Sverige har under senare år kraftigt ökat elförbrukningen. Stora möjligheter finns till effektivare elanvändning och ökat elsparande. Men skall kärnkraftsavvecklingen klaras, liksom de miljömål som i övrigt eftersträvas, måste ny elproduktion framställas på ett sätt som naturen långsiktigt tål och som kan accepteras ur säkerhetssynpunkt. De energikällor som står närmast till buds är biobränsleeldade kraftvärmeverk och vindkraft.
Sverige har satsat på utvecklingen av stora vindkraftverk eftersom de bedömdes ha de bästa ekonomiska förutsättningarna. I början av 80-talet låg Sverige långt framme i utvecklingen av dessa, men framåtskridandet bromsades av en kombination av kraftindustrins ointresse, elöverskott och bristande intresse för att förbereda kärnkraftsavvecklingen.
Utveckling av nya generationer stora vindkraftverk sker dock nu ganska målmedvetet, och enligt uppgift beräknas dessa stora verk vara färdigutvecklade i mitten av 90-talet.
Det finns alltid risker med storskalighet. Sådan teknologi kräver mycket stora organisationer och kapital, både för byggande och underhåll. Den är ofta sårbar och måste omgärdas av säkerhetsbestämmelser. Det är alltså angeläget att Sverige satsar på vindkraftverk av olika storlekar. Troligen är det också lättare att acceptera medelstora verk som en del av landskapsbilden.
Enligt bland annat lokaliseringsutredningen (SOU 1988:32) finns vindkraftens stora potential till havs, och senare forskning styrker ytterligare detta.
Idag förekommer konkurrens om utvecklingsmedlen mellan Blekingeprojektets industrigrupp, som vill bygga till havs, och företagargrupper som driver landbaserade projekt. Det är en onödig och olycklig konkurrens som vänsterpartiet snarast vill undanröja. Det är viktigt att det finns försöksgrupper av både land- och havsbaserade projekt, bland annat för att visa kraftindustrin och andra energiaktörer att elproduktion behövs och är ekonomiskt intressant från både havs- och landbaserade vindkraftverk.
Blekingeprojektets industrigrupp har inom sig ett gediget kunnande om vilka krav havsmiljön ställer på byggnadskonstruktioner och underhåll. Det är sannolikt att det är lättare att acceptera stora vindkraftverk till havs, och medelstora på land. Det är emellertid viktigt att miljökonsekvenserna, bl a för sträckande fåglar och fisket, studeras i praktiken. Projektets förslag på en försöksgrupp med sju verk i Kalmarsund skulle kunna ge stora kunskaper om effekterna och möjligheterna för framtida utbyggnader.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen beslutar om en satsning på en havsbaserad vindkraftgrupp i Kalmarsund och att motsvarande satsning görs på en grupp landbaserade vindkraftverk.
Det är viktigt att vindkraftsintroduktionen inte försenas ytterligare. Om alternativen inte utvecklas kommer de icke förnyelsebara, för hela jorden skadliga, fossila bränslena att utnyttjas mer än nödvändigt. Om Sverige utvecklar en teknik för vindkraftverk skulle denna också kunna exporteras till Östeuropa, som måste ersätta mycket miljöstörande och riskfylld energiteknik med ny miljövänlig teknik. Även Sveriges miljö skulle vinna på att denna utsläppsfria teknik fick en kraftfull internationell spridning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att Blekingeprojektet får de resurser som krävs för utveckling, uppförande och utvärdering av en försöksgrupp av havsbaserade vindkraftverk i Kalmarsund,
2. att riksdagen beslutar att motsvarande satsning som görs på havsbaserade vindkraftverk i Kalmarsund även skall göras på en grupp landbaserade vindkraftverk.
Stockholm den 22 januari 1991 Bertil Måbrink (v) Rolf L Nilson (v) Jan Strömdahl (v)