Det finns en mängd regleringar inom bygg- och
boendesektorn som har byggts upp i syfte att skapa en god
bostad åt alla. Det ska dessutom finnas goda bostäder till
alla för en rimlig kostnad.
Det kan dock konstateras att dessa regleringar idag inte
fyller sin uppgift. Framförallt gäller det de icke önskade
bieffekter, med avseende på kostnader,
konkurrensförhållanden och prisbildning, som åtgärderna
dragit med sig.
Vid olika jämförelser visar det sig att
kostnadsutvecklingen inom byggbranschen inte har följt
annan kostnadsutveckling. Under åren 1968-89 har
produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsyta i
medeltal vuxit drygt två procent snabbare än priset på
industrivaror som tillverkats i Sverige. I förhållande till
priset på konsumtionsvaror har byggkostnadsökningen
varit ännu snabbare.
Ett givet bostadsbyggnadsbehov skulle, om utvecklingen
fortsatte som under 1980-talet, medföra att allt större andel
av landets resurser i snabb takt skulle behöva avsättas för
bostadsbyggandet.
Den svenska entreprenadmarknaden karaktäriseras av
ett fåtal stora byggföretag och ett stort antal småföretag.
Under 1970och 1980-talen har framförallt de medelstora
företagen reducerats. De största företagen har vuxit genom
uppköp och fusioner. Dessa är även med internationella
mått mätt stora. Inflationen har accelererat kraftigt det
senaste året bl.a. på grund av miljontals prissättningsbeslut
i landets alla företag. En hög inflation medför en rad
nackdelar, bl.a. en ojämnare inkomst- och
förmögenhetsfördelning.
På marknader med dåligt fungerande konkurrens är det
möjligt för företagen att kompensera ökade kostnader med
höjda priser. Det är dessutom mycket vanligt med
överenskommelser mellan företag om att inte konkurrera.
På marknader där regleringar hindrat utländsk och
inhemsk konkurrens har det varit särskilt lätt att övervältra
kostnadsökningar på priserna.
Det är särskilt betydelsefullt från effektivitetssynpunkt
att de konkurrensvårdande myndigheterna ser till att
konkurrenslagstiftningen efterlevs och att statliga
regleringar omprövas så att de inte begränsar
konkurrensmöjligheterna mer än vad som behövs för att
tillgodose målen med regleringen.
För att en marknad skall kunna fungera effektivt krävs i
flertalet fall såväl en fungerande konkurrens som att
informera konsumenterna.
Konkurrenslagstiftningen och samhällets
konkurrenspolitik syftar bl.a. till att stärka de svaga
aktörernas ställning på marknaden. Detta är en del av
samhällets medel för att tillvarata konsumentens intresse av
varor med hög kvalitét och rimliga priser.
Konkurrenspolitiken syftar också till att skapa fungerande
marknader.
De etablerade företagen skyddas ofta mot konkurrens
utifrån genom att de har kontroll över resurser, som är
betydelsefulla för produktutveckling, tillverkning och
marknadsföring.
SPK har i en rapport beträffande
konkurrensförhållanden konstaterat att det på
entreprenadmarknaden i och för sig finns ett stort antal
företag, men att konkurrensen utspelas på lokala
marknader och att det på dessa endast finns ett begränsat
antal företag som kan lägga anbud på byggprojekt. I
storstäderna finns det ett större antal företag, vilket borde
skapa utrymme för konkurrens. Samverkan i konsortier
mellan företagen kan dock medföra en försvagad
konkurrens.
Nuvarande konkurrenlag och konkurrensövervakning
är inte tillräckligt styrande för att förhindra en mycket hög
koncentration och en monopolisering inom
byggmarknaden, vilket har inneburit alltför höga kostnader
för boendet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ändring i
konkurrenslagstiftningen i syfte att begränsa
kostnadsökningarna inom boendet.
Stockholm den 25 januari 1991
Anita Jönsson (s)
Ingegerd Wärnersson (s)