Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för
tekoindustrin (Proteko) har till uppgift att driva ett tekniskt
centrum med kompetens och utrustning för utbildning och
rådgivning för tekoindustin och därmed verka för ökad
lönsamhet i företagen.
Proteko skall också utgöra ett komplement till det
allmänna skolväsendet och andra utbildningsanordnare och
i mån av resurser även erbjuda dessa utbildningsgivare
möjlighet till produktionsteknisk utbildning och rådgivning.
Utvecklingsfonden i Älvsborgs län och Borås kommun
är huvudmän för verksamheten.
Protekos tjänster riktar sig till landets tillverkande
tekoföretag -- i första hand de små och medelstora
industrierna -- men främst vad gäller utbildning även till
större företag.
Verksamheten bedrivs i olika former, såsomfasta
kurserföretagsanpassade utbildningarseminarier och
föreläsningardemonstrationer och konsultationer.
Stiftelsen Proteko bildades 1986-10-02.
Stiftelsekapitalet tillfördes av staten via
industridepartementet, Älvsborgs läns landsting och
Sveriges Textil- och Konfektionsindustriförbund.
Efter starten av Proteko har arbetet varit helt inriktat på
att få igång kursverksamheten, ta emot olika uppdrag och
få Proteko att bli en samlingspunkt för myndigheter,
organisationer, föreningar m.fl. som på ett eller annat sätt
har med tekofrågor att göra. Samverkan med tekoindustrin
och dess organisationer samt med de andra
utbildningshuvudmännen inom teko-området har också
varit angelägna uppgifter.
Verksamheten har ökat snabbt i omfattning.
Proteko har genom Borås kommuns försorg fått
ändamålsenliga lokaler av god standard i det s.k.
Algotshuset i Borås.
Verksamhet
Proteko inledde sin utbildningsverksamhet för
tekoföretagens personal under hösten 1987. Under våren
1988 startade uppdragen med att för Skolöverstyrelsens och
lärarhögskolornas räkning genomföra fortbildningskurser
för landets beklädnadslärare.
Från tekoföretagen deltar f.n. ca 500 personer per år i
olika utbildningar. Vad gäller lärarutbildningsuppdrag har
ett 20-tal fortbildningskurser hittills genomförts.
Myndigheter, organisationer och föreningar förelägger i
betydande omfattning sammanträden, konferenser och
andra aktiviteter till Proteko som därmed har blivit den
samlingspunkt för teko som var ett av målen med
etableringen.
Av största betydelse för Protekos verksamhet är ett gott
och förtroendefullt samarbete med tekoindustrins
företrädare och med de berörda personalorganisationerna
och branschföreningarna.
Intressentrådet är till för att underlätta en sådan
samverkan mellan Proteko, myndigheter och
organisationer som främjar tekoindustrins utveckling.
Protekos tekniska branschråd för konfektion, trikå och
textil biträder Protekos ledning i viktiga frågor rörande
verksamhetens inriktning och genomförande.
En av de viktigaste uppgifterna för Proteko under den
första tiden har varit att aktivt medverka i uppbyggnaden av
Tekocenter, dvs. det resurscentrum för tekoindustrin som
byggs upp i Algothuset av högskolan, gymnasieskolan,
AMU, TEFO, Mönster-stiftelsen och Proteko.
Huvuduppgifterna är därvid att verka för att de samlade
utbildningsresurserna utnyttjas så effektivt som möjligt
genom ett långtgående samarbete kring lokaler, maskiner,
personal m.m. till gagn för såväl landets tekoföretag som
huvudmännen själva. Proteko svarar för sekretariat och
administration av detta samordningsarbete.
Ekonomi
Proteko drivs på affärsmässiga grunder. De allra flesta
uppdragen kommer idag från SIND och avser upphandling
av kurser som skall genomföras för tekoföretagens
anställda. SIND uppdrar också åt Proteko att genomföra
olika projekt och upphandlar av Proteko den kursledning
och administration som hör ihop med det aktuella
kursprogrammet och de övriga uppdragen.
SIND:s upphandling görs inom ramen för det s.k.
branschprogram teko. Finansiering sker via det statliga
stödet till teko, f.n. 85 milj.kr. per år. Cirka 4---5 milj.kr. av
denna summa avsätts årligen för utbildningsinsatser.
För Proteko är uppdragen från SIND av mycket stor
betydelse. De ger en stabil grund att bygga verksamheten
på. Eftersom Proteko har bildats för att utgöra en central
enhet för utbildning och teknikspridning inom
tekobranschen är det också naturligt att resurserna härför
koncentreras till stiftelsen och att Proteko blir ytterst
ansvarig för de olika insatserna som i första hand kommer
de små och medelstora företagen till del. Ett
branschcentrum som Proteko är ju också till stor nytta för
det allmänna skolväsendets tekoutbildningar både vad
gäller elever och lärare.
Det statliga stödet till tekoindustrin upphör i och med
utgången av budgetåret 1991/92. Därmed har SIND inte
längre möjlighet att inom ett branschprogram för teko
upphandla utbildning och andra uppdrag av Proteko.
Proteko har fått erkännanden för sina insatser för
näringsliv och skola. Många företrädare för företag,
organisationer och myndigheter har framfört önskemål om
att Protekos verksamhet skall få fortsätta att utvecklas. Man
har också uttryckt som sin mening att verksamhetens
speciella karaktär motiverar en satsning från staten vid
sidan av de medel som kan tillföras direkt från olika
uppdragsgivare.
För att ge stabilitet och kontinuitet i verksamheten samt
möjligheter till fortsatt utveckling bör Proteko tillförsäkras
ett årligt statligt anslag om ca 5 milj.kr. fr.o.m. budgetåret
1992/93.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Proteko via SINDs
upphandling skall tillförsäkras ett årligt statligt anslag om 5
milj.kr.