Under slutet på 1970-talet diskuterades frågan om exponering för frekventa elektriska fält kunde utgöra en hälsorisk. Dessa fält orsakas av spänningen mellan kraftledningar och marken, de finns under högspänningsledningar och i ställverk. Byggnader, stängsel, träd och buskar skärmar av det elektriska fältet. Omfattande forskningar har dock inte visat på några biologiska effekter som kunde utgöra en hälsorisk vid exponering för dessa fält med den styrkan som kan finnas vid kraftledningar.
Under 1980-talet har därför forskningen och diskussionen flyttats över till frågan om kraftfrekventa magnetiska fält kan orsaka några hälsorisker. Magnetiska fält alstras av elektriska strömmar och finns inte bara under kraftledningar utan runt alla elektriska apparater. I bostäder uppstår magnetiska fält runt dammsugare och annan elutrustning. På kontor är t.ex. kopieringsapparater och datorer några källor. I industrier kan mycket höga magnetfält bildas av roterande maskiner och elektriska motorer.
Ofta är det kort tid som människor vistas under kraftledningar och blir utsatta för elektriska fält. Medan exponeringar för magnetiska fält kan vara betydligt mer långvariga. Därför har forskningen under senare tid alltmer kommit att inriktas på de magnetiska fälten och eventuell koppling till hälsorisker och då särskilt cancer.
Flera undersökningar har studerat ett eventuellt samband mellan barncancer och magnetiska fält. Det samlade resultatet är inte entydigt. De undersökningar som gjorts i USA har i allmänhet gällt eventuell påverkan från kraftledningar med spänningar på 220 och 380 kWh. I en av dem utreddes alla fall av barncancer i staden Denver. Magnetfälten i bostäderna uppmättes, liksom var någonstans i husen de fanns och hur lång tid barnen vistades i olika rum.
I bostäder som hade magnetfält i storleken över 0,25 mikrotesla fanns en femtioprocentig övervikt av barn med cancer. Risken för leukemi var dubbelt så stor för barn som levde i magnetfält starkare än 0,25 mikrotesla. Det kan nämnas att magnetfält under en högspänningsledning på 400 kWh kan variera mellan 10 och 40 mikrotesla.
I de epidemiologiska studierna rörande cancersjuklighet och exponering i boendemiljön eller arbetslivet för elektromagnetiska fält finns en viss samstämmighet i de olika studierna för en överrisk för framför allt leukemiformer och tumörer hos barn. De resultat som hitintills presenterats är dock för osäkra för att vidare slutsatser skall kunna dras, men hypotesen om ett samband mellan exponering för magnetiska fält och cancer måste dock tas på betydligt större allvar än tidigare.
Statens energiverk har bl.a. till uppgift att följa den internationella forskningen på detta område, men det är viktigt att även den svenska forskningen kring magnetiska fält intensifieras.
Det finns en ökad oro bland befolkningen som bor kring större kraftledningar, samt en osäkerhet kring säkerhetsavstånd från bl.a. kraftkällor, ledningar etc. vid nybyggnation av barndaghem och skolor. Även bland myndigheterna råder en osäkerhet kring dessa frågeställningar och de utfärdade rekommendationerna behandlas olika i landets kommuner.
Mot denna bakgrund är det viktigt att intensifiera forskningen för att förbättra kunskaperna och vinna ytterligare klarhet kring de magnetiska fältens påverkan på människornas hälsa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning om hälsorisker på grund av magnetiska fält.
Stockholm den 25 januari 1991 Sten-Ove Sundström (s) Monica Öhman (s) Leif Marklund (s)