med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Propositionen för fram insiktsfulla tankegångar om
miljöpolitikens betydelse för strukturomvandlingen, men
man drar inga slutsatser av detta i förslagen. Regeringen är
också fast i föreställningen att miljövänlighet innebär
uppoffringar. Jag tror att det är tvärtom. En god tillväxt
skulle skapas i landet om stat och näringsliv tillsammans
satsade på en ekologisk strukturomvandling.
Slut fred med naturen och bygg det miljövänliga
industrisamhället!
När ett land ska byggas upp efter ett krig blir det
högkonjunktur, eftersom mycket arbetet behövs. Vi har
länge fört krig mot naturen. Nu är det dags att sluta fred och
börja återuppbyggnadsarbetet! Tillräckligt många vet
tillräckligt mycket om hur nödvändigt det är att hushålla
med resurser och låta bli att förstöra och förorena. Det är
dags att satsa på en ''ekologisk strukturomvandling'', gå från
ett linjärt produktionssystem, där råvaror blir avfall,
till ett cykliskt, där allt återanvänds och återförs till
naturens kretslopp och varken föroreningar eller avfall
behöver tolereras.
Framtidssatsningar förr och nu: samarbete mellan
näringsliv och stat
I Sverige har näringslivet och staten samarbetat på ett
unikt sätt som väckt beundran runt om i världen.
När vattenkraften byggdes ut under första hälften
av 1900-talet stiftades lagar som underlättade detta och
statens vattenfallsverk inrättades. De enorma
kapitalinsatser som behövdes betalade vi alla direkt med
skatten. Förräntningskraven var mycket låga. Elpriset
kunde därför hållas lågt. Svensk industri blomstrade av alla
investeringsbeställningar.
På 1950-talet ville militären ha atombomb, och staten
gick ihop med näringslivet om miljardsatsningar på
forskning (Studsvik) och atomkraftverk. I Marviken
misslyckades den första metoden. Kärnkraftverket lades
ned och ett tiotal miljarder i dagens penningvärde
förlorades, samtidigt som välståndet steg oavbrutet i landet.
För att underlätta introduktionen av denna nya energikälla
stiftades lagar (t.ex. atomansvarighetslagen) och inrättades
myndigheter (SSI, statens strålskyddsinstitut, SKI
kärnkraftinspektionen). Ännu ett exempel är det stora
miljonprogrammet då bostadsbristen skulle byggas
bort. Satsningen på järnvägarna under 1800-talet och 1900-
talets början är ett annat.
Vi kan gilla resultaten eller inte, men metoden att
näringsliv och stat samarbetar om stora projekt har gammal
tradition i vårt land och är lämplig för en framtidssinriktad
tillväxt.
Det behövs enorma investeringar när det gamla,
resursslösande skrotas och det nya byggs. Det betyder
många beställningar i industrin, mycket jobb och stora
exportchanser.
Som exempel tar jag vätgasen som energibärare.
Om man delar vatten i syrgas och vätgas samt låter en metall
absorbera vätet (hydrid), så får man ett säkert och helt rent
bränsle. Mercedes och Tyskland är i gång med experiment.
Oljeindustrin torde vara motståndare. Sverige skulle i
samarbete med ett u-land med mycket sol och hav kunna
bygga upp en vätgasproduktion med solenergi. U-landet får
exportinkomster, svenska fartyg kan få nya frakter, svensk
industri får nya beställningar och bilarna kan fortsätta med
sin Otto-motor och ändå få helt rena avgaser.
Transportforskningsberedningen bedriver viss forskning på
området, men en mycket större satsning är motiverad. Att
vätgasen går att framställa och kan användas både till
hushållsgas och bilbränsle har t.ex. demonstrerats av Olof
Tegström i Welgasprojektet i Härnösand.
Chansen för svensk industri att hävda sig i framtiden är
inte att konkurrera med lägre priser inom områden som
andra redan är duktiga på. Vi ska använda vårt goda namn
i världen som ett miljövänligt och socialt ansvarsfullt land
och komma med framtidens nya goda teknik och goda
produkter.
Regeringen bör ta initiativet till överläggningar med
representanter för industrin och forskningen om ett stort
vätgasprojekt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett vätgasprojekt i samarbete
mellan stat, forskning och näringsliv.