Sverige importerar omkring 50 000 kubikmeter tropiskt
virke varje år. Dessutom ökar denna import. Ca 75 %
av det tropiska virket kommer från Malaysia,
Indonesien, Kamerun, Elfenbenskusten och Brasilien. De
hänsynslösa skogsbolagen avverkar också regnskog i
Burma, Ecuador, Gabon, Ghana, Indien, Borneo,
Thailand och Kongo för att bl.a. Sveriges invånare skall
kunna ge sken av hög status och välstånd med hjälp av
exotiska träslag. Jakaranda, ebenholts och mahogny har
högsta status, då mörka träslag alltid symboliserat makt och
rikedom. Idag är det inte längre frågan om bara möblemang
utan också delar av den fasta inredningen såsom paneler,
trappor m.m.
Byggandet av vägar och maskininvesteringar bekostas av
regnskogsländernas värdefullaste arter. Det är dessa arter
som går på export. När man plockat ut de värdefullaste
träden kommer svedjebrukare in längs timmervägarna och
tar ut ett par skördar till innan de drar vidare.
Ebenholts och aformosia går mot utrotning. Gabon är
sårbar. Jelutong, kapur och flera arter av mahogny måste
skyddas. Teaken blir snart bara ett sagoträd.
Statens järnvägar köpte in iriko, ett hotat hårt ädelträ
från Elfenbenskusten, för att använda till sina bänkar i
centralen i Stockholm. Små mängder av tropiskt virke
används i nästan varenda kommuns offentliga byggnader
och skolor. Men det är de små, små bäckarna som till slut
blir stormfloden.
Industriländernas hunger efter tropiskt trä går ofta hand
i hand med inhemska exploatörers penninghunger. Stora
förmögenheter skapas i transnationella bolag eller hos
inhemska kapitalister. Pengarna placeras i det
internationella banksystemet eller leder till lyxkonsumtion
hos några få under det att majoriteten av landets befolkning
får en ytterst mager lön för att de deltar i förslösandet av
landets och jordens resurser.
Skador
Nedhuggningen av regnskogen går i rasande fart. I
Brasilien skövlas 50 000 kvadratkilometer årligen.
Elfenbenskusten är en av de största importländerna för
Sverige. Halva landet var för en kort tid sedan skogbeklätt.
Nu har skogsarealen minskat med 78 %.
Även i Kamerun har mer än hälften av den tropiska
regnskogen avverkats. Sedan 1940-talet har världens
fuktiga tropiska regnskogar halverats. 15 miljoner hektar
försvinner varje år! Sveriges totala skogsareal är på 24
miljoner hektar.
Följderna av nedhuggningen av regnskogar och andra
tropiska skogar är ytterst allvarliga. Professor Bengt
Hubendick anger i sin bok ''Människoekologi'' (sid. 297) 30
miljoner arter hör hemma i regnskogen varav bara 4 % är
beskrivna. De kommer att försvinna innan mänskligheten
hunnit utvinna den kunskap de har att ge.
En annan effekt är växthuseffekten. Regnskogarna
innehåller oerhörda mängder kol. (Kolinnehållet i världens
växtlighet är större än det kol som finns i atmosfären i form
av CO2.) En nedhuggning av regnskogen och annan tropisk
skog kommer att leda till att stora delar av detta kol hamnar
i atmosfären. Det är sålunda lika angeläget att stoppa
nedhuggningen av de tropiska skogarna som att minska
förbränningen av fossila bränslen om mänskligheten vill
förhindra den katastrof som växthuseffekten sannolikt leder
till.
Nedhuggningen av regnskogarna föranleder vidare
lokala klimatförändringar i de delar av världen där det sker.
En del nedhuggning av skogarna i tropiska regioner
beror på det ökande befolkningstrycket och behovet av
åkermark och vedbränsle. Industrivärldens hunger efter
tropiskt trä förvärrar situationen.
Åtgärder
En önskvärd åtgärd är trädplantering för att återställa
regnskogar och andra tropiska skogar. Ideella
organisationer är på många håll sysselsatta med detta, ofta
i samarbete med miljömyndigheter i berörda länder.
Sverige som är ett skogsland har all möjlighet att ersätta
det importerade tropiska virket med inhemskt virke. För
våra barns framtid och tredje världens folk måste den
kampen fortsätta. Ansträngningar att rädda regnskogen
pågår på många håll och nämnas bör, att i Holland får inte
kommunerna byggnadslov där tropiska ädelträn används.
Frågan om import av tropiskt trä har tidigare diskuterats
i riksdagen, men riksdagen har inte varit villig att vidta
några kraftfulla åtgärder. Man har hoppats på inblandade
parters ideella intresse. Erfarenheten visar att detta inte är
tillräckligt. Hittills har förbrukningen av tropiskt trä bara
ökat i världen. Insatserna av ideella krafter för att vända
utvecklingen och övertalningsförsök från statens sida
gentemot exploatörerna bör fortsätta. Men Sveriges riksdag
måste enligt vår uppfattning vidta mer kraftfulla åtgärder.
Det enda ansvarsfulla är att utfärda ett generellt förbud
mot import av tropiskt trä.
Dispens från förbudet skall kunna ges i de fall när
importören otvetydigt kan visa att virket kommer från
skogar där det bedrivs ett uthålligt ekologiskt sunt
skogsbruk. I dagens läge är sådant skogsbruk sällsynt och
gäller bara några procent av den totala importen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att lagförslag till importförbud gällande tropiskt trä snarast
skall föreläggas riksdagen enligt de riktlinjer som anges i
motionen.
Stockholm den 23 januari 1991
Lars Norberg (mp)
Åsa Domeij (mp)
Eva Goe s (mp)