Uppgörelsen om energipolitiken mellan
socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och
centerpartiet skapar goda förutsättningar för en långsiktig
energipolitik här i landet. Den utgör också ett viktigt steg
mot målet att trygga tillgången på el och upprätthållandet
av sysselsättning och välfärd.
Vissa ekonomiska styrmedel föreslås i prop. 1990/91:88.
Därutöver finns ytterligare åtgärder som bör övervägas på
bostadssektorn, i kommersiella lokaler och inom industrin.
Vad det gäller bostadssektorn bör lånereglerna utformas
så att hushållning med energi stimuleras. Utvecklingen av
energieffektiviteten inom bebyggelse har varit
framgångsrik. I mitten på 1970-talet låg förbrukningen av
värme och varmvatten på omkring 250 kWh
per m2 och år. Under 1990-talet finns
tekniska möjligheter att minska energiförbrukningen i
befintliga hus till 100 kWh
per m2 och i nyproducerade hus till 60--80 kWh
per m2 .
Samhällsekonomiskt är sådana åtgärder starkt
motiverade. I nyproduktionen ligger nu den genomsnittliga
förbrukningen på 190 kWh.
Inom ramen för Stockholmsprojektet (BFR) har
man med rimliga insatser sänkt förbrukningen till 150 kWh.
Den brant stigande byggarbetslösheten gör det
angeläget att branschens kapacitet utnyttjas för
elbesparande i största möjliga utsträckning.
Förbrukningen av el i kommersiella lokaler har ökat
starkt under senare tid. För att motverka en ytterligare
ökning bör starkare restriktioner införas på denna sektor.
Förutom de ekonomiska styrmedel som föreslås i
propositionen bör trappstegstariffer för, i första hand, den
elintensiva industrin övervägas. Metoden kan genom
koncessionsförhandlingar på ett effektivt sätt ta till vara den
elbesparingspotential som finns i många företag, utan att
äventyra deras överlevnad. I ett stort pappersbruk som
konsumerar 1,5
TWh kan den möjliga besparingen anses vara 0,5
TWh, och ytterligare 0,3
TWhs besparing anses ligga inom räckhåll enligt
skogsindustrins tekniska forskningsinstitut. Alltså en
halvering av elförbrukningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lånereglernas utformning för
bostäder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trappstegstariffer för den
elintensiva industrin.