med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö

Vid produktion av bensin och andra mer lättflyktiga
produkter vid raffinaderierna uppstår högsvavliga restoljor
som inte får förbrännas i vårt land. Dessa oljor exporteras
främst till England och Italien i en volym av ca 2 miljoner
kubikmeter per år och ger raffinaderierna mer än 1 miljard
i exportintäkter. Om dessa restprodukter inte exporterades
utan skulle destrueras eller lagras i Sverige skulle
raffinaderiernas ekonomi kraftigt försvagas eller
bensinpriset höjas.

I enlighet med det s.k. svavelprotokollet från år 1985
inom ramen för 1979 års Genèvekonvention har Sverige och
andra länder förbundit sig att minska svavelutsläppen med
30 % 
mellan åren 1980 och 1993 för att motverka
försurningen av mark och vatten.

Det är ur moralisk synpunkt tvivelaktigt att man i
Sverige genom export av restprodukter kan hålla nere
svavelutsläpp och sänka kostnaderna för hanteringen. Det
innebär att ett rikt land med god ekonomi och utvecklad
teknik exporterar ett allvarligt miljöproblem till andra
länder med sämre reningsteknik, som ger högre
svavelutsläpp.

På grund av de ökade kraven på minskade svavelutsläpp
i hela världen torde de nämnda restoljorna bli allt svårare
att sälja.

Ett ur miljösynpunkt betydligt mer tilltalande sätt vore
att vid vissa anläggningar, t.ex. SSAB i Luleå, ersätta energi
från kol med energi från förgasade oljor. Det kol och den
koks som används där och i en del kommunala värmeverk
torde stå för en avsevärd del av de miljöskadliga utsläppen
i de områden de används. Bortåt 10 % 
av de totala koldioxidutsläppen i Sverige torde
komma från förbränning av kol och koks. Dessa utsläpp kan
kraftigt minskas om man i stället använder förgasade oljor.
Planerna på att förgasa dessa restoljor och använda den
renade gasen för energiproduktion är långt framskridna.

En förutsättning när man använder restoljor är
naturligtvis att en avancerad reningsteknik kommer till
användning. På sikt måste vi i all energianvändning komma
bort från fossila bränslen. Användandet av restoljor måste
i det perspektivet ses mer som ett miljöanpassat
omhändertagande av miljöfarligt avfall än som en långsiktig
lösning på ett energiproblem.

Regeringen bör ta initiativ för att utreda möjligheterna
att använda förgasade restoljor som ersättning för kol som
energikälla.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen utreder hur förgasade
restoljor kan ersätta kol i energisystemet i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 11 mars 1991

Bengt Hurtig (v)

Alexander Chrisopoulos (v)

Viola Claesson (v)

Rolf L Nilson (v)

Jan-Olof Ragnarsson (v)

Jan Strömdahl (v)

Annika Åhnberg (v)