I årets budgetproposition har inte regeringen tagit upp
medel till anslaget Främjande av landsbygdens
elektrifiering.
I glesbygder finns alltjämt helårsbostäder som saknar el
för ljus, kraft och värme. I många fall rör det sig om
bosättningar i bygder där vattenkraften byggts ut. För de
boende kan det då te sig egendomligt att inte ha tillgång till
elkraft för sina egna behov.
Elektrifiering av de återstående helårsbebodda gårdarna
som saknar elanslutning bör inte bedömas som en isolerad
fråga. Den bör ses i ett vidare perspektiv där målsättningen
är en förbättrad teknisk och social struktur i glesbygder. Att
förbättra förhållandena för befolkningen i berörda
glesbygder är ett riksintresse. Det är ett led i kampanjen
Landsbygd -90 Hela Sverige ska leva.
Från allmän synpunkt är det av stort värde att kunna
bibehålla en fast bosättning i utpräglade glesbygdsområden.
Från försvars- och räddningssynpunkt är det värdefullt att
ha en fast befolkning i t.ex. glest bebyggda fjällområden.
För att säkerställa en tillfredsställande elförsörjning i
glesbygd har staten sedan år 1958 i samband med
eldistributionens strukturförändring gett bidrag till
upprustning av dåliga elnät. Fortfarande är inte den
elektrifiering genomförd som riksdagen syftade till när de
första besluten fattades 1958. Åtskilliga fastigheter är
fortfarande utan elektricitet. Därför är det angeläget att det
under ytterligare några år kan ges stöd till landsbygdens
elektrifiering. Det minsta belopp som kan ge önskade
effekter är 2 milj.kr. per år.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att anslaget till landsbygdens elektrifiering skall
fortsätta ytterligare en femårsperiod inom en ram av
10 000 000 kr. så att de mest angelägna elektrifieringarna
och upprustningarna kan genomföras,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 2 000 000
kr. till anslaget Främjande av landsbygdens elektrifiering.
Stockholm den 25 januari 1991
Ivar Franzén (c)
Rolf Kenneryd (c)