Under senare år har världsmarknaden för specialkemikalier från västvärlden genomgått en snabb expansion, vilken förväntas att fortsätta under 1990-talet. Det är framställningen av produkter från naturråvaror som prioriteras inom områden som arom-, smak- och livsmedelsfärgämnen, konsistensgivare, antioxidanter och konserveringsmedel samt doftämnen för parfymer, kosmetika m.m. Marknaden för dessa produktgrupper beräknas idag att uppgå till ca 4 miljarder USD. Det har också skett en markant expansion för läkemedel som är baserade på naturprodukter.
I Sverige omfattar marknaden bland annat naturmedel där hälsokostbranschen mellan 1982 och 1988 ökade från 400 till 1100 miljoner kronor per år. Begrepp som naturenligt, fritt från syntetiska tillsatser o s v har kunnat formuleras till marknadskoncept med honnörsord som naturnära, alternativodlat, frisk miljö och liknande. Denna trend borde kunna gynna de svenska förutsättningarna och då speciellt på den europeiska marknaden. Med hjälp av modern växtförädling, effektiva odlingssystem och upparbetningsmetoder har svenska fytokemiprodukter* ett bra konkurrensläge på världsmarknaden.
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har lämnat sitt stöd under en längre tid till flera samarbetsprojekt mellan Balsgård i Kristianstads län och svenska industriföretag. De resultat som pågående projekt och studier av den internationella marknaden gett, visar på ökade exportmöjligheter vad gäller högkvalitativa nischprodukter för svensk livsmedels- och läkemedelsindustri. Detta är också anledningen till att industrins intresse för detta område ökat.
*Fytokemi = att kemiska råvaror framställs som har sitt ursprung i växtriket.
Med anledning av att projektarbetet inom fytokemiområdet måste bedrivas på ett tvärvetenskapligt sätt har de intresserade industriföretagen lämnat förslag om en satsning på ett fytokemiskt centrum. Målsättningen är att utveckla en svensk industriell produktion av naturliga fytokemiska produkter från lantbruks- och trädgårdsgrödor som odlats på ett miljövänligt sätt. Vid det föreslagna fytokemiska centret skall industrigrödor kunna bearbetas från planta till färdig produkt inom ramen för områdena läkemedel, naturmedel, livsmedelstillsatser, lukt- och smakämnen m.m.
FoU-arbetet vid centret organiseras i tre integrerade enheter, nämligen växtförädling, odlingssystem med skördeteknik samt processutveckling, vilka dessutom skall samverka med befintliga resurser vid SLU Balsgård och Farmakognosi-institutionen vid Uppsala universitet. Samverkan kommer att ske med andra nationella och internationella forskargrupper inom området. En utökning av befintliga laboratorier vid Balsgård är nödvändig för att få till stånd en utveckling och optimering av processparametrar, produktkontroll och för urval av högproducerande genotyper.
Genom uppbyggnaden av ett fytokemicentrum vid Balsgård kan svensk industris bristande erfarenheter inom området överbryggas och nya grödor kan skapas för produktion inom svenskt lantbruk.
För industrins del erbjuder ett fytokemicentrum möjligheter att tillsammans med experter på området göra bedömningar om vilken lönsamhet som ligger i olika projekt.
För forskaren erbjuds möjligheter att utveckla en idé till färdig industriell produkt. Det finns därtill utrymme för att det inom centret uppstår nya idéer som kan leda till produkter för svensk industri utifrån det svenska lantbruket och trädgårdsnäringen. En sådan anläggning skulle sannolikt bli unik för Europa och borde även kunna ta emot utbildningsuppdrag från universitet och högskola inom ämnena fytokemisk produktion och växtförädling.
Samhället får med stöd av ett fytokemicentrum möjlighet att genom samordning av statliga och industriella FoU-insatser snabbare nå resultat i form av arbetstillfällen inom jordbruks- och industrisektorn. Arbetstillfällen kan räddas inom jordbruket och hålla den odlade arealen med lönsamma grödor, vilket är helt i linje med jordbrukets avreglering. Samtidigt skapas det industriarbeten genom en förstärkt exportpotential.
Länsstyrelsen i Kristianstads län har under 1980-talet medverkat i olika försöksprojekt på Balsgård och därvid beviljat ca 1 miljon kronor i projektbidrag. Dessa bidrag har varit en förutsättning för att projekten skulle kunna komma igång. Den fortsatta finansieringen har sedan skett, vilket ovan angetts, med anslag från bland annat näringslivet och STU. Balsgård är den enda offentliga forskningsinstitutionen i Kristianstads län.
Aktiviteterna vid och därmed anspråken från Balsgård har ständigt ökat och under 1990 uppgick ansökningen till totalt ca 750 000 kronor, av vilken summa länsstyrelsen beviljat 400 000 kronor. Flera av försöksprojekten är av grundforskningskaraktär, och bör av den anledningen inte finansieras ur de medel som avsatts för det regionala utvecklingsarbetet.
Enligt den budget som tagits fram för drift av ett fytokemiskt centrum föreligger det ett behov av externt tillförda medel, vilket belopp är större än vad länsstyrelsen i Kristianstads län kan klara inom ramen för länsanslaget.
Det krävs således en särskild statlig satsning för att kunna få till stånd utvecklingsmöjligheter och finansieringsformer för Balsgård, och därmed kunna bygga upp en nationell kompetens inom området tillämpad fytokemi.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt fytokemiskt centrum vid Balsgård i Kristianstads län.
Stockholm den 23 januari 1991 Börje Nilsson (s) Maja Bäckström (s) Kaj Larsson (s) Johnny Ahlqvist (s) Ingegerd Wärnersson (s)