Propositionen för fram insiktsfulla tankegångar om miljöpolitikens betydelse för strukturomvandlingen, men man drar inga slutsatser av detta i förslagen. Regeringen är också fast i föreställningen att miljövänlighet innebär uppoffringar. Jag tror att det är tvärtom. En god tillväxt skulle skapas i landet om stat och näringsliv tillsammans satsade på en ekologisk strukturomvandling.
Slut fred med naturen och bygg det miljövänliga industrisamhället!
När ett land ska byggas upp efter ett krig blir det högkonjunktur, eftersom mycket arbetet behövs. Vi har länge fört krig mot naturen. Nu är det dags att sluta fred och börja återuppbyggnadsarbetet! Tillräckligt många vet tillräckligt mycket om hur nödvändigt det är att hushålla med resurser och låta bli att förstöra och förorena. Det är dags att satsa på en ''ekologisk strukturomvandling'', gå från ett linjärt produktionssystem, där råvaror blir avfall, till ett cykliskt, där allt återanvänds och återförs till naturens kretslopp och varken föroreningar eller avfall behöver tolereras.
Framtidssatsningar förr och nu: samarbete mellan näringsliv och stat
I Sverige har näringslivet och staten samarbetat på ett unikt sätt som väckt beundran runt om i världen.
När vattenkraften byggdes ut under första hälften av 1900-talet stiftades lagar som underlättade detta och statens vattenfallsverk inrättades. De enorma kapitalinsatser som behövdes betalade vi alla direkt med skatten. Förräntningskraven var mycket låga. Elpriset kunde därför hållas lågt. Svensk industri blomstrade av alla investeringsbeställningar.
På 1950-talet ville militären ha atombomb, och staten gick ihop med näringslivet om miljardsatsningar på forskning (Studsvik) och atomkraftverk. I Marviken misslyckades den första metoden. Kärnkraftverket lades ned och ett tiotal miljarder i dagens penningvärde förlorades, samtidigt som välståndet steg oavbrutet i landet. För att underlätta introduktionen av denna nya energikälla stiftades lagar (t.ex. atomansvarighetslagen) och inrättades myndigheter (SSI, statens strålskyddsinstitut, SKI kärnkraftinspektionen). Ännu ett exempel är det stora miljonprogrammet då bostadsbristen skulle byggas bort. Satsningen på järnvägarna under 1800-talet och 1900- talets början är ett annat.
Vi kan gilla resultaten eller inte, men metoden att näringsliv och stat samarbetar om stora projekt har gammal tradition i vårt land och är lämplig för en framtidssinriktad tillväxt.
Det behövs enorma investeringar när det gamla, resursslösande skrotas och det nya byggs. Det betyder många beställningar i industrin, mycket jobb och stora exportchanser.
Som exempel tar jag vätgasen som energibärare. Om man delar vatten i syrgas och vätgas samt låter en metall absorbera vätet (hydrid), så får man ett säkert och helt rent bränsle. Mercedes och Tyskland är i gång med experiment. Oljeindustrin torde vara motståndare. Sverige skulle i samarbete med ett u-land med mycket sol och hav kunna bygga upp en vätgasproduktion med solenergi. U-landet får exportinkomster, svenska fartyg kan få nya frakter, svensk industri får nya beställningar och bilarna kan fortsätta med sin Otto-motor och ändå få helt rena avgaser. Transportforskningsberedningen bedriver viss forskning på området, men en mycket större satsning är motiverad. Att vätgasen går att framställa och kan användas både till hushållsgas och bilbränsle har t.ex. demonstrerats av Olof Tegström i Welgasprojektet i Härnösand.
Chansen för svensk industri att hävda sig i framtiden är inte att konkurrera med lägre priser inom områden som andra redan är duktiga på. Vi ska använda vårt goda namn i världen som ett miljövänligt och socialt ansvarsfullt land och komma med framtidens nya goda teknik och goda produkter.
Regeringen bör ta initiativet till överläggningar med representanter för industrin och forskningen om ett stort vätgasprojekt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vätgasprojekt i samarbete mellan stat, forskning och näringsliv.
Stockholm den 6 mars 1991 Birgitta Hambraeus (c)