Organiserad mineraljakt har funnits i Sverige sedan år
1967, då den startade i Norrbottens län med den finska
folkmalmletningen som förebild. Den har sedan utvecklats
och omfattar i dag hela Norrland och Bergslagen.
Mineraljakten har varit ett viktigt komplement till den
malm- och mineralletning som bedrivits i vårt land. Den är
i dag organiserad i en verksamhet i de fyra nordligaste länen
och en för sex län i Bergslagen. Åren 1971--1987
finansierades den norrländska mineraljakten av
Norrlandsfonden och mineraljakten i Bergslagen av
regionala anslag. Budgetåret 1986/87 beslöt riksdagen, på
regeringens förslag, att bevilja Bergslagens mineraljakt ett
bidrag på 2,5 milj.kr., budgetåren 1986/87--1989/90 från
anslaget D 7,
Program för utökad prospektering m.m. Den
norrländska mineraljakten fick ett motsvarande årligt
anslag budgetåren 1988/89--1989/90, sedan
Norrlandsfonden upphört med anslagsgivningen. I årets
budgetproposition finns inget anslag till program D 7,
för utökad prospektering m.m. Departementschefen
föreslår att ''den typ av insatser som genomförs inom ramen
för regionala mineraljakter finansieras med
regionalpolitiska medel som länsstyrelserna förfogar över''.
Han anser att det bör ankomma på länsstyrelserna att väga
sådana insatser mot andra regionalpoltitiskt angelägna
åtgärder.
Detta kan innebära att mineraljakten måste upphöra.
Länsstyrelserna, landstingen, kommunerna m.fl. regionala
organ ger redan i dag mineraljakten ett ekonomiskt stöd
som är större än det som riksdagen beviljat de senaste åren.
Om det skall vara möjligt att omfördela
anslagsgivningen måste det ges en övergångstid med
oförändrad medverkan från riksdagen. 1991 års mineraljakt
har planerats med ett oförändrat statligt stöd som en viktig
och avgörande del. Mineraljakterna i Norrland och
Bergslagen har inlett kontakter för att söka åstadkomma en
samordning i en gemensam mineraljakt enligt önskemål
som statsmakterna uttalat. Det arbetet hoppas man kunna
slutföra budgetåret 1991/92. Om det statliga stödet skulle
utebli innebär detta troligen att det arbetet avbryts och att
ett allvarligt bortfall uppstår i arbetet för att finna nya
mineraluppslag i Sverige.
Mineraljakterna behöver tid för att finna alternativa
finansieringsmöjligheter för en fortsatt landsomfattande
mineraljakt.
Det bör övervägas om statligt stöd skulle kunna utgå
även i fortsättningen. Ett sådant stöd skulle kunna villkoras
med ett uppdrag till de nuvarande mineraljakterna att
snabbt utreda organisations- och anslagsfrågor för en
samlad mineraljakt. Resultatet av en sådan utredning bör
skyndsamt presenteras för regeringen och riksdagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna till fortsatt
mineraljakt.
Stockholm den 25 januari 1991
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)
Rune Berglund (s)