I årets budgetproposition har inte regeringen tagit upp medel till anslaget Främjande av landsbygdens elektrifiering.
I glesbygder finns alltjämt helårsbostäder som saknar el för ljus, kraft och värme. I många fall rör det sig om bosättningar i bygder där vattenkraften byggts ut. För de boende kan det då te sig egendomligt att inte ha tillgång till elkraft för sina egna behov.
Elektrifiering av de återstående helårsbebodda gårdarna som saknar elanslutning bör inte bedömas som en isolerad fråga. Den bör ses i ett vidare perspektiv där målsättningen är en förbättrad teknisk och social struktur i glesbygder. Att förbättra förhållandena för befolkningen i berörda glesbygder är ett riksintresse. Det är ett led i kampanjen Landsbygd -90 Hela Sverige ska leva.
Från allmän synpunkt är det av stort värde att kunna bibehålla en fast bosättning i utpräglade glesbygdsområden. Från försvars- och räddningssynpunkt är det värdefullt att ha en fast befolkning i t.ex. glest bebyggda fjällområden.
För att säkerställa en tillfredsställande elförsörjning i glesbygd har staten sedan år 1958 i samband med eldistributionens strukturförändring gett bidrag till upprustning av dåliga elnät. Fortfarande är inte den elektrifiering genomförd som riksdagen syftade till när de första besluten fattades 1958. Åtskilliga fastigheter är fortfarande utan elektricitet. Därför är det angeläget att det under ytterligare några år kan ges stöd till landsbygdens elektrifiering. Det minsta belopp som kan ge önskade effekter är 2 milj.kr. per år.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att anslaget till landsbygdens elektrifiering skall fortsätta ytterligare en femårsperiod inom en ram av 10 000 000 kr. så att de mest angelägna elektrifieringarna och upprustningarna kan genomföras,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 2 000 000 kr. till anslaget Främjande av landsbygdens elektrifiering.
Stockholm den 25 januari 1991 Ivar Franzén (c) Rolf Kenneryd (c)