För att Sverige skall ta sitt globala miljöansvar när det
gäller växthuseffekten föreslår vi att en ny lag stiftas som
förbjuder uppförande av fossilbränsleanläggningar med en
planerad årlig energiomfattning överstigande 15 GWh.
Växthuseffekten
Det är sedan länge bekant att halten av koldioxid i
atmosfären påverkar dess genomsläpplighet för
värmestrålning så, att stigande halt av koldioxid ökar
reflektion av den långvågiga värmestrålningen från jorden
ut i rymden. Detta brukar kallas växthuseffekten, eftersom
det leder till en ökad temperatur på jorden. Mänsklighetens
ökade bruk av fossila bränslen leder till att stora kvantiteter
kol förs från jordens innandöme ut i atmosfären i form av
koloxid. Nedhuggning och förbränning av jordens skogar
har samma effekt.
Sammanhangen framgår bäst av nedanstående figur
(Fig. 1, ur ref. 1)
FIGUR 1 IN HÄR!
Fig. 1 Jordens kolmängder och flöden i miljarder ton
respektive miljarder ton per år.
Följden blir att koldioxidhalten i luften stiger. Av figur 2
(enl. ref. 1) framgår att en extrapolation av nuvarande
trender leder till en fördubbling av den förindustriella nivån
före mitten av nästa århundrade. Inte ens en frysning av
användningen av fossila bränslen vid dagens nivå är
tillräcklig för att undvika stora ökningar redan före år 2050.
FIGUR 2 IN HÄR!
Fig. 2 CO2 i luften. Skilda scenarier enligt US
Department of Energy
Redan dagens nivå med 20 % ökning av
koldioxidhalten från förindustriell nivå har med hög
sannolikhet påverkat världens klimat. En
temperaturhöjning på 1 à 2o C har iakttagits.
Världshavens nivå har höjts ca 25 cm beroende på
temperaturhöjningen, och nederbördsmängderna minskar i
de tropiska/subtropiska områdena, samtidigt som de ökar i
de mera polnära, dvs. på våra breddgrader. Detta framgår
med all tydlighet av de genomsnittsvärden som redovisas i
nedanstående diagram (Fig. 3, enl. ref. 2)
Kort sagt: torka i Afrika, södra Asien och södra USA,
stora nederbördsmängder bl.a. hos oss. Vår existens sätts på
spel om Golfströmmen skulle minska eller om polarisarna
skulle börja smälta.
FIGUR 3 IN HÄR!
Fig. 3 Nederbördsindex för olika breddgradzoner på norra
halvklotet
De kunskaper man i dag har om koldioxidhaltens
effekter har kompletterats med kunskap om andra gaser,
som också bidrar till växthuseffekten: kolväten,
dikväveoxid, freoner, ozon. Åtskilliga av dessa gasutsläpp
är relaterade till mänsklighetens energianvändning, vilket
manar till ytterligare ansträngningar att reformera
energianvändning och industriella metoder så att utsläppen
minimeras. Riksdagen har också insett detta och deklarerat
att politiken skall utformas så, att utsläppen av koldioxid till
luften ej får öka (jordbruksutskottets betänkande 23
1987/88, rskr. 373). Trots att detta beslut fattades för 31
månader sedan har regeringen inte återkommit till
riksdagen med konkreta förslag att genomföra politiken.
Enligt miljöpartiet de grönas uppfattning är dock detta
krav otillräckligt. FN:s chefsklimatolog uttalade den 23 maj
1989 att mänsklighetens utsläpp av växthusgaser måste
minskas med 85 % och det är industrivärlden som har det
dominerande ansvaret. Kravet på sikt måste vara balans,
dvs. att atmosfärens koldioxidhalt stabiliseras på en
acceptabel nivå. Målet måste vara att bruket av fossila
bränslen skall upphöra. Detta kan ändå ej återföra
koldioxidhalten till förindustriell nivå. Endast bränslen
där årsförbrukningen motsvaras av en årlig tillväxt kan
accepteras.
Kortsiktig målsättning
Med sorg och beklämning har miljöpartiet de gröna
noterat att inte statliga myndigheter och inte ens regeringen
tycks ta riksdagens krav, en frysning av koldioxidutsläppen
på nuvarande nivå, på allvar. De stora förbrukarna --
kraftindustrin, bilismen och uppvärmningssektorn --
planerar för fortsatt användning och expansion när det
gäller bruket av fossila bränslen. Miljöpartiet menar därför
att riksdagen genom lagstiftning måste förhindra byggandet
av nya, större förbränningsanläggningar, att bromsa
användningen av fossila bränslen inom trafiken. I små
anläggningar som villapannor rekommenderar vi andra
åtgärder som redovisas i annat sammanhang.
Det finns anledning att diskutera
kärnkraftsavvecklingen i detta sammanhang. Vid en
långsam avveckling kan biobränslen och andra icke fossila
energiformer jämte effektiv elanvändning ersätta
kärnkraften utan att en ökad användning av fossila bränslen
skall behöva ske. Vid en snabb avveckling enligt
miljöpartiets förslag måste temporärt användningen av
befintliga oljekraftverk ökas men några nya anläggningar
erfordras ej.
All projektering och byggande av fossileldade
kraftanläggningar måste stoppas. Likaledes får givetvis inga
biobränsleeldade anläggningar konverteras till
fossileldning.
Statens vattenfallsverk och Sydkraft projekterar stora
fossilbränsleanläggningar.
Det är miljöpartiet de grönas uppfattning att
kärnkraftsavvecklingen kan och skall genomföras snabbt
(på tre år) och att därvid inga nya produktionsanläggningar
för elkraft hinner byggas eller behöver byggas. På sikt skall
nuvarande fossileldade olje- och kolkraftverk avvecklas och
ersättas med elhushållning, övergång till andra
energiformer samt elproduktion baserad på vindkraft och
biologiska bränslen. Miljöpartiet föreslår att riksdagen
genom en ny lag förbjuder projektering och byggande av
förbränningsanläggningar för fossila bränslen som är
avsedda för en årlig energiomsättning överstigande 15
GWh/år.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att i lag förbjuda projektering
och byggande av anläggningar avsedda för förbränning av
fossila bränslen med en planerad årlig energiomsättning
överstigande 15 GWh,
2. att riksdagen beslutar att i lag förbjuda konvertering
av biobränsleeldade förbränningsanläggningar med en årlig
energiomsättning överstigande 15 GWh.
Stockholm den 15 januari 1991
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Lars Norberg (mp)
Elisabet Franzén (mp)
Krister Skånberg (mp)
Eva Goe s (mp)
Carl Frick (mp)
Referenser:
1. ''The Global 2000'', Volume 1, The Summary report.
Pergamon Press, New York, USA 1981.
2. Precipitation Fluctuations over Northern Hemisphere
Land Areas since the Mid-19th Century. Science, Vol. 237,
10 July 1987.