Gruvnäringen svarar fortfarande för en betydande del av sysselsättningen i ett flertal av Västerbottenskommunerna trots nedläggning av Stekenjokkgruvan och nedläggning av gruvor i Skelleftefältet på grund av att malmfyndigheten är tömd.
Totalt finns ca l5% av de sysselsatta i Norrland inom denna verksamhet. Motsvarande i riket är ca l0%. Många av de mindre Västerbottenskommunerna som Malå och Boliden är uppbyggda kring gruvbrytningen. Kristineberg i Lycksele kommun har tillkommit enbart på grund av malmfyndigheterna. När nu gruvbrytningen där sinar, uppstår svåra problem om inte nya fyndigheter kan exploateras.
Förutom den direkta sysselsättningen i gruvhanteringen ger gruvnäringen en rad bieffekter av stor betydelse för regionen. Det är därför viktigt att satsningar görs som i ett längre tidsperspektiv tryggar sysselsättningen inom näringen.
Åtgärder som krävs är:Utökad prospektering efter malmer, industrimineraler och legeringsmetallerFortsatt mineraljaktÖkad geologisk karteringUppbyggnad av databas för geoinformation i MalåUtlokalisering av NSG och SGU till Malå
En förutsättning för en uthållig och konkurrenskraftig gruv- och mineralindustri är prospekteringsinsatserna. Om den svenska prospekteringen skall bli framgångsrik krävs ökad kännedom om berggrunden. Behov föreligger av en betydligt snabbare och mer omfattande geologisk karteringsverksamhet.
Statens insatser för prospektering har kraftigt sjunkit under det sista årtiondet. Geologiska kartor i skala l:5 000 saknas över stora delar av Västerbottens län. Kartor över det viktigaste prospekteringsområdet, Skelleftefältet, och dess randzon skulle kunna utföras av SGAB om uppdraget gavs dem. Det skulle betyda en förstärkning av verksamheten i Malå.
Det behövs en kraftsamling för svensk mineralhantering. Behovet av ett ökat samarbete mellan NSG och de övriga statliga organen inom mineralhanteringen är stort. Idag har SGU, Sveriges geologiska undersökning sitt huvudkontor i Uppsala. NSG, Nämnden för statens gruvegendom har sitt huvudkontor i Stockholm. Eftersom en stor del av arbetsuppgifterna för dessa myndigheter berör verksamhet i de nordligaste länen, är det ändamålsenligt att nämnda statliga verk utlokaliseras till Malå. Kommunföreträdarna har framfört samma önskemål. Förutsättningar finns därigenom också med ett ökat samarbete med högskolan i Luleå och universitetet i Umeå.
Förutom verksamhetsmässiga skäl kan också läggas regionalpolitiska. Malå kommun med 4 100 invånare har under den senaste l0-årsperioden fått vidkännas neddragningar av l20 statliga tjänster. Till detta förhållande skall också läggas att gruvorna i Kristinebergsområdet -- där många Malåbor har arbetat -- har minskat sin arbetstyrka med 600 personer sedan l985.
Budgetpropositionen saknar i år anslag till mineraljakt.
Idén med mineraljakt startade i Norrbotten redan l967 efter finsk förebild. Den har sedan dess utvecklats och omfattar hela Norrland och Bergslagen. Flera av mineraljaktsfynden har lett till utmål, koncessioner och täkttillstånd. Den investering som staten hittills gjort är väl motiverad från nationalekonomisk utgångspunkt. Mineraljakten är en del av en långsiktig undersökning av vårt lands naturresurser och den är basen för vårt välstånd. Under senare år har intresset allt mer riktats mot industrimineralområdet. Den årliga konsumtionen av industrimineral och bergarter i Sverige uppgår till ett värde av 3 miljarder medan den svenska produktionen uppgår endast till ca l miljard. Här finns utrymme för en geologisk utveckling för nyfynd och förutsättningarna synes goda. Det är viktigt att riksdagen uttalar att mineraljakten i Sverige bibehålls. Det gagnar såväl den enskilde som gruvnäringen.
Bergslagens och Norrlands Mineraljakt har äskat stöd om 5 milj.kr. per år under perioden 1991--1995 för en mineraljakt som omfattar hela landet.
I propositionen föreslås i stället att för bidrag från staten skall de regionala mineraljakterna finansieras med regionalpolitiska medel. Framhållas bör då att länsstyrelser, landsting och kommuner m.fl. regionala organ redan idag ger ett ekonomiskt stöd lika stort som det riksdagen beviljat de senaste åren
Att öka detta stöd är mycket svårt eller omöjligt i det svåra ekonomiska läge som de små inlandskommunerna befinner sig i. Risk föreligger att mineraljakten läggs ner redan l99l om det statliga stödet upphör. En sådan situation skulle allvarligt försvaga framförallt de mindre mineralföretagens överlevnadsförutsättningar vilka idag bidrar till att stärka näringsliv och sysselsättning särskilt i de utsatta regionerna av vårt land.
Med anledning av vad ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att insatserna i prospekteringskedjan måste förskjutas i riktning mot ökad baskartering, malmgeologisk forskning och utveckling samt basprospektering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av NSG och SGU till Malå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mineraljakt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till mineraljakt.
Stockholm den 25 januari 1991 Ulla Orring (fp)