Miljöpartiet kräver att den svenska energipolitiken
inriktas på långsiktig, uthållig, ekonomisk och trygg
energiförsörjning, baserad på förnybara energikällor och
effektivare och minskad energianvändning, som möter
hoten både från kärnkraften och växthuseffekten på ett sätt
som uppfyller stränga miljökrav, internationella
rekommendationer och överenskommelser och som
minskar beroendet av import.
Alla partier i Sveriges riksdag tycker väl att den svenska
energiförsörjningen skall vara så effektiv som möjligt och
att den bör vara miljövänlig. Däremot har man tydligen
olika uppfattning om vad som är effektivt, hur kostnader
skall beräknas och vilka poster som skall tagas med. Vidare
är man oenig om vad som är miljövänligt och vilka risker
som finns vid användning av olika energikällor. Särskilt stor
är oenigheten om kärnkraftens kostnader och risker.
Sverige har länge haft ett överskott i tillgången på el. Det
har lett till att vi har ett ''rea''-pris på högspänd elkraft i
Sverige som är mycket lägre än vad självkostnaden skulle
bli för el från ett nytt kraftverk om det skulle byggas idag.
Och till att kraftbolagen uppmuntrat sina kunder att göra av
med el.
Det hjälper nog inte med trepartiöverenskommelser om
en energipolitik som ska främja effektiv energianvändning
och förnybara bränslen så länge det finns el i överflöd, till
lågt pris -- lägre än i de flesta andra länder. De flesta
elkunderna är nog i detta läge tyvärr ganska ointresserade
av att satsa intresse och pengar på att använda energi
effektivare.
Därför behövs det kraftfullare och trovärdigare signaler
till marknaden -- den signal miljöpartiet kräver är att
kärnkraftsavvecklingen börjar nu, under 1991, med minst
ett aggregat och att alla parter kan lita på att avvecklingen
skall fortsätta -- så snabbt det är möjligt.
Kraftbolagen och industrin behöver en avgörande signal
att satsa på effektivare energiutnyttjande och förnybara och
miljövänliga energikällor. Industrin och den offentliga
sektorn måste få veta att de inte kan fortsätta att använda
billig energi på ett slösaktigt sätt.
Byggföretag, hyresvärdar och villaägare som snart ska
välja uppvärmningssystem eller hushållsapparat av något
slag måste få besked om vad olika energislag kommer att
kosta för att välja rätt -- och undvika elvärme!
Då blir det plötsligt intressant med effektivare
energianvändning och bättre hushållning, som ger tillgång
till inbesparad energi, som kan ersätta eller komplettera
andra energiresurser och vara ett billigt och bra alternativ
till att bygga nya kraftverk och kraftledningar för att möta
ökade behov. I ett helt balanserat energisystem kombineras
effektivare energianvändning och utbyggd kapacitet på
tillförselsidan på ett sådant sätt att man uppnår lägsta
kostnad för energitjänsterna, dvs för den nytta som energin
uträttar för användaren.
En sådant balans torde också vara det mest ekonomiska
och miljö- och säkerhetsmässigt bästa sättet att minska
hotet om klimatförsämring på grund av växthuseffekten.
Jag upprepar här några av de åtgärder som behövs för att
främja en effektivare elanvändning:Lönsamhetsgapet
måste överbryggas. Det måste löna sig för kraftbolag och
distributörer och deras kunder att satsa på effektivare
energianvändning. I Sverige kalkylerar kraftbolagen med
återbetalningstider för nya elkraftverk på 10 år eller mer
och nöjer sig med 6% realränta på sina investeringar medan
företag som använder energi normalt räknar med kortare
återbetalningstider än 2--3 år och förräntningskraven ofta
ligger på 15--20 %
eller mer. Privata hushåll tycks kräva ännu högre
lönsamhetskrav. Investeringsbidrag eller förmånliga lån för
investeringar som ökar effektiviteten i energianvändningen
är en möjlighet.
Stora fastighetsbolag har ofta inget ekonomiskt intresse
av att köpa dyrare och energisnålare spisar, kyl- och
frysskåp till sina hyresgäster och låta dem tjäna på att få
lägre elräkningar.
Kampanjer med olika former av rabatter, t ex på
nya strömsnåla lysrörslampor. Genomsnittskostnaden i 33
av dessa kampanjer i Europa var ca 12 öre per insparad
kilowattimme, medan hushållselen för konsumenten idag
ofta kostar över 50 öre kilowattimmen.
Energileverantörernas taxor bör uppmuntra
effektivisering och hushållning. Man kan ha väsentligt
högre taxor för den del av elförbrukningen som inte är
nödvändig.Tydlig energideklaration på
hushållsapparater, på en skylt när de står i
försäljningslokalen. Lag i USA.Elräkningar som ger
kunderna klara signaler och information.
Myndigheter och offentlig sektor bör vara
föregångare.Normer för elförbrukningen.
Mer stöd till forskning och teknisk och kommersiell
utveckling skulle öka möjligheterna och kunna vara
mycket kostnadseffektivt och lönsamt.
Nu är risken stor att Sverige tappar chansen att bli ett av
de första länderna som utvecklar teknik och utrustning för
den energi-effektiva sektorn som kommer att växa och bli
stor internationellt. Den skulle kunna ge många nya arbeten
och exportinkomster och medverka till en hållbar
utveckling. Istället låter man nu svensk industri sabotera sin
egen framtid och framtida konkurrenskraft genom sin
ängsliga kortsynthet. Det kommer att öka arbetslösheten i
Sverige både på kort och lång sikt.
När ska Sverige börja följa Brundtlandskommissionens
rekommendation om att halvera sin energiförbrukning och
internationella rekommendationer om att minska utsläppen
av växthusgaser -- och hur ska det gå till?
Omläggningen till en mer ekonomisk, resurseffektiv,
hushållande och miljövänlig energipolitik kan och bör
genomföras med ekonomiska styrmedel och så att alla
energiförbrukare kan få oförändrade eller bättre
energitjänster, dvs nytta av energin, utan väsentligt högre
energikostnader, möjligen med undantag för den mest
energiintensiva industrin. Ökade energipriser skall
kompenseras med minskad förbrukning, och staten kan och
bör medverka till att investeringar i ökad energieffektivitet
blir företagsekonomiskt lönsamma och till att industrin
klarar omställningen bra.
Miljöpartiets förslag till energibeskattning redovisas i
vår partimotion.
Omläggningen kommer att leda till att den svenska
energiförsörjningen blir mindre sårbar och resurskrävande
och att den svenska industrin, jord- och skogsbruket blir
konkurrenskraftigare, till att sysselsättningen ökar och till
att den svenska bytesbalansen förbättras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av effektivare
energianvändning.
Stockholm den 25 januari 1991
Krister Skånberg (mp)