Sverige har ett långvarigt internationellt engagemang i
frågor som rör samband mellan nedrustning och utveckling.
Inga Thorssons arbete har väckt respekt och internationell
uppmärksamhet. Ett internationellt genombrott var den
särskilda grupp som utredde frågan i FN 1981. De förslag
som där lades fram följdes sedan upp i utredningen Med
sikte på nedrustning (1984) (SOU 1984:62), som också
givits stor internationell spridning. En fortsättning var UDs
utredning En politik för nedrustning och utveckling (1988)
med flera konkreta förslag. Ett av dessa var att upprätta en
särskild kunskapsbank i Sverige om försvarsindustriell
omställning från militär till civil produktion. Ett förslag om
en sådan kunskapsbank har, på UDs uppdrag, utretts och
lagts fram (Om inrättandet av en kunskapsbank för
omställningsfrågor, Uppsala, augusti 1988).
Även om den upptrappade konflikten vid Persiska viken
kommer att ge vapenindustrin ett temporärt uppsving är det
dock ett faktum att stora nedrustningsavtal nu minskar
vapenarsenalerna i Europa. Det måste vara ett starkt
svenskt intresse att vi fortsätter på nedrustningslinjen och
att den avveckling och omställning som på många håll
inletts inom vapenindustrin får en fortsättning. Sverige har
ett ansvar att utveckla traditionerna från Alva Myrdals och
Inga Thorssons arbete. Kanske är det särskilt viktigt att vi
markerar detta just nu för att motverka de psykologiska
effekterna av Gulfkrisen och oron i Östeuropa. Viktigt för
att restaurera vår trovärdighet efter smuggelaffärerna måste
vara att vi vidtar konkreta åtgärder på hemmaplan.
Den föreslagna kunskapsbanken kunde därför vara en
åtgärd, bland många andra, för att visa allvaret i Sveriges
engagemang i dessa frågor. Den kunde vara en källa till
fortsatt agerande internationellt, samtidigt som den kan
vara en nödvändighet för att Sverige ska kunna hantera de
problem som nu kommer.
Med anledning av fjolårets motioner uttalade sig
utrikesutskottet mycket positivt om förslaget. Tyvärr
följdes det inte upp i budgetpropositionen 1990.
Regeringen tar inte heller upp saken i budgeten för 91/92.
Med hjälp av mindre anslag från UD och Uppsala
universitet (ca 60 000 kr. 90/91) har man dock vid
Institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala
kunnat upprätthålla viss kompetens på området. I juli 1989
startades ''Military Adjustment Global Information
Center'' (MAGIC).
Man har börjat etablera sig internationellt dels genom
ett internationellt forskarmöte i Sverige 1990, dels genom
deltagande i konferenser i Bologna, Moskva och Wien.
Man deltar också i utgivandet av den vetenskapliga
tidskriften ''The new Economy''. De närmaste planerna
omfattar att söka organisera rundabordssamtal med
deltagande av alla berörda i Sverige -- såväl industrifolk som
forskare och politiker. Vidare vill man studera
omställningsproblemen i Karlskoga--Örebro--Arboga-
regionen och även publicera något om försvarsindustriell
omställning i Östersjöområdet.
Med tanke på det stora behovet av försvarsindustriell
omställning och den goda forskaransats, som finns i
MAGIC under ledning av Björn E. Hagelin, föreslår vi att
utökade och mera permanenta resurser satsas. I ett första
steg bör man göra en utbyggnad till tre tjänster: forskare,
dokumentalist och informatör. Detta torde med nödvändiga
kringresurser dra en kostnad omkring 2 miljoner kronor per
år. För närmaste budgetår föreslås 1,5 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alternativ verksamhet till
militär industri nu måste främjas,
[att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 1
500
000 kr. för inrättande av en kunskapsbank för
försvarsindustriell omställning.1]
Stockholm den 23 januari 1991
Paul Ciszuk (mp)
Per Gahrton (mp)
Jan Jennehag (v)
Gudrun Schyman (v)