Vi har ett antal övergripande lagar i Sverige som fastslår
hur landet och folket skall hantera sina viktigaste tillgångar.
Vi har bl. a.
Vattenlag
Naturvårdslag
Jordabalk
Skötsellag
Minerallag
Plan- och bygglag
Vi har däremot ingen lag som reglerar vår allra viktigaste
naturresurs: energin. Energin uppehåller allt liv och ger
människor möjlighet att utveckla sin specifika kultur. Utan
den ständiga energitillförseln från solen vore jorden en
steril mineralmassa.
Det är därför anmärkningsvärt att det svenska samhället
inte velat inkludera energin i det system av övergripande
lagar som reglerar samhällslivet. Det är desto mer
anmärkningsvärt som frågan om energi, energitillförsel och
energianvändning har varit en av de hetast diskuterade
politiska frågorna under senare decennier både i Sverige
och världen.
Frågan är dock inte ny. Det var Sveriges första energikris
i början på 1700-talet som ledde till att ständerna gav greve
Cronstedt i uppdrag att framlägga förslag till
energibesparande åtgärder. Det som resulterade i
konstruktionen av den svenska kakelugnen. Detta höjde
förmodligen verkningsgraden på
uppvärmningsanordningarna i husen från 10--20 procent till
60--70 procent.
I dag inser allt fler att den industrialiserade världen är
inne i en global energikris som kräver ett omfattande och
radikalt nytänkande. Ett nytänkande som måste leda till
omfattande förändringar av resursförbrukning och livsstil.
Insikten om detta varierar liksom bedömningarna av vilken
politik som behövs för att lösa problemen på kort och lång
sikt.
Inom miljöpartiet de gröna har man alltid velat
understryka det långsiktiga ansvaret grundat på de fyra
solidaritetskraven gentemot natur, kommande
generationer, u-länderna och svaga grupper i Sverige.
Energifrågorna är grundläggande när det gäller alla slags
resursutnyttjande och det är därför orimligt att Sverige
saknar en övergripande politik på energiområdet. Denna
bör fastställas i en energibalk i vår lagstiftning.
2. Den hittillsvarande energipolitiken
Den hittillsvarande energipolitiken har präglats av
motsättningar och kompromisser. Miljö- och
hushållningsintressena har varit i ständig konflikt med
exploaterings- och producentintressena. Verbalt har
miljöintressena vunnit stora framgångar. Alla bekänner sig
till hushållning och god miljö. Reellt har dock
exploateringsintressena fått dominera i politiken tack vare
sin överlägsna lobbykapacitet och sina intima förbindelser
med det politiska etablissemanget.
Genom den intensiva kärnkrafts- och energidebatten har
dock åtskilliga nya tankar förts in i debatten, och många
miljöovänliga tekniker har fått mindre svängrum. Stoppet
för nybyggnad av kärnkraftverk och avvecklingsbeslutet är
ett sådant resultat, de nya utsläppsskatterna på koldioxid,
svavel och kväveoxider är andra resultat.
I huvudsak misslyckade är dock satsningarna på inhemsk
förnybar energi och på energihushållning. Dessa satsningar
har nämligen varit i konflikt med kärnkraftindustrins vilja
att sälja den nästan fördubblade elproduktion som Sverige
etablerat sedan 1970. De har också varit i konflikt med de
mycket starka intressena från kol-, olje- och gasindustrierna
att behålla och öka sin marknad.
Därför behövs en energibalk som både anger
färdriktningen och medlen att närma sig målet.
3. Vad skall en energibalk innehålla?
A. En energibalk skall i första hand innehålla en
deklaration om den nationella energipolitikens mål.
B. En energibalk skall vidare innehålla en deklaration
och föreskrifter om det allmännas roll när det gäller
energipolitiken: Stat, landsting och kommuner.
C. En energibalk skall innehålla föreskrifter om vilken
medverkan i den nationella energipolitiken som samhället
förväntar sig av näringslivet, hushållen och bostads- och
byggsektorn.
D. En energibalk skall innehålla föreskrifter om
myndigheters och kommuners ansvar när det gäller att
utföra energiplaner och genomföra desamma, samt vidare
föreskrifter om rådgivning och information i energifrågor.
E. En energibalk skall innehålla föreskrifter om de
styrmedel som skall användas för att nå de uppsatta målen
på nationell, regional och lokal nivå. Detaljerade
föreskrifter skall dock förekomma i särskild lagstiftning
såsom skattelagar, byggnadslagar etc.
4. Miljöpartiet de grönas förslag till målsättning
Miljöpartiet har sedan länge velat ställa upp konkreta
mål för energipolitiken som borde inkluderas i en
kommande energilagstiftning. De är följande:
1. Kärnkraften skall avvecklas snabbt och med
omedelbar början genom avställning av en reaktor redan
1991.
2. Den totala energianvändningen skall reduceras med
två procent varje år, med långsiktig målsättning att nå det
av Brundtlandkommissionen uppställda målet -- en
halverad energianvändning -- på 35 år.
3. Användningen av fossila bränslen skall minskas
radikalt till 15 procent av dagens nivå efter 25 år.
4. Om 25 år skall sålunda Sveriges energianvändning till
nära 90 procent baseras på inhemsk förnybar energi.
5. De fyra orörda nationalälvarna skall
grundlagsskyddas.
6. Sveriges elförsörjning bör styras av principen om
''balans till lägsta kostnad''. Det innebär bl a att
kraftföretagen är skyldiga att täcka behovet av
energitjänster till lägsta kostnad. Vid beslut om hur nya
behov skall täckas skall kostnaderna för att bygga ut
genereringskapaciteten eller nätet vägas mot kostnaderna
för att spara in motsvarande energibehov hos någon eller
några grupper av användare genom effektivare
energianvändning.
7. Alla kraftproducenter, stora och små, distributörer
och större kunder än vanliga hushåll skall ha rätt att
överföra elkraft på det svenska elnätet till
självkostnadspris.
De medel som skall användas är beskattning av
miljöovänlig energi samt skattefrihet för miljövänlig
förnybar energi (utom vattenkraften som bör beskattas i
viss utsträckning). Vidare skall effektivare
energianvändning och den inhemska förnybara energin
uppmuntras, bl a med bättre information och med stöd till
utveckling av energisnål teknik och utrustning samt till
investeringar i åtgärder och utrustning.
Det är partiets bestämda uppfattning att denna politik är
väl förenlig med en god sysselsättningspolik, vilket
utvecklats i andra motioner.
5. Tillkomst av en energibalk
Det är inte vår förhoppning att en energibalk skulle helt
följa de riktlinjer som miljöpartiet ställer upp för
energipolitiken, men det är vår förhoppning att aktualisera
frågan eftersom det onekligen är märkligt att det till skillnad
från övriga resursområden saknas en övergripande
lagstiftning på energiområdet.
Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning med representation för alla
partier för att utarbeta förslag till ny energibalk.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en parlamentarisk utredning skall tillsättas för att utarbeta
förslag till en energibalk.
Stockholm den 25 januari 1991
Lars Norberg (mp)
Krister Skånberg (mp)