Under Östersjöns botten i Öresundsgrepen pågår nu
sedan nära tre år deponering av radioaktivt avfall från
kärnkraftverk och annan kärnteknisk verksamhet i Sverige.
Anläggningen, det s.k. Forsmarkslagret, är utformad så att
avfallet inte kan avlägsnas om man i efterhand upptäcker att
något gått snett. Bentonit skall omsluta allt avfall när lagret
fyllts och sedan skall lagret helt förslutas. Det är en
avfallsdeponering utan återvändo.
Om dessa ting är alla initierade överens, inklusive
statens strålskyddsinstitut (SSI), statens
kärnkraftsinspektion (SKI) och svensk
kärnbränslehantering AB (SKB) som byggt och driver
anläggningen. I realiteten är det alltså inte fråga om något
förvar i vedertagen mening utan en dumpningsanläggning.
Att man inte använder det senare uttryckssättet beror
främst på att så länge man kallar en dumpningsanläggning
för förvar eller lager, så behöver man inte bry sig om
Östersjökonventionen mot spridning av gifter i Östersjön.
I samband med folkomröstningen om kärnkraften
försäkrade man, att vi skulle ha en helt säker slutförvaring
av kärnkraftsavfallet. Ingen förespråkade en dumpning av
avfallet i Östersjön, vare sig direkt eller indirekt, vare sig
helt eller delvis, vare sig på längre eller kortare sikt. Frågar
man SKB eller ansvariga myndigheter om detta, får man
vanligen svaret: ''Det kommer ju ändå att läcka ut så sakta.''
Ingen vet faktiskt hur fort det kommer att läcka ut. Då
försvarar sig de ansvariga med att ''det ju i alla fall rör sig
om ett förhållandevis harmlöst avfall, -- jämfört med de
utbrända bränslestavarna. Någon radiologisk katastrof tror
man inte skall behöva inträffa, -- men myndigheterna kan
ju givetvis inte i detalj granska precis allt som hamnar i
lagret utan i slutändan handlar det ju framför allt om ett
förtroende mellan myndigheter och kärnkraftsindustrin, --
och det finns ju i alla fall så många andra faror här i
världen.''
Därmed tycks det emellertid klarlagt, att de stolta och
löftesrika deklarationerna om ett helt säkert slutförvar för
kärnkraftens avfall inom loppet av några få år i praktiken
resulterat i en havsdumpningsanläggning som inte
nödvändigtvis behöver leda till en radiologisk katastrof,
förutsatt att vi kan känna fullt förtroende för en industri
som för tre år sedan befanns pinsamt inblandad i den
västtyska mut- och atomsopskandalen.
Vi vet att myndigheter inte anser att detta kan kallas för
dumpning eftersom påfyllningen sker underifrån.
Myndigheterna, SSI och SKI, är emellertid överens om att
lagret kommer att läcka. Detta helt i strid med den av
Sverige undertecknade konventionen om förbud mot
havsdumpning av radioaktivt avfall! Vi i miljöpartiet de
gröna anser mycket bestämt att detta skall klassas som
havsdumpning!
En kompakt tystnad råder
Man skyr all sakdebatt om Forsmarkslagret, trots att det
handlar om ett gemensamt ansvar för ett gemensamt avfall
och en framtida miljö. En annonskampanj i Sveriges
tidningar och en välregisserad kampanj och utställning med
Sigyn i svenska farvatten, är det enda som kommit till
allmänhetens kännedom. Den verkliga sakdebatten har
aldrig kommit upp i dagens ljus utan bara den ena sidans
''information''.
Vi får nu inte längre tillåta de ansvariga att krypa bakom
en skyddande tystnad utan måste tvinga dem att bemöta
den tilltagande och allt allvarligare kritiken offentligt och
sakligt.
Vi kräver ett offentligt förhör, vid vilket de ansvariga
kan utfrågas och kritiska röster komma till tals och att inga
ytterligare tillstånd meddelas rörande anläggningen och att
inget ytterligare avfall får föras ned i Forsmarkslagret, SFR,
innan detta förhör hållits.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att inga ytterligare tillstånd
meddelas rörande slutförvaret för reaktoravfall i Forsmark,
2. att riksdagen beslutar att inget ytterligare avfall får
föras ned i Forsmarksförvaret,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slutförvaret för reaktoravfall
måste anses bryta mot den av Sverige undertecknade
konventionen om förbud mot dumpning av radioaktivt
avfall i havet och att verksamheten därför skall avbrytas.
Stockholm den 19 januari 1991
Eva Goe s (mp)
Lars Norberg (mp)
Elisabet Franzén (mp)