med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxtf222N47
Gotland och framtiden:
Hela ön skall leva!
Något om propositionen
Tillväxtpropositionen grundar sig på antaganden
om ekonomisk och industriell tillväxt som finns under ett
avsnitt om dimensionering av landets högskolor. Där kan vi
läsa att den skall styras av en politik, som innebär att den
ekonomiska tillväxten skall vara 4 %
om året och den industriella 6 %
om året under 1990-talet (propositionen sidan 48).
Detta innebär att bruttonationalprodukten skall öka med 48 %
på tio år och industriproduktionen med 79 %.
Detta är sensationellt höga tal.
De föreslagna ökningarna i ekonomisk och industriell
tillväxt ligger på de dubbla respektive fyrdubbla mot vad
som har uppmätts för hela 1980-talet. Det finns all
anledning att hysa allvarliga tvivel på
verklighetsbakgrunden för de antaganden, som styr
regeringens politik. I statsverkspropositionen finns inga
spår av denna ''utvecklingsoptimism''. Den finns däremot
manifesterad i de viktiga propositionerna om miljö- och
energipolitiken. I den senare talar regeringen om viljan att
hålla låga energipriser för att främja ekonomisk tillväxt. Av
rädsla för att den ekonomiska tillväxten skulle kunna
hämmas innehåller inte miljöpropositionen de väsentliga
förslagen om miljö- och utsläppsskatter, som skulle ha
hjälpt oss att komma tillrätta med många allvarliga
miljöproblem.
Vi vet av erfarenhet att ständigt ökad ekonomisk tillväxt
leder till miljöförstöring, därför att dagens
industrisamhällen oavsett ekonomiskt system arbetar med
linjära industriprocesser. Det går en nära nog rak linje från
gruvan till avfallshögen. Eftersom vi vet att ingenting
försvinner, utan att allting sprider sig innebär stora uttag av
naturresurser att vi förgiftar vår omvärld. Inom EG har man
gjort studier av den ekonomiska tillväxtens miljöeffekter.
En av EG-kommissionen tillsatt grupp har avgivit en
rapport: Task Force Report on The Environment and The
Internal Market, som visar att ökad ekonomisk tillväxt ökar
miljöfarliga utsläpp.
Oavsett vilken ekonomisk tillväxt som regeringen
arbetar för kommer den att leda till ökade koldioxidutsläpp.
Växthuseffekten kommer att förvärras.
Den ekonomiska tillväxten, BNP, är ett mått på hur
snabbt vi förpassar material från gruvan till avfallshögen. Ju
högre BNP-ökningstakt i en linjär produktionsprocess,
desto snabbare är ökningen i miljöförstöringen.
Vi ser nu i tillväxtpropositionen att regeringen vill öka
takten i miljöförstöringen. Det finns inga tecken på
besinning -- utom vissa ordalydelser -- som tyder på att den
har tagit till sig det omfattande materialet om
miljöförstöringen och dess orsaker. Tillväxtpropositionen
är med andra ord en bankruttförklaring. Att medvetet styra
i riktning mot mer förgiftning och utarmning av biosfären är
en intellektuell och känslomässig katastrof.
Det normala för allt levande är att använda sig av
kunskaper, ärvda eller förvärvade, för att säkra överlevnad
för framtiden. Regeringen beträder medvetet den motsatta
vägen.
Gotland i regeringens förslag, och riksdagens beslut
Den ''glömda'' och isolerade ön
Gotland är en i allt väsentligt bortglömd del av Sverige.
Det framgår med stor tydlighet av propositionen. Den
handlar i stor utsträckning om hur vägar och järnvägar skall
byggas ut på fastlandet. Efterstlands riksvägar är dess
sjövägar borde propositionen ha handlat också om
Gotlandstrafiken. Så sker inte och det kan bara tolkas så att
regeringen vill isolera ön. Gotland togs bort från
stödområdesindelningen härom året. Gotlandstrafiken har
drabbats av mycket kraftiga prisökningar i samband med
skattereformen. Den för ön viktiga turistnäringen har också
fått en smäll med hjälp av den höjda restaurang- och
hotellmomsen.
En strypande jordbrukspolitik
Gotland är en jordbruksö. Få delar av landet har en så
stor del av befolkningen som är beroende av jordbruk i
olika former. Den i våras beslutade jordbruksreformen har
som mål att minska den odlade arealen med 500 000 hektar.
Jordbruket skall koncentreras till de bördiga slättbygderna
på fastlandet. Moderna miljöstörande odlingsmetoder ges
företräde. Kulturlandskapen, som har formats av
generationers arbete i samklang med de naturliga
förutsättningarna, offras på den kortsiktiga ekonomins
altare. Nålpengar (NOLA) kommer att satsas på att rädda
vissa klenoder i landskapet. Viktiga kulturbygder kommer
att med denna politik att utarmas och växa igen. Det råder
inget tvivel om att Gotland kommer att drabbas hårt av den
nya politiken och då kommer dessutom en viktig del av den
attraktionskraft som ön har utövat att försvinna.
Det döende havet, som en gång var fullt av liv
Östersjön dör på grund av utsläpp av kväve och av gifter
från de länder som omger innanhavet. Genomförandet av
planerna på bygget av en bro över Öresund kommer att
förvärra situationen för Östersjön i och med att inflödena av
salt och syrerikt vatten kommer att strypas. Östersjön anses
vara ett av de mest förorenade innanhaven. Med sitt
bräckvatten är det mycket känsligt för störningar.
Östersjöns prekära läge gör det svårt att tro på ett bra fiske
för gotländska och andra fiskare i framtiden. Läget blir
ingalunda bättre av att regeringen har lämnat tillstånd till
oljeletning utanför Gotland. Fynd av olja kommer att leda
till att oljan tas upp och kommer att leda till omfattande
skador på havsmiljön och på öns stränder. Regeringen och
riksdagen har inte heller velat lyssna på förslag att begränsa
storlekarna på oljetankfartyg och att kräva att de skall ha
dubbla bottnar. Därför finns det betydande risker för
allvarliga oljeutsläpp i samband med olyckor.
Ett friskt Östersjön skulle kunna vara en viktig del i ett
utvecklat näringsliv på Gotland.
Regeringen måste ta Östersjöns problem på allvar och
lämna konventionstexter och löften bakom sig och gå till
handling.
Ett antal lämpliga steg för att hjälpa Östersjön är att:
1. Avstå från att bygga bro över Öresund 2.
Stoppa alla regeringstillstånd att leta olja utanför
Gotland 3.
Förbjuda varje form av oljeutvinning på svenskt
vatten i Östersjön 4.
Verka för att inget av länderna runt Östersjön letar
efter eller utvinner olja i Östersjön 5.
Regeringen begränsar storlekarna på de
oljetankfartyg som går på svenskt vatten i Östersjön 6.
Regeringen verkar för att alla länder runt Östersjön
begränsar storlekarna på de oljetankfartyg som går på
Östersjön 7.
Regeringen beslutar att alla oljetankfartyg som går på
svenskt vatten skall ha dubbla bottnar 8.
Regeringen verkar för överenskommelser att alla
oljetankfartyg på Östersjön skall ha dubbla bottnar 9.
Regeringen beslutar att alla sjögående fartyg på
svenskt vatten endast får använda bunkerolja med låg
svavelhalt 10.
Regeringen verkar för att alla fartyg som går på
Östersjön endast får använda bunkerolja med låg
svavelhalt.
Den ansträngda kommunala ekonomin
Kommunalekonomiskt har ön och kommer ön att få det
svårt på grund av det kommunala skattestoppet som
socialdemokrater och folkpartister drev igenom i riksdagen
våren 1990. Samtidigt lägger regering och riksdag på
kommunerna allt fler arbetsuppgifter. Det skedda är ett
allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen och står i
strid med grundlagen.
Det går tyvärr att teckna en mycket dyster bild av
Gotlands framtid i skenet av de förslag och beslut som
finns.
Av alla de åtgärder som har föreslagits och beslutats kan
vi bara dra den slutsatsen att regeringen aktivt arbetar för
för Gotland skall isoleras från fastlandet. Det måste leda till
att ön sakta men säkert kommer att avfolkas. Den av
regeringen eftersträvade tillväxten skall enbart komma på
fastlandets befolkningstäta områden.
Har Gotland en framtid?
Svaret på denna fråga är och måste entydigt vara ja. Det
är är inte länge sedan regeringen stöttade ett projekt, som
kallades ''Hela Sverige skall leva''. Det förpliktigar,
eftersom Gotland är en del av Sverige.
Skapa förutsättningar för utveckling
Jordbruket är och måste vara en av öns
grundpelare. Därför måste jordbrukspolitiken inriktas så
att det fortfarande kan vara så. Miljöpartiet de grönas
jordbrukspolitik leder till att jordbruk på Gotland främjas.
Genom att lägga höga avgifter på konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel erhålls pengar till en arealersättning på
i genomsnitt 1 000
kronor per hektar och år.
Ett arealbaserat inkomststöd ger lantbrukarna större
möjligheter att själva välja hur de vill göra förändringar i sin
produktion i samband med den interna avregleringen. Det
kan t.ex. användas för en övergång till ekologiskt lantbruk.
Miljöpartiet föreslår därför ett högre inkomststöd än det
riksdagen beslutade om våren 1990. Stödet bör betalas ut
under en femårsperiod.
Stöd i kronor per år och hektar
Inkomststödet
Arealer i genomsnitt
Summa
1991/92
1 300
1 000
2 300
1992/93
900
1 000
1 900
1993/94
700
1 000
1 700
1994/95
500
1 000
1 500
1995/96
500
1 000
1 500
Eftersom miljöpartiets förslag med miljöavgifter som i
sin helhet återförs till lantbrukarna inte kan vara
genomförda till budgetåret 1991/92 föreslår vi ändå att ett
bidrag betalas ut för mark som inte används för produktion
av prisreglerade grödor under 1991 för att undvika en
kraftig överproduktion. Bidraget bör vara lika stort som
den del av omställningsstödet som avskrivs 1991/92, dvs. 1/5
av det genomsnittliga beloppet per ha, 9 000
kr. eller 1 800
kr. Arealersättningen fortsätter bortom de fem åren.
Vi har i Sverige ett besvärande skattesystem som
missgynnar mänskligt arbete och befordrar hög
energianvändning. Det måste ske en skatteväxling så
att skatten på arbete minskar och skatten på energi ökar.
Denna skatteväxling är en väsentlig del av miljöpartiet de
grönas politik. För Gotlands del innebär detta att
arbetsgivaravgifterna sänks med 10 %-enheter.
Det innebär att lönekostnaderna sänks med
10 %
för alla som verkar på ön, också de inom den
offentliga sektorn. På detta sätt kan verksamheter som
kräver mänskligt arbete göras rejält billigare och
konkurrensförmågan för det gotländska näringslivet och
jordbruket ökar. En aktiv, grön jordbrukspolitik
kombinerad med sänkta arbetsgivaravgifter lägger grunden
för ett väl fungerande jordbruk på Gotland.
Momsen på basmaten
Miljöpartiet de gröna kräver att momsen på basmat
slopas och att skattebortfallet kompenseras med en höjning
av den allmänna momsen med ca 2 %.
Basmat
som för närvarande bör stödjas med slopad
moms är enligt Miljöpartiet de Gröna:Mjölkprodukter,
smör, grädde och ost.Produkter av nöt, får och lamm
samt get och vilt.Fisk.Säd och sädesprodukter som
gryn, mjöl, flingor, matbröd, knäckebröd och skorpor.
Potatis och rotfrukter samt grönsaker.Frukt och bär,
svamp och konserver av dessa samt honung.
Till basmat som miljöpartiet de gröna inte vill stödja
räknas ägg, griskött, broiler samt socker och margarin,
smör- och margarinblandningar.
Först när våra krav på djurvänlighet i djurhållningen är
uppfyllda kan undantagen för griskött, ägg och broiler
hävas.
När oljeväxtodlingen har lagts om och användningen av
jordbruksgifter har upphört kan undantaget för margarin
tas bort.
Miljöpartiet de göna vill dessutom medvetet gynna
jordbruk med nötkreatur framför dem med
svinuppfödning. Nötkreatur passar väl in i de odlingssystem
som partiet vill att det svenska jordbruket i stor
utsträckning skall anpassas till.
Gotland har ett unikt läge i mitten av Östersjön. De
gotländska jordarna är i god kondition.Vi vet att våra
grannländer har det svårt med stor miljöförödelse och dåligt
fungerande jordbruk. Bristen på ren mat är mycket stor.
Det betyder att ett utvecklat jordbruk på Gotland måste ha
mycket goda förutsättningar att leverera rena livsmedel.
Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad moms på
basmaten gynnar jordbruket och förädlingsindustrin.
Roma sockerbruk
Sockerbruket är av stor betydelse för det gotländska
näringslivet. Orsaken till att bruket är hotat ligger bland
annat i den jordbrukspolitik som riksdagen fastställde i juni
1990. Politiken kommer att leda till en nedläggning av
mindre jordbruk och sammanslagningar så att vi får stora
industrijordbruk där all modern odlingsteknik med
kemikalier och annat kommer att användas i stor skala. Vi
kommer att få en marknadsekonomisk kolchosbildning. I
denna omdaning kommer det gotländska jordbruket att ta
stryk. Därför vill man inte ha problem med sockerbruk.
Därför vill man inom fem år lägga ner sockerbruket på
Gotland och på Öland.
Sockerbruket i Roma är samhällsekonomiskt lönsamt
Det sysselsätter 732 odlare och har 100 helårsanställda.
Under kampanjerna anställs mera personal. Av
omsättningen går 53 %
tillbaka till odlarna -- en mycket hög andel. Från
Gotland går årligen 1 300
långtradare till fastlandet med de 30 000 ton socker
som framställs i Roma. Dvs mellan 7 och 8 procent av hela
landets förbrukning. Bruket producerar 16 000 ton betfor
om året -- landets billigaste. Frakten står för 2,1 Mkr av
Gotlandslinjens intäkter. Åkerier på Ön får in närmare 4
Mkr per år för sockertransporter förutom frakterna till
fastlandet. Att regeringen trots detta nu ger sockerbruket
en respittid på fem år måste utnyttjas för att se över
sockernäringen på Gotland Det bästa sättet är att sätta till
kompetenta arbetsgrupper, som arbetar med att finna sätt
att klara näringen eller finna alternativ till
sockerbetsodlingen. Ett utvecklingsarbete som måste få
statligt stöd. Pengar finns i de 3,5 Mkr per år som regeringen
föreslår skall gå till länsstyrelsen under de närmaste fem
åren. Om inte lösningar kan uppnås inom tre år och om det
inte går att på denna tid finna goda framtidsalternativ måste
respittiden förlängas.
Regeringen måste överväga att häva Sockerbolagets
monopol. Det finns all anledning att befara att monopolet
har inneburit att alternativ till sockerbetsodlingen har
bromsats. Liksom verksamheter som är knutna till
förädlingen av sockerbetor. Det måste till garantier för att
de 24,5 Mkr som regeringen ger i stöd verkligen kommer
bruken på Gotland och Öland till del.
Kulturlandskapet och nedläggningen av sockerbruket
Vi vill passa på att instämma i skrivelsen 300-6423-90 Na
av 1990-12-14 från statens naturvårdsverk till
jordbruksdepartementet angående konsekvenserna av en
nedläggning av sockerbruken på Gotland och Öland. Här
betonas nödvändigheten av ordentliga
miljökonsekvensbeskrivningar före beslut.
Naturvårdsverket lyfter särskilt fram konsekvenserna för
odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Redan
före beslut om nedläggning av sockerbetesodlingen hotas
kulturlandskapet av den nya jordbrukspolitiken.
Betodlingen har stor betydelse för relativt många
djurhållande gårdar på Gotland och Öland antingen genom
att även sådana gårdar odlar betor eller genom att dessa
gårdar får tillgång till relativt billigt och näringsrikt
tillskottsfoder från sockerbruken. Om betesodlingen
upphör betyder detta att ytterligare arealer av bland annat
betesmarker inte längre kommer att hävdas. En sådan
utveckling skulle vara mycket allvarlig för naturvården.
En fortsatt odling av sockerbetor måste på sikt inriktas
så att odlingen blir ekologiskt acceptabel, dvs med
minskande och till slut upphörande användning av
konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna med 10
procentenheter och den av miljöpartiet de gröna föreslagna
inriktningen av jordbrukspolitiken och trafikpolitiken för
Gotland gynnar odling på Gotland och då också
sockerbetsodlingen och förädlingen av sockerbetor.
Turismen
Turismen är en viktig del av den gotländska
ekonomin och bör förbli det. Gotlands unika natur har så
mycket att ge människor från mindre lyckligt lottade delar
av landet. Bland annat därför vill miljöpartiet de gröna att
momsen på sjö- och landbaserad kollektivtrafik skall slopas
och att turistmomsen skall återgå till den gamla storleken.
Härigenom uppnås stora kostnadssänkningar för turisterna,
och lägger vi därtill de sänkta arbetsgivaravgifterna blir
sänkningarna än större. Nedläggningen av sockerbruket i
Roma kommer att långsiktigt påverka turismen negativt på
grund av den landskapsförstörelse som kommer att ske.
Trafiken
Trafiken till och från Gotland är ett sorgebarn. Dyra,
långa färder med båt och dålig service kännetecknar den.
Vad kan göras:
Rederiet måste vara baserat på Gotland. Då kan det
tillgodogöra sig de sänkta arbetsgivaravgifterna. Därmed
sänks kostnaderna för färjetrafiken. Resekostnaderna
måste baseras på det faktum att sjövägarna till fastlandet är
öns riksvägar. Det betyder att det är rimligt att trafiken på
ön får en kostnadskompensation, som baseras på
investeringskostnader för att bygga och underhålla
moderna bilvägar till och från ön. En rimlig utgångspunkt
för prissättning kan vara att utgå ifrån de statliga
milersättningen på 12 kronor per mil. Det skulle betyda att
en personbil med två passagerare skulle betala ca 200
kronor för en överfärd till fastlandet. 100 kronor för bilen
och 50 kronor per passagerare under tolv år.
Fraktkostnaderna måste också reduceras på liknande sätt
för att göra det gotländska näringslivet konkurrenskraftigt.
Energiförsörjningen
Gotlands läge medför att vindenergi bör vara lämplig för
att klara viktiga delar av öns energiförsörjning. Dessutom
bör energigrödor, som kan användas i en ekologiskt rimlig
odling, odlas i ökande omfat Det är viktigt för en ö som
Gotland att eftersträva en hög grad av självförsörjning för
att kunna klara störningar i kommunikationer och
elförsörjning från fastlandet.
Ett Baltiskt Ekologiskt Utvecklingscentrum
Gotlands läge mitt i Östersjön gör ön särskilt lämpad för
att knyta ihop utvecklingsarbeten inom den baltiska
regionen. Utvecklingsarbeten med klar ekologisk inriktning
Den baltiska regionen är de områden, som omger
Östersjön. Den berör länder som Sverige, Estland,
Lettland, Litauen, Kaliningradområdet, Polen, Tyskland
och Danmark samt Åland och Finland.
Inom området finns betydande gemensamma problem
som måste lösas:Östersjöns situation och åtgärder för att
få havet levande och produktivt igenMiljöfrågor på land
inom området. Gemensamma lösningar för att klara
livssituationenUtbildning och fortbildningForskning
och utveckling i gemensamma projektBaltisk
arbetsmarknadJordbruksutveckling med ekologiska
förteckenKommunikationer inom regionenFörnybara
energikällorHandelsutbyteTeknikutbyte och
gemensamma projektFörebyggande hälsovård
Ekologiskt byggande och boendeAvfallshantering och
reningsteknikKulturutbyteUngdomsutbyte
IdrottsutbyteMellankommunal samverkan inom
regionen m m.
Visby
med hamn och flygplats i centrum bör vara en
given plats för ett Baltiskt Ekologiskt Utvecklingscentrum.
Vi vet av utredningar att regionalpolitiska satsningar av
detta slag har stor inverkan på utvecklingen i ett område.
Miljöpartiet de gröna sin budgetmotion Gröna Luntan
anslagit 1 000
Mkr för budgetåret 1991/91för miljöinsatser i
Europas öststater med betoning på vårt närområde. Ett
Baltiskt Ekologiskt Utvecklingscentrum faller väl innanför
målsättningen för de medel som miljöpartiet de gröna har
anslagit.
Det är vår önskan att regeringen snarast tillsätter en
snabbutredning om formerna för ett Baltiskt Ekologiskt
Utvecklingscentrum och formerna för samarbete med
institutioner i staterna runt Östersjön och att regeringen nu
reserverar 25 Mkr för kommande budgetår för att utreda
och starta verksamhet. Vi förutsätter ett aktivt samarbete
med regeringar, kommuner och institutioner inom hela den
baltiska regionen.
Industriella utveckling
Den stora snedbelastningen i länets näringsliv kan
kortsiktigt uppfattas som mycket negativ. Samtidigt är läget
så alarmerande att det nu krävs samordnade åtgärder för att
bryta låsningarna. Då framstår dagens problem i stället som
framtidens möjligheter. Gör en gemensam plan och sedan
med tillgängliga medel och resurör att den kan genomföras.
Härigenom skapar man förutsättningar för en utveckling.
Politiker skall inte starta och driva inudustrier och
verksamheter. Ytterligare förutsättningar för en god
utveckling är att sätta upp mål för en framtida
näringsutveckling. Sådana viktiga mål är att en framtida
näringslivsstruktur klarar de gränser som naturen sätter för
utsläpp att de tillverkningar som kommer att finnas är
effektiva och klarar konkurrens med goda varor som i sin
tur är miljövänliga i sin användning.
En viktig utgångspunkt för ett omdaningarbete kan
naturligtvis det Baltiskt Ekologiskt Utvecklingscentrumet i
Visby vara som bör kunna påräkna grundutbildningsplatser
inom högskoleutbildningen.
Skattepolittiken
Andra förutsättningar är en skattepolitik som gynnar
arbete framför energitunghet. Miljöpartiet de grönas politik
med sänkta arbetsgivaravgifter på 10 %-enheter
fyller dessa krav. Sänkningen av
restaurangmomsen och slopandet av momsen på landoch
sjöburen trafik underlättar en god utveckling i länet.
Utred snedfördelad näringslivsstruktur
Den sneda fördelningen inom näringslivet måste
medföra att regeringen tillsätter länsvisa
utvecklingsutredningar för alla län i intimt smarbete med
länsorgan. Därefter måste snabba åtgärder komma, i
huvudsak som generella metoder att stimulera utveckling
och företagande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Gotlands näringar
att arbetsgivaravgiften och moms sänks,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsekvensanalyser natur- och
kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av
sockerbruket i Roma,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en arbetsgrupp
med statligt stöd för Roma sockerbruk och alternativ odling
tillsätts,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förlängd respittid för
Roma sockerbruk,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att slopa monopolet
för Sockerbolaget,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafikens, till och från Gotland,
näringspolitiska betydelse,2]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att inrätta ett baltiskt
ekologiskt utvecklingscentrum i Visby,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avstå från att bygga bro över
Öresund,2]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riskerna med oljeutvinning
utanför Gotland och oljenedsmutsning av Östersjön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av länsvisa
genomgångar av snedvridningar av näringslivsstrukturer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att efter utredningar
snabbt sätta in generella stimulanser för att skapa
möjligheter till en god utveckling.
Stockholm den 6 mars 1991
Carl Frick (mp)
Eva Goe s (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Lars Norberg (mp)
Anna Horn af Rantzien (mp)