med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Blekinge län är ett av de mest tättbefolkade länen i
landet. Det ligger nära stora befolkningscentra och med en
aktiv satsning på bl.a. väl utbyggda kommunikationer har
länet de bästa förutsättningar att väl fungera i god
samverkan med intilliggande områden i sydöstra och övriga
områden i södra Sverige.
De nya öppningar som har skett i Europa under inte
minst det senaste året har också gjort det möjligt att se på
Europakartan med helt nya ögon. Vid detta betraktande
kan man med lätthet konstatera att Blekinge ligger väl
geografiskt placerat med närhet både mot Västeuropa och
EG liksom mot de nya marknader och kontaktmöjligheter
som snabbt växer fram i Central- och Östeuropa.
Då det i regeringens proposition 1990/91:87,
Näringspolitik för tillväxt, avses att beslut skall fattas om
stora och viktiga investeringar inte minst i infrastrukturella
satsningar är det synnerligen anmärkningsvärt att denna
sydöstra del av Sverige, Blekinge, får ytterst liten del av de
satsningar som föreslås.
Givetvis måste målsättningen vara att Hela Sverige skall
leva. Samhällets investeringar måste därför spridas och
komma hela landet till gagn och inte enbart komma till
stånd i de redan överhettade och mest expansiva regionerna
i landet. Regeringens förslag innebär att det i praktiken blir
en fortsatt utarmning av stora delar av landet och detta
kommer givetvis då också att drabba Blekinge.
Dessutom har det i regeringens proposition också tagits
med delar vilka rätteligen borde ha redovisats på annat sätt.
Detta gäller bl.a. förslagen om fiskets framtida villkor
liksom förslagen om den framtida strukturen av
sockernäringen.
Blekinge
När det gäller situationen i Blekinge kan det konstateras
att det f n finns 3 000
personer som är arbetslösa och ca 2 400
som är i utbildning eller olika former av
beredskapsarbete. Detta innebär att drygt 3 %
är arbetslösa och att totalt ca 6 % är drabbade av
problem på arbetsmarknaden. Flera större varsel ligger
även och problem inom företag med traditionell
verkstadsproduktion kan komma att skapa ytterligare
problem på arbetsmarknaden. Det är av största vikt att
hålla nere arbetslösheten och därmed skapa förutsättningar
för en positiv utveckling för länet och dess innevånare. Ett
bra sätt att klara detta på är att bl.a. genomföra satsningar
på det infrastrukturella området och då både vad gäller
högre utbildning och investeringar i kommunikationer.
När det gäller olika frågor av viktig och strategisk
betydelse för utvecklingen i Blekinge och sydöstra Sverige
har det i från centerns sida lagts flera sådana under
riksmötets allmänna motionstid. Det är dock angeläget att
även i detta sammanhang ta upp frågor som på ett
avgörande sätt berör utvecklingen i denna del av landet.
Högre utbildning
Högskolan i Karlskrona/Ronneby startade 1989.
Utbildningen bedrivs i dag främst inom områdena teknik,
datalogi, ekonomi och samhällsplanering. Fristående
kurser omfattar även andra ämnesområden med inriktning
inte minst mot det nya Europa. Ämnena här är ex.vis
Öststatskunskap/Östersjökunskap, tyska och ryska. Över 1 000
personer studerar i dag vid denna högskola vars
målsättning är att verksamheten på alla områden skall
kännetecknas av kvalitet och omtanke. Det finns stor
efterfrågan på högskolans utbildningsutbud. Det är därför
viktigt att utbyggnaden av högskolan får fortsätta med kraft
både vad gäller utbildningslinjer och fristående kurser. En
viktig del i en högskolas verksamhet är forskning och
forskarutbildning. Detta behövs för att trygga god
kompetens och hög kvalitet inom grundutbildningen.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby har bl.a. i sin strategi
inom detta område valt att lägga stor vikt vid samverkan
med andra universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser, med näringsliv och förvaltning samt
med internationella partners. Forskning och utveckling
liksom utbildning av olika slag är viktiga motorer i en
regional utveckling. Högskolans betydelse för Blekinges
framtid kan inte nog understrykas. Det är därför av största
vikt att ytterligare resurser avseende forskning och
utveckling tillförs högskolan i Karlskrona /Ronneby.
Högskolorna i sydöstra Sverige har redan i dag ett
framgångsrikt samarbete. De kompletterar varandra väl
och deras utbildningsresurser tas i anspråk av elever från
hela landet. För att utveckla och förstärka
utbildningsmöjligheterna i sydöstra Sverige är det viktigt att
de tankar om ett nätverksuniversitet i sydöstra Sverige som
nu finns blir realiserade. Detta bör ske på sådant sätt att
detta prövas och kommer som förslag i 1993 års
forskningspolitiska proposition. Regeringen föreslår i
propositionen att antalet ingenjörsplatser vid högskolan i
Karlskrona/Ronneby utökas med 30. Detta är bra men det
måste understrykas att detta endast inför framtiden får ses
som ett minimiantal platser av detta slag. Kommande
framtida behov måste beaktas och en ytterligare ökning av
antalet platser kan säkerligen bli aktuell i framtiden.
Kommunikationer
Bra och ändamålsenliga kommunikationer är viktiga för
en regions och ett läns utveckling. Blekinge är inte i detta
avseende något undantag. Det är viktigt att tidigare
försummelser på detta område nu rättas till och att vägar
och järnvägar i länet får en sådan standard att de bli till
nytta för länets framtid. Det kan också anses klokt att
sådana investeringar sker nu då en lågkonjunktur råder.
Detta för att man skall stå klar med en bra infrastruktur för
att möta en kommande högkonjunktur men också för att ta
tillvara de resurser i form av arbetskraft och
maskinkapacitet som annars kan komma att inte utnyttjas
under den rådande nedgången i sysselsättning. För att
förbättra infrastrukturen är länstrafikanslagen ett bra
medel. Det är därför angeläget att medel förs över till
Blekinge så att man minst får till sitt förfogande 310 milj kr
för detta ändamål för den kommande 10-årsperioden.
Dessutom måste givetvis även andra medel komma länet till
del vad gäller riksvägnätet. De summor som här är aktuella
är blygsamma i förhållande till vad som föreslås för
investeringar på trafiksidan i de starkt expansiva regionerna
av landet. Det är därför rimligt att en omprioritering sker så
att även Blekinge får del av dessa medel på sätt som ovan
föreslagits.
Vägverket
När det gäller vägverkets framtida organisation föreslås
det i propositionen att sex vägmyndighetsregioner inrättas
och följaktligen att de länsvisa vägförvaltningarna läggs ner.
Det är rimligt att vi även fortsättningsvis får behålla en lokal
struktur även när det gäller vägsidan. Att ta bort de länsvisa
vägförvaltningarna gagnar inte synen på lokalt inflytande
och lokalt fattade beslut. Dagens organisation med länsvisa
vägförvaltningar bör därför behållas. I vissa frågor som
berör fler än ett län finns det redan i dag ett gott samarbete
över länsgränserna. Om riksdagen fattar beslut i enlighet
med regeringens förslag är det angeläget att de regioner
som då bildas får en naturlig geografisk och praktisk
utformning. I enlighet med detta är det då rimligt att
Blekinge län bildar en region tillsammans med övriga län i
sydöstra Sverige. Detta därför att man i denna region
arbetar och brottas med likartade problem och skapande av
likvärdiga förutsättningar för denna regions framtid. Vid
val av lokaliseringsort för denna myndighet är det viktigt att
man tar hänsyn till bl.a. arbetsmarknadsskäl men också till
erfarenheter från tidigare lokaliseringar av statlig
verksamhet. Det är därför rimligt att en sådan regions
kontor lokaliseras till Blekinge och Karlskrona där
vägverket redan i dag har kontor. De tidigare
lokaliseringarna av statlig verksamhet till Blekinge talar
också på ett positivt sätt för en sådan lokalisering.
Central näringspolitisk myndighet
I propositionen föreslås att en ny central näringspolitisk
myndighet inrättas. Denna skulle bl.a. bestå av nuvarande
STEV, SIND och STU. Det föreslås vidare i propositionen
att denna nya myndighet skall förläggas till Stockholm. Det
är rimligt att denna nya myndighet inrättas för att skapa en
effektivare och smidigare organisation. Men det bör vara
rimligt att denna nya myndighet lokaliseras till annan ort än
Stockholm. Det är viktigt att nya och förändrade
myndigheter sprids över hela landet. Detta för att sprida
myndigheter och förvaltningar och på så sätt bygga upp nya
verksamhetsgrenar i områden som tidigare saknat eller har
brist på denna typ av arbeten. Det är också viktigt att denna
typ av organisation förläggs till områden som har eller
riskerar att få arbetsmarknadsproblem. Även i detta fall är
det viktigt att denna nya myndighet lokaliseras till sydöstra
Sverige och till Blekinge. Tidigare lokaliseringar till länet
har varit mycket positiva för såväl län som berörd personal
och den lokala arbetsmarknaden. Med denna positiva
erfarenhet som bakgrund föreslås att denna nya myndighet
lokaliseras till Blekinge.
Fisket
Fisket är av stor betydelse för såväl sysselsättningen i
stora delar av vårt land som för att tillgodose svenska
konsumenter och även exportmarknader med ett bra
livsmedel. Regeringen föreslår i propositionen att
fiskerilånen skall upphöra. Detta gör man utan att man på
något sätt motiverar varför eller ser till de konsekvenser ett
sådant beslut kan få. Om fiskerilånen skulle upphöra vore
det ett hårt slag mot en utsatt näring. Fiskerilånen är
betydelsefulla när det gäller att ta fram kapital för
investering i modernare och säkrare fiskebåtar liksom för
att skapa ekonomiska förutsättningar för bildande av nya
fiskeriföretag och för att få en nyrekrytering av främst yngre
personer till näringen. Det är viktigt att stryka under att
fiskerilånen är lån och inte bidrag. Dessa lån skall betalas
tillbaka med ränta och den lägre räntenivå som dessa lån har
liksom ett par års amorteringsfrihet i början gör att man kan
möjliggöra en utveckling av det svenska fisket. Det är
viktigt att dessa lån får finnas kvar och att det för budgetåret
91/92 anslås 40 milj kr för detta ändamål.
Sockerbruken och odlingen av sockerbetor
Odlingen av sockerbetor liksom produktionen av socker
för olika konsumtionsändamål är en näring av stor
betydelse inte minst för sydöstra Sverige. Regeringen
föreslår nu att fortsatt stöd till de s.k. öbruken skall
upphöra. Detta innebär att sockerbruket i Mörbylånga på
Öland skulle läggas ner efter kampanjen 1992. Dessa frågor
har belysts i olika motioner under allmänna motionstiden
och det har i dessa visats hur man på olika sätt bör främja
odlingen av svenskt socker. Att som regeringen föreslår
lägga ner sockerbruket i Mörbylånga redan 1992 vore att slå
undan förutsättningarna för fortsatt drift vid många
jordbruksföretag liksom för andra småföretag av olika slag
vilka har sin utkomst av näringen. Det är dessutom viktigt
att se till de miljöeffekter som kan bli följden av en sådan
nedläggning. Det finns all anledning att en avveckling av
stödet till de s.k. öbruken inte sker utan att stödet fortsätter
även efter den utsatta tidpunkten. Vidare måste också
satsningar göras som gör det möjligt att ytterligare använda
sockerbetan som en bra produkt och råvara i olika
industriella processer och tekniska användningsområden.
Vidare måste det bli möjligt för svensk sockernäring att få
möjlighet att exportera ett svenskt överskott till
världsmarknaden. Denna fråga kan troligen smidigast ske
genom överenskommelser inom näringen. När det gäller
självförsörjningen på socker måste nuvarande 85-
procentsgräns tas bort. Denna gräns fyller ej längre någon
funktion och det måste vara en fråga för näringen att avgöra
om man vill och kan producera och försörja landet med
högre andel av konsumtionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av resurser för forskning
och utveckling vid högskolan i
Karlskrona/Ronneby,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett framtida nätverksuniversitet
i sydöstra Sverige,1]
[att riksdagen beslutar att de s.k. LTA-anslagen för
Blekinge län skall uppgå till 310
000
000 kr. för den kommande tioårsperioden,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om behovet av bättre
kommunikationer i Blekinge län,2]
[att riksdagen beslutar att nuvarande organisation med
länsvisa vägförvaltningar bibehålls,2]
[att riksdagen, om yrkande 3 i motion 1990/91:T63 avslås,
beslutar att en region för vägverkets verksamhet inrättas för
sydöstra Sverige i enlighet med motionens förslag och att
denna regionala myndighet lokaliseras till
Karlskrona,2]
att riksdagen beslutar att den nya centrala
näringspolitiska myndigheten lokaliseras till Blekinge,
[att riksdagen beslutar att de statliga fiskerilånen behålls
och för budgetåret 1991/92 anslår 40
000
000 kr. till detta,3]
[att riksdagen beslutar att stödet till de s.k. öbruken skall
finnas kvar även fortsättningsvis,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om den svenska
sockernäringen.3]