Rörflen -- forskning -- odling -- förädling
Bevara det öppna landskapet
För de fem nordligaste länen görs vid Röbäcksdalen bedömningen att ca 2/3 av åkerarealen eller 200 000 ha behöver ställas om från livsmedelsproduktionen inom tio år. Detta vid en oförändrad nivå på livsmedelsproduktionen. Den låga avkastningen på spannmålsproduktionen i regionen kopplat till kommande sänkta spannmålspriser kan göra att nedläggning av norrländsk åkermark kommer att ske i snabbare takt.
För norrländska förhållanden anses rörflensodling vara det mest lovande alternativet till livsmedelsproduktion. Med rörflensodling kan det öppna landskapet bibehållas.
Forskning och fullskaleförsök
I den fastlagda nya jordbrukspolitiken krävs en femårig omställning av jordbruket till produktion av bl.a. energioch industrigrödor. För halmförbränning, etanolproduktion och energiskogsodling är forsknings- och kunskapsläget på en tillfredsställande nivå. Vad beträffar rörflen är tekniken bristfälligt utvecklad på grund av otillräckliga forskningsoch utvecklingsinsatser. Det krävs därför omgående en satsning på såväl laboratoriemässiga som fullskaliga försök för att rörflen skall bli ett lönsamt alternativ i omställningen. För att framgångsrikt klara jordbrukets omställning under en kort period krävs en forcerad utvecklingssatsning.
Svensk rörflen ger bättre ekonomi
Lantbrukarna är för närvarande hänvisade till importerat rörflensutsäde med sorter framtagna för foderproduktion. Rörflensutsäde finns dessutom att importera i mycket begränsad omfattning.
Svenska sorter förädlade för hög stråproduktion kan avsevärt öka lönsamheten och öka konkurrenskraften mot andra energislag.
Vid Röbäcksdalen finns kompetens för denna utveckling från växtförädling till energiproduktion.
Vidgat omställningsstöd
Av de ca 200 000 ha som behöver omställas i regionen kan med dagens regler knappt hälften av arealen få omställningsbidrag. Det är av största vikt att omställningsstöd även kan utgå vid omställning från vallfoderproduktion till energi- och industrigrödor.
Den partiöverenskommelse som ligger till grund för energipropositionen ger goda möjligheter att använda omställningsstöd till investeringar i etanolfabriker. Det är viktigt att motsvarande villkor även får gälla för fabriker som förädlar åkerns biobränslen till briketter och pulver. Därvid framställs bränslen som är anpassade till de krav som ställs på bränslen i befintliga energiproduktionsanläggningar.
En flis- eller stråbränsleeldad anläggning blir 3--4 gånger så dyr som en olje- eller pulvereldad anläggning. De högre investeringskostnaderna har gjort att många kommuner, och då speciellt kommuner med litet värmeunderlag och därmed små värmeanläggningar, fortfarande sitter fast i ett stort olje- och elberoende.
Stor basinvestering
En pulverfabrik behöver idag dimensioneras för en årsproduktion på ca 100 000 ton pulver. Investeringsmässigt handlar det då om stora belopp. Kalkyler från SLU pekar på investeringar i storleksordningen 60--70 Mkr per fabrik. Om rörflen är enda råvaran krävs per fabrik ca 10 000 ha odling. Pulvret från en fabrik räcker lätt att förse cirka 20 pannor på 5 MW och 5 000 drifttimmar med bränsle.
Vid en pulverfabrik kan även sågverksavfall som bark och spån samutnyttjas med rörflen i bränsleförädling.
Stort lantbrukarintresse
Intresset bland lantbrukarna är mycket stort för odling av rörflen. Detta trots att projektet i nuläget får betraktas som ett högriskprojekt. Experter är övertygade om att vårskördad rörflen är ett bra bränsle. Lantbrukarna har en lång tradition av vallodling för foderändamål samt befintlig maskinpark. Detta utgör huvudskälen till en försiktig optimism om ett bibehållet öppet landskap.
Ett antal jordbrukare i trakten runt Umeå har bildat Umebygdens Biobränsle AB. Man kommer att på eget initiativ under våren 1991 anlägga 300 ha rörflensodling. Odling i samma storleksordning planeras även i Skellefteåtrakten. Umeå respektive Skellefteå värmekraftverk har uttalat sitt intresse för rörflensförbränning.
Det är i samhällets intresse att inledningsvis kraftfullt stödja denna utveckling såväl forskningsmässigt som i investeringsstöd. Rörflensodling i större omfattning kommer att få en stor regionalpolitisk betydelse. Samtidigt är det Norrlands enda möjlighet att bibehålla och vårda det öppna kulturlandskapet, ett värdefullt arv från generationer förfäder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd för en fullskaleanläggning för förädling av rörflen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omställningsstöd till vall för rörflensodling i Norrland och liknande områden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till Röbäcksdalen för forskning och utveckling från växtförädling till teknikutveckling för små- och storskalig energiproduktion,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en ram av 100 000 000 kr. anvisa medel till stöd för rörflensodling i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 12 mars 1991 Börje Hörnlund (c)