Danmarks folketing har beslutat att landet ska halvera
sin energianvändning på 50 år. Därmed följer man
Brundtlandrapportens uppmaning till industriländerna.
Sedan länge anslår folketinget medel till den tekniska
högskolan för forskning och utveckling av förnybar
(vedvarande) energi.
Sveriges riksdag har efter folkomröstningen om
kärnkraften den 23 mars 1980 under hela 80-talet varje år
bekräftat beslutet att energisystemet ska baseras på
hushållning och förnybara energikällor och kärnkraften
avvecklas.
Kunskapen om växthuseffekten och de fossila
bränslenas hot mot klimatet blir alltmer utbredd. Vi kan
inte fortsätta släppa ut mer koldioxid än vad växterna
fixerar i fotosyntesen. Beroendet av olja och kol måste
upphöra.
Samtidigt står det klart att oljeintressena är starka.
Priset tillåts inte gå upp så mycket att världen börjar
hushålla med olja eller utvecklar alternativa energikällor. Bl
a amerikanska analyser hävdar att kriget i Persiska viken till
stor del handlar om industrivärldens krav på att ha kvar
herraväldet över oljan: ''Vi skulle inte gått i krig för att
befria ett land som odlade broccoli.''
Vi och u-ländernas energi
Efter en UNEP-konferens i Nairobi om förnybara
energikällor för något decennium sedan, blev förnybar
energi ett ämne för FN. Hos generalsekreteraren och i olika
organ med ansvar för naturresurser kom ämnet på
dagordningen: New and Renewable Sources of Energy.
Ämnet har emellertid haft svårt att hävda sig bland de
penningstarka intressenterna för kärnkraft och fossila
bränslen.
Nordiska FN-projektet har lämnat en rapport med
förslag hur man skulle kunna stärka arbetet för dessa
framtidens energikällor i FN. U-länderna vill ha hjälp med
att byta till ett sådant energisystem. De skulle kunna stärka
sin ekonomi och sitt oberoende om deras energiförsörjning
baserades på energi som solflödet åstadkom i deras eget
land. Med högtstående, anpassad teknik kan energin
utnyttjas effektivt så att de förnybara energikällorna räcker
till en uthålligt hög levnadsstandard.
Sverige har varit mycket framgångsrikt i olika FN-
sammanhang, till stor del beroende på att vi satsat
förhållandevis mycket på kunnig expertis och därför i
samarbete med skickliga diplomater kunnat lägga
vederhäftiga och väl förankrade förslag.
Tillsammans med de andra nordiska länderna bör
Sverige i FN nu ta initiativ till en kraftfull förstärkning av
FNs arbete med nya och förnybara energikällor. Vi bör göra
motsvarande satsningar på expertis för detta som vi gör i
andra FN-sammanhang.
Svensk modell för energiutveckling
Ett förtroendefullt samarbete mellan svenskt näringsliv
och staten har gjort stora tekniska satsningar
framgångsrika. När vattenkraften byggdes ut
under 1900-talets första hälft, underlättades de enormt
kapitalkrävande satsningarna av en gynnsam lagstiftning
som anvisade en väg att ta hänsyn till motstående intressen.
Statens vattenfallsverk bildades och vi bekostade alla
utbyggnaden av de norrländska älvarna över skatten.
Vattenfall hade mycket förmånliga förräntningskrav och
har kunnat bygga upp sig själv till något av en stat i staten.
När vi bestämt oss för att bygga atomkraftverk,
bildades ASEA-Atom och flera lagar stiftades för att
underlätta denna enormt kapitalkrävande satsning och göra
den så säker som möjligt. Också då finansierades
investeringarna över skattsedeln. Den svenska atomlinjen
innebar att man tänkt sig att göra kärnkraften inhemsk
genom att använda svenskt låganrikat uran. Det
misslyckades och Marviken byggdes om till oljeeldning.
Skattebetalarna fick ta smällen utan att märka det. Av
någon anledning var det få som då talade om bortkastade
miljarder.
Samarbetet har varit mycket framgångsrikt och vad man
än anser om atomkraften kan vi vara överens om att våra
kärnkraftverk, vår strålskyddsmyndighet och
kärnkraftsinspektion lyckats hålla en hög grad av säkerhet.
Att en stor del av den uppgivna goda ekonomin i
kärnkraften beror på att skattebetalarna involverats,
förefaller lika obestridligt.
I andra länder byggs inte längre kärnkraftverk bl a av
ekonomiska skäl. När Margaret Thatcher t ex privatiserade
den brittiska kraftindustrin, var man tvungen att behålla
kärnkraftverken i statlig ägo mot sin vilja, eftersom det
privata näringslivet vägrade att befatta sig med dem, av
ekonomiska skäl. Världsbanken finansierar inte
kärnkraftverk. I USA har det inte beställts några nya
kraftverk på ett decennium och hundratals har avbeställts,
trots miljarder i nedlagda investeringar.
Svensk modell för ett nytt energisystem
Framtidens resurshantering blir cyklisk, d v s vi försörjer
oss genom att allt kunnigare bruka förnybara resurser. Vi
ska utveckla vårt samhälle genom att allt effektivare bruka
soldrivna system och avkastningen på de fonder som solen
kontinuerligt bygger upp.
I Sverige har vi länge nog bara pratat om att ställa om till
detta nya energisystem. Tiden är nu mogen för en ny stor
svensk satsning på energi.
I beprövad, framgångsrik svensk tradition bör denna ske
i samarbete mellan näringslivet och staten. Ett bolag, t ex
kallat AB Svensk förnybar energi, till hälften ägt av
staten, till hälften av näringslivet bör bildas med uppgift att
satsa motsvarande resurser som när vattenkraften och
atomkraften byggdes ut.
Uppgiften för AB Svensk förnybar energi blir att bygga
upp ett högtstående energisystem, baserat på modernt,
effektivt brukande av förnybara energikällor.
Effektivisering är den viktigaste aspekten i ett
framtida energisystem. AB Svensk förnybar energi bör
stimulera hushållning inom alla
energianvändningsområden. T ex går det att bygga så att
man inte behöver köpa någon energi för uppvärmning.
Fabrikerna kan genom laststyrning minska behovet av
effekt. Apparater kan konstrueras så att de använder
energin mycket mer effektivt.
Sverige är rikt på förnybara energikällor.
Biomassa. Den energi som lagras i växterna, blir
alltmera betydelsefull. Nu kommer en del av åkermarken
att användas till energiproduktion. Redan i dag får vi lika
mycket energi från inhemska fasta bränslen som från
kärnkraften. Det är massa- och pappersindustrin som
kräver ca 20 % av all energi i landets energibalans, som till
stor del är självförsörjande genom att utnyttja bl a bark och
lutar.
Bränsleceller. Sverige har en framgångsrik
forskning och utveckling i konsten att göra el direkt ur
biomassa. Den bör få kraftigt ökat stöd.
Vind. Vår långa kust och våra fjällvidder ger
vinden fritt spelrum. Danska vindkraftverk i optimal storlek
säljs över världen. Svensk vindkraftindustri måste byggas
upp igen och inte bara inriktas på jätteaggregat.
Solvärme blir alltmer ekonomisk liksom
Solcellerna, som omvandlar direkt solljus till el.
Framtidens energibärare: vätgas
I Sverige har oljeanvändningen minskat drastiskt inom
alla användningsområden utom när det gäller trafiken. Det
är nödvändigt att påskynda utvecklingen av miljövänliga
drivmedel.
Vätgasen bör vara idealisk. Den produceras redan
i stora mängder som en biprodukt i flera industrier och har
framgångsrikt prövats av Olof Tegström i en enkelt
ombyggd Saab-bil i Härnösand.
Vätgasen får inte förväxlas med vätekraft, fusion, som
innebär sammanslagning av vätets atomkärnor.
Vätebomben utnyttjar denna teknik och stora resurser läggs
ned, hittills utan framgång, på att tygla denna enorma
värmeutveckling så att den kunde användas till att koka
vatten och producera el. Allt färre tror att detta någonsin
kommer att lyckas eller tycker att det är önskvärt.
Spekulationerna om kall fusion har inte kunnat
verifieras.
Vätgas är något mycket enklare. Den kan framställas
genom enkel elektrolys av vatten, som delas i vätgas och
syrgas. Många har minnen av vätgas, s k knallgas, från
dramatiska laborationer i skolan. Vi har lärt oss att den är
mycket explosiv eftersom den reagerar med luft. Numera
kan den lagras säkert i metaller, s k hydrider. Framtidens
elbil går antagligen med ett hydridbatteri.
Sverige bör engagera sig i ett samarbete med ett eller
flera u-länder kring vätgasproduktion. Enligt uppgift
samarbetar Tyskland redan med Saudiarabien om detta.
Länder med kust och mycket sol kan producera vätgas
miljövänligt genom solkraftverk, få exportinkomster och
förse i-världen med ett rent drivmedel i stället för olja. Det
finns ingen risk för strid och monopol som vid oljekällorna.
Solen är gratis. Landet bestämmer var anläggningarna ska
placeras och vilka man vill samarbeta med. Ett sådant
energisystem är fredsbefrämjande. Oljebolagen borde vara
intresserade att placera kapital här.
I Sverige undersöker transportforskningsberedningen
vätgasens möjligheter. Projektet har inte särskilt mycket
resurser. Det är väsentligt att vi satsar betydligt mycket mer
för att kunna bli internationellt ledande inom detta område.
Sverige bör samarbeta med något lämpligt land för att
bygga upp en produktion av vätgas. Vi bör också starta
försök med vätgasdrivna fordon i landet, som man gör
utomlands. Karlstad och Uppsala kommuner har visat
intresse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättandet av AB Svensk förnybar energi, i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kraftfullare satsning på
vätgas.
Stockholm den 25 januari 1991
Birgitta Hambraeus (c)