå som
något dyrbart och värt att spara. Idag är det inte så. Många
människor ägnar inte en tanke på hur mycket energi de gör
av med. De vet oftast inte ens vad energikostnaden för
hemmet är. På arbetsplatserna är det oftast ännu sämre.
Eftersom det är många år sedan det fanns några
avgörande ekonomiska skäl att spara energi -- bland annat
på grund av att vi har översvämmats av billig överflödig
kärnkraftsel -- är potentialen stor när det gäller att förändra
vårt beteende i energisparsyfte. Ett relativt sett ökat
energipris är även på detta område en god grund för en
positiv utveckling. Regeringen ska få i uppdrag att
återkomma med förslag till energisparkampanjer och
åtgärder.
Biobränsle
Stora arealer jordbruksmark kommer inom en snar
framtid att friställas för annan produktion än
livsmedelsproduktion. En stor del av Sveriges
energiproduktion ska avvecklas, bland annat kärnkraften
och delar av fossilanvändningen. Vänsterpartiet ser då som
en självklarhet att stora delar av våra nuvarande
jordbruksmarker -- särskilt i södra Sverige -- ska användas
till biobränsleproduktion. Denna
energiproduktionsomställning gynnar även regionala,
sociala, kulturella och naturvårdsintressen. Även ett ökat
uttag av biobränslen från skogen är möjligt utan ekologiska
effekter.
Det är då förvånande att regeringen fortfarande inte ens
är säker på om biobränslena ska spela någon avgörande roll
för omställningen av energisystemet (sid 57 i
propositionen). Regeringen bör få i uppdrag att presentera
en handlingsplan för hur biobränslen snabbt och i rimlig
takt ska få en avgörande roll i den svenska
energiförsörjningen. Seriösa bedömningar visar att vi från
jordbruksmarker kan erhålla upp till 30--40 TWh inom en
tioårsperiod beroende på politisk vilja. Regeringen säger på
sid 61 i propositionen att effekterna ur bland annat
miljöhänseende inte är tillräckliga kända. Vänsterpartiet
anser att många andra verksamheter som vi tillåter är
betydligt farligare, t ex alternativen till biobränslen.
Kraftvärmens konkurrenskraft bör stärkas genom att all
energiproduktion bör beskattas lika. Det ger möjlighet att
minska koldioxidutsläppen från energiproduktion. Vi
föreslår att regeringen får ta fram förslag på en
koldioxidavgift.
Bidragsnivån till ''Projekt Energiskog'' vid
Lantbruksuniversitetet bör återställas till förra budgetårets
nivå på 10 miljoner kronor för att säkerställa den angelägna
forskningen om energiskog. Att dra ner anslaget till 7
miljoner är helt fel signal till energiskogsaktörerna.
Vindkraft
Den statliga vindkraftsutredningen visade att det i
Sverige finns potential för minst 30 TWh el från
vindkraftsproduktion. Detta kan erhållas om vi satsar
kraftfullt på en utbyggnad som innebär serieproduktion på
tusentals aggregat, företrädesvis till en början av mindre
anläggningar. Vindkraft och direkt solenergi uppvisar de
minsta -- i stort sett försumbara -- miljöeffekterna av alla
typer av energiproduktion. Det är också branscher som
uppvisar goda exportmöjligheter och en god
regionalpolitisk karaktär. Vid en kraftfull utbyggnad av
vindkraften kommer priset att vara konkurrenskraftigt i
jämförelse med annan ny elproduktion. Vägs
miljökonsekvenserna in kommer vindkraften att vara
ekonomiskt överlägsen. Därför vill vänsterpartiet ha en
kraftig och snabb utbyggnad.
Utvecklingen av vindkraften har systematiskt
motarbetats av bl a
de större kraftföretagen och av de socialdemokratiska
regeringarna. Det visas vid internationella jämförelser -- se
motionens inledning -- och det visar bla Inga Carlman i sin
grundliga avhandling ''Blåsningen''. Sverige har framför allt
kastat bort resurser och tid på att utveckla storskaliga
aggregat istället för att jobba sig upp från små aggregat mot
större som danskarna har gjort.
Den del av propositionen som rör vindkraften gör här
några av sina värsta bottennapp, man säger t ex: ''För att
åstadkomma motsvarande kraftproduktion med aggregat i
storleken 100 kW skulle flera tiotusental aggregat krävas.''
Om det betraktas som positivt eller negativt framgår inte.
Även här vill vänsterpartiet ha en handlingsplan som
klart visar hur en kraftig utbyggnad av vindkraften ska ske
i takt med avvecklingen av kärnkraften.
Vänsterpartiet instämmer i regeringens förslag på
investeringsstöd men förutsätter att tidsperioden kan
förlängas och totalsumman senare kan höjas om det behövs,
från nu föreslagna 250 miljoner kronor. Vi vill också att
elskatten på 7,2 öre/kWh ska återgå till den som levererar
vindkraftsel.
Vidare bör regeringen få i uppdrag att komma med
förslag om information, rådgivning etc, rörande vindkraft
till konsumenter, allmänheten osv.
Solenergi
Den snabba och mycket positiva utvecklingen av
solenergiteknik och praktisk erfarenhet i landet under
senare år har gjort solenergin mycket intressant ur
ekonomisk synvinkel. För en villa innebär det att en
investering i en solenergianläggning som ger 20--40 % av
energibehovet är återbetald inom 3--4 år. Detta gör att
marknaden för solenergianläggningar för bl a
småhus har en mycket positiv framtid.
Vänsterpartiet föreslår att det vid nyproduktion av
småhus och andra mindre lokaler som ska uppvärmas alltid
ska övervägas om solenergi kan ingå i lokalens
energisystem. Om ekonomiska skäl visar att solenergi kan
ingå i nyproducerade lokalers energisystem ska så ske.
Regeringens behandling av solenergi liknar i hög grad
behandlingen av vindkraften. Vi föreslår samma åtgärder
som för vindkraften med undantag för att
investeringsbidraget ska vara 50 % och även gälla
anordning för lagring av solvärme.
Övriga alternativa energislag
Utvecklingen av en rad alternativa energislag bör
gynnas, det gäller vätgasteknik, geoteknisk energi,
vågenergi, olika former av värmepumpar, energi från avfall
etc. Även på dessa områden bör regeringen få i uppdrag att
redovisa hur dessa energislag snabbt ska utnyttjas i Sveriges
framtida miljöanpassade energisektor.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bristen på offensiv satsning vad
gäller miljöteknik,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
energisnåla processer, konstruktioner och varor skall
gynnas,
3. att riksdagen hos regeringen begär en handlingsplan
för hur energikonsumtionen kan minskas inom
transportsektorn,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
energisnål byggteknik skall gynnas,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur
kommunerna skall stödjas vad gäller energihushållning
enligt vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
energisparkampanjer,
7. att riksdagen hos regeringen begär en handlingsplan
för biobränslen enligt vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
koldioxidavgift på energiproduktion enligt vad som anförts
i motionen,
9. att riksdagen till projekt energiskog vid
lantbruksuniversitetet för budgetåret 1991/92 anslår 3
000
000 kr. utöver regeringens förslag eller således 10
000
000 kr.,
10. att riksdagen hos regeringen begär en handlingsplan
för vindkraften enligt vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att elskatten på 7,2 öre/kWh
skall återgå till den som levererar vindkraftsel,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
upplysningskampanjer kring vindkraften,
13. att riksdagen beslutar om ett 50-procentigt
investeringsbidrag för solkraften,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
andra alternativa energislag skall utnyttjas i framtiden
enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 12 mars 1991
Rolf L Nilson (v)
Bengt Hurtig (v)
Annika Åhnberg (v)
Viola Claesson (v)
Jan Strömdahl (v)
Jan-Olof Ragnarsson (v)
Alexander Chrisopoulos (v)