Sverige har under senare år kraftigt ökat
elförbrukningen. Stora möjligheter finns till effektivare
elanvändning och ökat elsparande. Men skall
kärnkraftsavvecklingen klaras, liksom de miljömål som i
övrigt eftersträvas, måste ny elproduktion framställas på ett
sätt som naturen långsiktigt tål och som kan accepteras ur
säkerhetssynpunkt. De energikällor som står närmast till
buds är biobränsleeldade kraftvärmeverk och vindkraft.
Sverige har satsat på utvecklingen av stora vindkraftverk
eftersom de bedömdes ha de bästa ekonomiska
förutsättningarna. I början av 80-talet låg Sverige långt
framme i utvecklingen av dessa, men framåtskridandet
bromsades av en kombination av kraftindustrins ointresse,
elöverskott och bristande intresse för att förbereda
kärnkraftsavvecklingen.
Utveckling av nya generationer stora vindkraftverk sker
dock nu ganska målmedvetet, och enligt uppgift beräknas
dessa stora verk vara färdigutvecklade i mitten av 90-talet.
Det finns alltid risker med storskalighet. Sådan
teknologi kräver mycket stora organisationer och kapital,
både för byggande och underhåll. Den är ofta sårbar och
måste omgärdas av säkerhetsbestämmelser. Det är alltså
angeläget att Sverige satsar på vindkraftverk av olika
storlekar. Troligen är det också lättare att acceptera
medelstora verk som en del av landskapsbilden.
Enligt bland annat lokaliseringsutredningen (SOU
1988:32) finns vindkraftens stora potential till havs, och
senare forskning styrker ytterligare detta.
Idag förekommer konkurrens om utvecklingsmedlen
mellan Blekingeprojektets industrigrupp, som vill bygga till
havs, och företagargrupper som driver landbaserade
projekt. Det är en onödig och olycklig konkurrens som
vänsterpartiet snarast vill undanröja. Det är viktigt att
det finns försöksgrupper av både land- och havsbaserade
projekt, bland annat för att visa kraftindustrin och andra
energiaktörer att elproduktion behövs och är ekonomiskt
intressant från både havs- och landbaserade vindkraftverk.
Blekingeprojektets industrigrupp har inom sig ett
gediget kunnande om vilka krav havsmiljön ställer på
byggnadskonstruktioner och underhåll. Det är sannolikt att
det är lättare att acceptera stora vindkraftverk till havs, och
medelstora på land. Det är emellertid viktigt att
miljökonsekvenserna, bl a
för sträckande fåglar och fisket, studeras i praktiken.
Projektets förslag på en försöksgrupp med sju verk i
Kalmarsund skulle kunna ge stora kunskaper om effekterna
och möjligheterna för framtida utbyggnader.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen beslutar om en
satsning på en havsbaserad vindkraftgrupp i Kalmarsund
och att motsvarande satsning görs på en grupp landbaserade
vindkraftverk.
Det är viktigt att vindkraftsintroduktionen inte försenas
ytterligare. Om alternativen inte utvecklas kommer de icke
förnyelsebara, för hela jorden skadliga, fossila bränslena att
utnyttjas mer än nödvändigt. Om Sverige utvecklar en
teknik för vindkraftverk skulle denna också kunna
exporteras till Östeuropa, som måste ersätta mycket
miljöstörande och riskfylld energiteknik med ny miljövänlig
teknik. Även Sveriges miljö skulle vinna på att denna
utsläppsfria teknik fick en kraftfull internationell spridning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att Blekingeprojektet får de
resurser som krävs för utveckling, uppförande och
utvärdering av en försöksgrupp av havsbaserade
vindkraftverk i Kalmarsund,
2. att riksdagen beslutar att motsvarande satsning som
görs på havsbaserade vindkraftverk i Kalmarsund även skall
göras på en grupp landbaserade vindkraftverk.
Stockholm den 22 januari 1991
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Jan Strömdahl (v)