Sverige och andra länder måste satsa på förnybara och
rena energikällor, bl.a. vindkraft, för att minska
miljöförstöringen. Staten bör uppmuntra och underlätta
sådana satsningar.
Hittills har statens insatser haft en sådan inriktning att
vindkraften varken fått goda utvecklingsmöjligheter eller
någon marknad i Sverige. Flera svenska företag som satsat
på utveckling av vindkraftteknik och tillverkning av
vindkraftverk har därför givit upp och värdefulla
kunskaper, erfarenheter och affärsmöjligheter har gått
förlorade.
I flera länder inom EG satsar regeringarna däremot
rejält med stöd för att få upp volymen på vindgenererad
elkraft och flera länder har ställt upp nationella mål för när
en viss effekt skall vara installerad. Sådana utbyggnadsmål
bör sättas upp även i Sverige.
Eftersom staten tidigare valt att försöka gå direkt på
stora vindkraftaggregat, med effekter omkring 2 MW, som
i Maglarp och Näsudden, saknar Sverige fortfarande nästan
helt egna erfarenheter av vindkraftverk i storlekar under
1000 kW. I Danmark har man som bekant valt en
naturligare, mer realistisk och framgångsrik väg: Att börja
med mindre aggregat, lära av erfarenheterna och öka
storleken vartefter man lyckas.
Utbyggnadsmål
Vi anser att det nu är nödvändigt att satsa även på
medelstora vindkraftverk, göra det kraftfullt och sätta upp
ett särskilt utbyggnadsmål för vindkraftverk med lägst 99
kW och högst 1000 kW effekt. Vi föreslår att första målet
skall vara 150 MW installerad effekt fram till den 31
december 1993. Därefter kanske erfarenheterna talar för
att man även bygger större vindkraftverk. Från mitten av
90-talet bör det vara lönsamt att bygga verk på 2 och 3 MW.
Statens energiverk räknar med att vindkraften då skall
byggas ut med 2 TWh (terawattimmar) per år. Deras
utvärdering visar att det finns lämpliga platser för
landbaserade vindkraftverk som fullt utbyggda skulle ge
Sverige ett årligt tillskott på 7 TWh -- för havsbaserade verk
är motsvarande värde 20 TWh! Fram till år 2010 bör
vindkraften i Sverige alltså kunna lämna ett miljövänligt och
lönsamt bidrag till elförsörjningen med sammanlagt
åtminstone 20 TWh.
Investeringsbidrag förbättrar de ekonomiska
förutsättningarna
De ekonomiska underlagen för energiinvesteringar är
ännu osäkra bl a därför att förutsättningarna ändras så länge
Sveriges regering inte driver en långsiktig energipolitik som
är förankrad i en betryggande riksdagsmajoritet. Ännu vet
man inte hur stor hänsyn man måste ta till hur miljön
påverkas av olika energislag eller hur staten kommer att
skydda naturresurser, som inte förnyas, mot utplundring.
Vindkraften är en förnybar och miljövänlig
energikälla -- ändå är de ekonomiska förutsättningarna
oklara i förhållande till andra energislag. Vi föreslår därför
ett fast investeringsbidrag på 25 % för vindkraftverk -- det
skapar en betydligt säkrare ekonomisk grund och det
behövs för att investeringar i medelstora vindkraftverk skall
komma igång på allvar -- som de har gjort i Danmark -- och
ge värdefulla bidrag till Sveriges elförsörjning samt en hel
del praktisk erfarenhet. Högst 2000 kr per kW effekt och
högst 2 miljoner kr per vindkraftverk bör ges i bidrag inom
en total bidragsram på 300 miljoner under en 3-årsperiod.
Vindkraft kostar i dag ca 7500 kr per kW att installera.
En utbyggnad med 50 MW under det första året skulle kosta
ca 375 milj kr och ett investeringsbidrag på 25 procent skulle
kosta staten ca 90 miljoner kr budgetåret 1991/92. Vi har
reserverat pengar för detta i vår budgetmotion. Statens
energiverk bör få i uppdrag att utarbeta regler för hur
investeringsbidragen skall beräknas, baserade på
förväntade energileveranser och beräknad normalkostnad
för ett komplett verk med samma effekt och minst 15 års
livslängd. Motsvarande bidrag bör utgå även till de
vindkraftverk med effekt som börjat byggas sedan
Miljöavgiftsutredningen, MIA, lade sitt förslag om en
bonus för vindkraftsgenererad el.
Redan nu bör ett principbeslut tas om fortsatt
investeringsstöd, för ytterligare en 3-årsperiod med
utbyggnad av cirka 1500 MW, förutsatt att erfarenheterna
under de närmaste åren blir goda. Däremot är det för tidigt
att nu besluta om hur stort ett sådant framtida
investeringsbidrag bör vara för att utbyggnaden av
vindkraftverk skall fortsätta i önskvärd omfattning och takt.
Miljöpartiet anser att vindkraft och andra miljövänliga
och förnybara energikällor inte skall beskattas med moms
eller annan skatt. Se vidare vår skattemotion.
Tack vare förmånliga villkor för vindkraften under
många år, har Danmark redan ca 3000 vindkraftverk med en
sammanlagd effekt på 200 MW installerad, vilket motsvarar
knappt 2 % av landets elförbrukning. Om dessa verk skulle
ha varit på i genomsnitt 225 kW så hade vindkraften svarat
för 6 % och med 3000 stycken 400 kW-verk för 10 % av
Danmarks elförsörjning. År 2005 beräknas den installerade
vindkrafteffekten i Danmark vara 1500 MW, enligt den nya
planen Energi 2000. Genom sin satsning på vindkraft har
den danska staten medverkat till att Danmark är en av
världens ledande exportörer av vindkraftverk och -teknik.
I Danmark har den danska vindkraftföreningen ett antal
konsulenttjänster för att hjälpa allmänheten med allmänna
råd, vindvärdering m.m., vilket lett till att allt färre projekt
misslyckats i form av olämplig placering eller orealistiska
produktionsförväntningar. Genom den danska
vindkraftföreningens och dess konsulenters försorg har man
numera fått en rätt sund marknad i Danmark.
I Sverige har statens energiverk inrättat en liknande
konsulenttjänst på prov och den delas av två
halvtidsanställda vindkraftkonsulenter. Det behövs minst 3
heltidstjänster till om vindkraften skall kunna byggas ut och
fylla sin naturliga roll i det svenska elförsörjningssystemet
inom rimlig tid.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige bör sätta upp nationella mål för introduktionen
av vindkraft,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att första målet för medelstora vindkraftverk skall vara 150
MW installerad effekt fram till den 31 december 1993, för
verk med mindre effekt än 1
000 kW,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att målet för vindkraftsutbyggnaden skall vara 1
500 MW till den 31 december 1996,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att introduktionen av vindkraftverk skall stimuleras genom
ett investeringsbidrag på 25 % av normalkostnaden för ett
verk, dock högst 2
000 kr./kW och 2 milj.kr. per verk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att investeringsbidrag för vindkraftverk skall utgå från den
1 juli 1991, enligt regler som statens energiverk bör få i
uppdrag att utarbeta,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att bidrag skall utgå även till de vindkraftverk som börjat
byggas sedan miljöavgiftsutredningen lade fram sitt förslag
om en bonus för vindkraftsgenererad el,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den tillfälliga tjänsten vid statens energiverk som
oberoende rådgivare/konsulent för rådgivning till
allmänheten i vindkraftsfrågor förlängs åtminstone till
utgången av 1996 och att ytterligare minst tre likadana
tjänster inrättas under 1991 för minst sex år framåt.
Stockholm den 25 januari 1991
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Krister Skånberg (mp)
Anna Horn af Rantzien (mp)
Kaj Nilsson (mp)
Carl Frick (mp)
Elisabet Franzén (mp)