Gruvnäringen svarar fortfarande för en betydande del av
sysselsättningen i ett flertal av Västerbottenskommunerna
trots nedläggning av Stekenjokkgruvan och nedläggning av
gruvor i Skelleftefältet på grund av att malmfyndigheten är
tömd.
Totalt finns ca l5% av de sysselsatta i Norrland inom
denna verksamhet. Motsvarande i riket är ca l0%. Många
av de mindre Västerbottenskommunerna som Malå och
Boliden är uppbyggda kring gruvbrytningen. Kristineberg i
Lycksele kommun har tillkommit enbart på grund av
malmfyndigheterna. När nu gruvbrytningen där sinar,
uppstår svåra problem om inte nya fyndigheter kan
exploateras.
Förutom den direkta sysselsättningen i gruvhanteringen
ger gruvnäringen en rad bieffekter av stor betydelse för
regionen. Det är därför viktigt att satsningar görs som i ett
längre tidsperspektiv tryggar sysselsättningen inom
näringen.
Åtgärder som krävs är:Utökad prospektering efter
malmer, industrimineraler och legeringsmetallerFortsatt
mineraljaktÖkad geologisk karteringUppbyggnad av
databas för geoinformation i MalåUtlokalisering av NSG
och SGU till Malå
En förutsättning för en uthållig och konkurrenskraftig
gruv- och mineralindustri är prospekteringsinsatserna. Om
den svenska prospekteringen skall bli framgångsrik krävs
ökad kännedom om berggrunden. Behov föreligger av en
betydligt snabbare och mer omfattande geologisk
karteringsverksamhet.
Statens insatser för prospektering har kraftigt sjunkit
under det sista årtiondet. Geologiska kartor i skala l:5 000
saknas över stora delar av Västerbottens län. Kartor
över det viktigaste prospekteringsområdet, Skelleftefältet,
och dess randzon skulle kunna utföras av SGAB om
uppdraget gavs dem. Det skulle betyda en förstärkning av
verksamheten i Malå.
Det behövs en kraftsamling för svensk
mineralhantering. Behovet av ett ökat samarbete mellan
NSG och de övriga statliga organen inom
mineralhanteringen är stort. Idag har SGU, Sveriges
geologiska undersökning sitt huvudkontor i Uppsala. NSG,
Nämnden för statens gruvegendom har sitt huvudkontor i
Stockholm. Eftersom en stor del av arbetsuppgifterna för
dessa myndigheter berör verksamhet i de nordligaste länen,
är det ändamålsenligt att nämnda statliga verk utlokaliseras
till Malå. Kommunföreträdarna har framfört samma
önskemål. Förutsättningar finns därigenom också med ett
ökat samarbete med högskolan i Luleå och universitetet i
Umeå.
Förutom verksamhetsmässiga skäl kan också läggas
regionalpolitiska. Malå kommun med 4 100 invånare har
under den senaste l0-årsperioden fått vidkännas
neddragningar av l20 statliga tjänster. Till detta förhållande
skall också läggas att gruvorna i Kristinebergsområdet -- där
många Malåbor har arbetat -- har minskat sin arbetstyrka
med 600 personer sedan l985.
Budgetpropositionen saknar i år anslag till mineraljakt.
Idén med mineraljakt startade i Norrbotten redan l967
efter finsk förebild. Den har sedan dess utvecklats och
omfattar hela Norrland och Bergslagen. Flera av
mineraljaktsfynden har lett till utmål, koncessioner och
täkttillstånd. Den investering som staten hittills gjort är väl
motiverad från nationalekonomisk utgångspunkt.
Mineraljakten är en del av en långsiktig undersökning av
vårt lands naturresurser och den är basen för vårt välstånd.
Under senare år har intresset allt mer riktats mot
industrimineralområdet. Den årliga konsumtionen av
industrimineral och bergarter i Sverige uppgår till ett värde
av 3 miljarder medan den svenska produktionen uppgår
endast till ca l miljard. Här finns utrymme för en geologisk
utveckling för nyfynd och förutsättningarna synes goda. Det
är viktigt att riksdagen uttalar att mineraljakten i Sverige
bibehålls. Det gagnar såväl den enskilde som gruvnäringen.
Bergslagens och Norrlands Mineraljakt har äskat stöd
om 5 milj.kr. per år under perioden 1991--1995 för en
mineraljakt som omfattar hela landet.
I propositionen föreslås i stället att för bidrag från staten
skall de regionala mineraljakterna finansieras med
regionalpolitiska medel. Framhållas bör då att länsstyrelser,
landsting och kommuner m.fl. regionala organ redan idag
ger ett ekonomiskt stöd lika stort som det riksdagen beviljat
de senaste åren
Att öka detta stöd är mycket svårt eller omöjligt i det
svåra ekonomiska läge som de små inlandskommunerna
befinner sig i. Risk föreligger att mineraljakten läggs ner
redan l99l om det statliga stödet upphör. En sådan situation
skulle allvarligt försvaga framförallt de mindre
mineralföretagens överlevnadsförutsättningar vilka idag
bidrar till att stärka näringsliv och sysselsättning särskilt i de
utsatta regionerna av vårt land.
Hemställan
Med anledning av vad ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att insatserna i
prospekteringskedjan måste förskjutas i riktning mot ökad
baskartering, malmgeologisk forskning och utveckling samt
basprospektering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering av NSG och SGU
till Malå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mineraljakt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till mineraljakt.