Skaraborgs län och framtiden
Något om propositionen
Tillväxtpropositionen grundar sig på antaganden om ekonomisk och industriell tillväxt som finns under ett avsnitt om dimensionering av landets högskolor. Där kan vi läsa att den skall styras av en politik, som innebär att den ekonomiska tillväxten skall vara 4 % om året och den industriella 6 % om året under 1990-talet. (Propositionen sidan 48) Detta innebär att bruttonationalprodukten skall öka med 48 % på tio år och industriproduktionen med 79 %. Detta är sensationellt höga tal.
De föreslagna ökningarna i ekonomisk och industriell tillväxt ligger på den dubbla respektive fyrdubbla mot vad som har uppmätts för hela 1980-talet.
Det finns all anledning att hysa allvarliga tvivel på verklighetsbakgrunden för de antaganden, som styr regeringens politik. I statsverkspropositionen finns inga spår av denna ''utvecklingsoptimism''. Den finns däremot manifesterad i de viktiga propositionerna om miljö- och energipolitiken. I den senare talar regeringen om viljan att hålla låga energipriser för att främja ekonomisk tillväxt. Av rädsla för att den ekonomiska tillväxten skulle kunna hämmas innehåller inte miljöpropositionen de väsentliga förslagen om miljö- och utsläppsskatter, som skulle ha hjälpt oss att komma tillrätta med många allvarliga miljöproblem.
Vi vet av erfarenhet att ständigt ökad ekonomisk tillväxt leder till miljöförstöring därför att dagens industrisamhällen, oavsett ekonomiskt system, arbetar med linjära industriprocesser. Det går en nära nog rak linje från gruvan till avfallshögen. Eftersom vi också vet att ingenting försvinner utan att allting sprider sig, innebär stora uttag av naturresurser att vi förgiftar vår omvärld. Inom EG har man gjort studier av den ekonomiska tillväxtens miljöeffekter. En av EG-kommissionen tillsatt grupp har avgivit en rapport: Task Force Report on The Environment and The Internal Market, som visar att ökad ekonomisk tillväxt ökar miljöfarliga utsläpp.
Oavsett vilken ekonomisk tillväxt som regeringen arbetar för kommer den att leda till ökade koldioxidutsläpp. Växthuseffekten kommer att förvärras.
Den ekonomiska tillväxten, BNP, är ett mått på hur snabbt vi förpassar material från gruvan till avfallshögen. Ju högre BNP-ökningstakt i en linjär produktionsprocess, desto snabbare är ökningen i miljöförstöringen.
Vi ser nu i tillväxtpropositionen att regeringen vill öka takten i miljöförstöringen. Det finns inga tecken på besinning -- utom vissa ordalydelser -- som tyder på att den har tagit till sig det omfattande materialet om miljöförstöringen och dess orsaker. Tillväxtpropositionen är med andra ord en bankruttförklaring. Att medvetet styra i riktning mot mera förgiftning och utarmning av biosfären är en intellektuell och känslomässig katastrof. Det normala för allt levande är att använda sig av kunskaper ärvda eller förvärvade för att säkra överlevnad för framtiden. Regeringen beträder medvetet den motsatta vägen.
Skaraborgs län har en skakig arbetsmarknad
Skaraborg har en olycklig tyngdpunkt i sin näringsstruktur med nära en tredjedel av alla sysselsätta i företag med anknytning till bilindustrin. Hälften av alla småföretag, 500, har knytningar till bilindustrin. Jordbruket och förädlingen av produkterna står för en tiondel av sysselsättningen. I vissa samhällen som Tibro dominerar en bransch helt.
En strypande jordbrukspolitik
Skaraborgs län är ett utpräglat jordbrukslän. Få delar av landet har en så stor del av befolkningen som är beroende av jordbruk i olika former. Den i våras beslutade jordbruksreformen har som mål att minska den odlade arealen med 500 000 hektar. Jordbruket skall koncentreras till de bördiga slättbygderna på fastlandet. Moderna miljöstörande odlingsmetoder ges företräde. Kulturlandskapen, som har formats av generationers arbete i samklang med de naturliga förutsättningarna, offras på den kortsiktiga ekonomins altare. Nålpengar (NOLA) kommer att satsas på att rädda vissa klenoder i landskapet. Viktiga kulturbygder kommer att med denna politik att utarmas och växa igen.
Det råder inget tvivel om att Skaraborgs län kommer att drabbas hårt av den nya politiken och då kommer dessutom en viktig del av den attraktionskraft som länet har utövat att försvinna.
Den ansträngda kommunala ekonomin
Kommunalekonomiskt har och kommer länet och dess kommuner att få det svårt på grund av det kommunala skattestoppet som socialdemokrater och folkpartister drev i genom i riksdagen våren 1990. Samtidigt lägger regering och riksdag på kommunerna allt fler arbetsuppgifter. Det skedda är ett allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen och står i strid med grundlagen.
Det går tyvärr att teckna en mycket dyster bild av länets framtid i skenet av de förslag och beslut som finns.
Har länet en framtid?
Svaret på denna fråga är och måste entydigt vara ja. Det är är inte länge sedan regeringen stöttade ett projekt, som kallades ''Hela Sverige skall leva''. Det förpliktigar, eftersom Skaraborg är en del av Sverige.
Skapa förutsättningar för utveckling
Jordbruket är och måste vara en av länets grundpelare. Därför måste jordbrukspolitiken inriktas så att det fortfarande kan vara så. Miljöpartiet de grönas jordbrukspolitik leder till att jordbruk i Skaraborg främjas. Genom att lägga höga avgifter på konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel erhålls pengar till en arealersättning på i genomsnitt 1 000 kronor per hektar och år.
Ett arealbaserat inkomststöd ger lantbrukarna större möjligheter att själva välja hur de vill göra förändringar i sin produktion i samband med den interna avregleringen. Det kan t.ex. användas för en övergång till ekologiskt lantbruk. Miljöpartiet föreslår därför ett högre inkomststöd än det riksdagen beslutade om våren 1990. Stödet bör betalas ut under en femårsperiod.
Stöd i kronor per år och hektar Inkomststödet Arealer i genomsnitt Summa 1991/92 1 300 1 000 2 300 1992/93 900 1 000 1 900 1993/94 700 1 000 1 700 1994/95 500 1 000 1 500 1995/96 500 1 000 1 500
Eftersom miljöpartiets förslag med miljöavgifter som i sin helhet återförs till lantbrukarna inte kan vara genomförda till budgetåret 1991/92 föreslår vi ändå att ett bidrag betalas ut för mark som inte används för produktion av prisreglerade grödor under 1991 för att undvika en kraftig överproduktion. Bidraget bör vara lika stort som den del av omställningsstödet som avskrivs 1991/92, dvs. 1/5 av det genomsnittliga beloppet per ha, 9 000 kr eller 1 800 kr. Arealersättningen fortsätter bortom de fem åren.
Vi har i Sverige ett besvärande skattesystem som missgynnar mänskligt arbete och befordrar hög energianvändning. Det måste ske en skatteväxling så att skatten på arbete minskar och att skatten på energi ökar. Denna skatteväxling är en väsentlig del av miljöpartiet de grönas politik. För länets del innebär detta att arbetsgivaravgifterna sänks med 3 procentenheter från och med 1.1.92 och 4 procentenheter från och med 1.1.93. Det innebär att lönekostnaderna sänks med motsvarande procenttal för alla som verkar i länet också de inom den offentliga sektorn. På detta sätt kan verksamheter som kräver mänskligt arbete göras rejält billigare och konkurrensförmågan för det skaraborgska näringslivet och jordbruket ökar. En aktiv, grön jordbrukspolitik kombinerad med sänkta arbetsgivaravgifter lägger grunden för ett väl fungerande jordbruk i Skaraborgs län.
Momsen på basmaten
Miljöpartiet de gröna kräver att momsen på basmat slopas och att skattebortfallet kompenseras med en höjning av den allmänna momsen med ca 2 %.
Basmat som för närvarande bör stödjas med slopad moms är enligt miljöpartiet de gröna:Mjölkprodukter, smör, grädde och ost.Produkter av nöt, får och lamm samt get och vilt.Fisk.Säd och sädesprodukter som gryn, mjöl, flingor, matbröd, knäckebröd och skorpor. Potatis och rotfrukter samt grönsaker.Frukt och bär, svamp och konserver av dessa samt honung.
Till basmat som miljöpartiet de gröna inte vill stödja räknas ägg, griskött, broiler, socker och margarin samt smör- och margarinblandningar.
Först när våra krav på djurvänlighet i djurhållningen är uppfyllda kan undantagen för griskött, ägg och broiler hävas.
När oljeväxtodlingen har lagts om och användningen av jordbruksgifter har upphört kan undantaget för margarin tas bort.
Miljöpartiet de gröna vill dessutom medvetet gynna jordbruk med nötkreatur framför dem med svinuppfödning. Nötkreatur passar väl in i de odlingssystem som partiet vill att det svenska jordbruket i stor utsträckning skall anpassas till.
De skaraborgska jordarna är i god kondition.Vi vet att våra grannländer har det svårt med stor miljöförödelse och dåligt fungerande jordbruk. Bristen på ren mat är mycket stor. Det betyder att ett utvecklat jordbruk i Skaraborgs län måste ha mycket goda förutsättningar att leverera rena livsmedel.
Sänkta arbetsgivaravgiftopad moms på basmaten gynnar jordbruket och förädlingsindustrin.
Turismen
Turismen är en viktig del av den länets ekonomi och bör förbli det. Skaraborgs unika natur har så mycket att ge människor från mindre lyckligt lottade delar av landet. Bland annat därför vill miljöpartiet de gröna att momsen på sjö- och landbaserad kollektivtrafik skall slopas och att turistmomsen skall återgå till den gamla storleken. Härigenom uppnås stora kostnadssänkningar för turisterna, och lägger vi därtill de sänkta arbetsgivaravgifterna blir sänkningarna än större.
Industriell utveckling
Den stora snedbelastningen i länets näringsliv kan kortsiktigt uppfattas som mycket negativ. Samtidigt är läget så alarmerande att det nu krävs samordnade åtgärder för att bryta låsningarna. Då framstår dagens problem i stället som framtidens möjligheter. Samordnade åtgärder innebär bara att länets kommuner måste samarbeta om hur en bra näringslivsstruktur kan se ut. Göra en gemensam plan och sedan med tillgängliga medel och resurser verka för att den kan genomföras. Härigenom skapar man förutsättningar för en utveckling. Politiker skall inte starta och driva industrier och verksamheter. Ytterligare förutsättningar för en god utveckling är att sätta upp mål för en framtida näringsutveckling. Sådana viktiga mål är att en framtida näringslivsstruktur klarar de gränser som naturen sätter för utsläpp, att de tillverkningar som kommer att finnas är effektiva och klarar konkurrens med goda varor som i sin tur är miljövänliga i sin användning.
En viktig utgångspunkt för ett obete är naturligtvis högskolan i Skövde, som med förslag från miljöpartiet kan påräkna ytterligare grundutbildningsplatser.
Infrastrukturen i form av kommunikationer ger länet fördelar genom att SJ nu satsar på goda, snabba förbindelser. Miljöpartiets trafikpolitik ger länet ytterligare möjligheter på transportsidan.
Skattepolittiken
Andra förutsättningar är en skattepolitik som gynnar arbete framför energitunghet. Miljöpartiet de grönas politik med sänkta arbetsgivaravgifter på 3 % från och med 1.1.92 och 4 % från och med 1.1.93 fyller dessa krav. Sänkningen av restaurangmomsen och slopandet av momsen på land- och sjöburen trafik underlättar för en god utveckling i länet.
Utred snedfördelad näringslivsstruktur
Den sneda fördelningen inom näringslivet måste medföra att regeringen tillsätter länsvisa utvecklingutredningar för alla län i intimt smarbete med länsorgan. Därefter måste snabba åtgärder komma, i huvudsak som generella metoder att stimulera utveckling och företagande.
Startandet av ett Kreativt Centrum i Skövde är ett steg i rätt riktning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för näringarna i Skaraborgs län att arbetsgivaravgiften och moms sänks,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av länsvisa genomgångar av snedvridningar av näringslivsstrukturer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att efter utredningar snabbt sätta in generella stimulanser för att skapa möjligheter till en god utveckling.
Stockholm den 6 mars 1991 Carl Frick (mp)