Geologisk undersökningsverksamhet och mineralfrågor
Behovet av geologisk kunskap, kompetens och
information ökar starkt inom många verksamhetsområden
i det moderna samhället. En ansvarsfull samhällsplanering
måste utgå från kunskap om och hänsyn till vad naturen
långsiktigt tål. Geologisk basinformation, som insamlats
genom karteringsverksamhet och som presenteras i form av
kartor eller i digital form, måste finnas tillgänglig som
beslutsunderlag i en miljöanpassad samhällsplanering.
Den stigande medvetenheten om geologins roll och
betydelse ökar efterfrågan på geologisk kunskap.
Samhällsutvecklingen har gjort att geo-information har en
bred och ökande användning inom områdena miljö och
hälsa, fysisk planering, markanvändning inom jord- och
skogsbruket, inom naturresursområdet, inom
energiområdet och inom totalförsvaret.
Miljövården
Kunskap som visar hur en föroreningsspridning påverkas
av den geologiska lageruppbyggnaden och de ingående
jordarternas egenskaper blir allt viktigare. Geologisk
kartläggning och information kan användas för att
förhindra miljöförstöring och den behövs för att
åstadkomma effektiva åtgärder mot redan uppkomna
miljöproblem. Genom att utnyttja geologiska kunskaper
om egenskaperna i berg, jord samt
grundvattenförhållanden som beslutsunderlag i den fysiska
samhällsplaneringen kan onödig miljöförstöring undvikas.
Grundläggande geo-information måste finnas vid
tillämpningen av naturresurslagen (NRL) och plan- och
bygglagen (PBL).
Genom att dra nytta av geologisk och hydrogeologisk
information under planeringsstadiet kan exempelvis
spridning av tungmetaller med lakvattnet från nybyggda
avfallsupplag och deponeringsställen minimeras. Sådan
geologisk information utnyttjade exempelvis Ragn-Sells vid
sin anläggning i Högbrotorp i Upplandsbro för att minska
utsläpp och miljöpåverkan från deponerad aska från det
koleldade kolkraftverket i Värtan.
På samma sätt fordras hydrogeologisk kunskap för att
kunna kontrollera spridning av föroreningar kring en vanlig
kommunal soptipp. Med hydrogeologisk information kan
man även förutsäga vad som kommer att ske med
grundvattennivån vid stora ingrepp i marken.
Ett annat ur miljösynpunkt viktigt geologiskt
undersökningsområde är kartläggningen av havsbottnarnas
sediment. Sedimentstudier ger ökad kunskap om
spridningen av olika slags ämnen från tätorter, industrier,
jord- och skogsbruk. Störningar i miljön kan upptäckas och
genom upprepade provtagningar kan miljöutvecklingen i
ett speciellt område följas.
I samband med den maringeologiska kartläggningen av
den svenska kontinentalsockeln genomförs också ett
miljökemiskt anlysprogram för de giftigaste tungmetallerna
i ytsedimenten.
Geologisk kunskap ger också ökade insikter om de
geologiska processer som format landskapet. Dagens
miljökrav ställer stora anspråk på kunskaper om markens
beskaffenhet och möjliga utnyttjande. Jordarternas
egenskaper har alltid varit betydelsefulla för jordbruket.
Inom det moderna miljöanpassade skogsbruket spelar
geologisk information om växtplatsen allt större roll. En
skogsvård som utgår från växtplatsens specifika
förhållanden förutsätter tillgång till geologisk baskunskap.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för
karteringen inom geo-området. Med hänsyn till den breda
användning och den stora samhällsnytta som det geologiska
infomationsmaterialet har, måste målet för SGU:s
karteringsverksamhet sättas högt och resurser tillföras som
möjliggör måluppfyllelse. Karteringstakten måste
ytterligare öka.
SGU bör få ökade möjligheter till avgiftsfinansiering.
SGU bör tillåtas att ta betalt för sina tjänster efter
marknadsmässiga principer utan att behöva inleverera
eventuella överskott till statskassan. Genom dessa nya
finansieringsprinciper skapas utrymme för en snabbare
ökning av karteringstakten.
Geologisk basinformation
Geologisk basinformation finns samlad hos SGU som
kartor i tryckt form eller lagrad i digital form i en databas.
Kartor som framställts för anslagsmedel finns tillgängliga
och kan till självkostnadspris utnyttjas av kommuner,
länsstyrelser och andra intressenter. För kartor som
framställts för uppdragsmedel krävs medgivande av
uppdragsgivaren för att få tillgång till materialet. Detta
gäller generellt för allt kartmaterial hos SGU.
Det finns även geologisk basinformation som tagits fram
av NSG, SGAB och andra intressenter. De kartor och
mätresultat som framställts genom anslagsfinansiering bör
finnas hos SGU. Samtliga prover och analysmaterial kan på
detta sätt samlas till en informationsbank. Detta innebär, i
den mån det inte redan skett, att alla NSG:s prov- och
mätresultat skall överföras till SGU. Såvida det inte av
säkerhetsmässiga skäl föreligger hinder, skall allt material
från informationsbanken finnas åtkomligt för utomstående
att använda mot skälig ersättning.
När det gäller geologisk information som framställts
med uppdragsmedel skall upphovs- och äganderätt
självklart respekteras. Det bör dock undersökas om mer
information än i dag kan tillföras SGU även från
uppdragssidan.
För prospektörer och andra intressenter innebär detta
en resursförstärkning. För SGU förstärks funktionen som
geologiskt informationscentra. Genom att samla så mycket
som möjligt av kända geologiska mätresultat hos SGU kan
även onödigt dubbelarbete förhindras och karteringsarbetet
effektiviseras.
Statens prospekteringsverksamhet
Geologisk bakgrundsdokumentation har ursprungligen i
första hand använts vid sökning efter malmer och mineraler.
Med dagens förfinade mät- och datateknik framställs geo-
kartor som innehåller allt grundligare och mer detaljrik
information.
För en framgångsrik prospektering krävs att man utgår
från geologiska förhållanden och följer en vetenskapligt
grundad prospekteringsstrategi. Alla
prospekteringsinsatser måste planeras väl innan de
igångsätts. Det geologiska kartmaterialet ger ingående
kunskaper om berggrundens sammansättning och struktur,
de mineralbildande processerna, jordartsförhållandena och
inlandsisens olika rörelseriktningar samt tillgång till
geofysisk information från flygmätningar. Denna
geologiska basinformation krävs för att kunna fatta
relevanta beslut beträffande prospekteringsinsatser.
Riksdagens revisorers granskning av den statliga
prospekteringsverksamheten för åren 1975--1987 visade --
trots att sammanlagt 1,3 miljarder kronor satsats -- att det
inte lett till att någon brytvärd fyndighet kommit till.
Utbytet av statens prospekteringsverksamhet
konstaterades vara synnerligen magert.
Nämnden för statens gruvegendomar NSG har i detta
och andra sammanhang varit föremål för mycket kritisk
granskning. NSG:s olika roller står i konflikt med varandra.
NSG:s egen uppfattning, att den dominerande
arbetsuppgiften under gångna år varit en strävan att utöka
den statliga gruvegendomen genom prospektering, har liten
relevans med den allvarliga situation, som delar av svensk
gruvnäring befinner sig i.
Statens uppgift måste vara att stödja gruvnäringen
genom att skapa generellt goda förutsättningar för
prospektering. Det gäller i första hand att åstadkomma ett
näringsklimat som gör det intressant för svenska och
utländska prospekteringsaktörer att satsa i Sverige. Särskilt
viktigt är det att staten uppmuntrar utländska aktörer att
etablera gruvverksamhet i Sverige. Utländskt engagemang
förutsätter att utländska gruvföretag får gruvrättigheter i
Sverige. Det är viktigt att staten på detta sätt stimulerar
gruvnäringen, som regionalpolitiskt, sysselsättningsmässigt
och samhällsekonomiskt har stor betydelse. Däremot är det
inte statens uppgift att genom prospektering utöka den
statliga gruvegendomen.
Staten bör huvudsakligen stödja gruvnäringen genom att
ta fram och tillhandahålla basmaterial och grundläggande
information som kan användas av svenska och utländska
prospekteringsföretag. Staten bör inte själv genom NSG
bedriva statlig anslagsfinansierad prospektering.
I avvaktan på behandlingen av råvarukommitténs
betänkande Prospekteringspolitiken skall NSG inte utvidga
sina åtaganden. Den av regeringen föreslagna ökade
insatsen av NSG:s egen personal (292 000
kronor) samt de ökade egeninsatserna av ADB (250 000
kronor) skall ej genomföras.
I betänkandet Prospekteringspolitiken aktualiseras i två
reservationer en lösning för att åstadkomma en mer
marknadsmässig inriktning på
prospekteringsverksamheten. Man föreslår att NSG:s
prospekteringsorganisation överförs till ett
prospekteringsbolag SPAB, till vilket också SGAB:s
prospekteringsverksamhet förs. Detta bolag bör bildas och
ha som uppgift att medverka till en mer affärsmässig
inriktning av den svenska prospekteringsverksamheten.
Efter att inledningsvis vara ett statligt bolag, skall SPAB
senare utvidga ägarkretsen och statens engagemang skall på
sikt upphöra. Det statliga stödet för utökad prospektering
skall på sikt upphöra.
Det står helt klart att dessa förändringar måste ske för
att åstadkomma en mer marknadsekonomisk inriktning av
den svenska prospekteringsverksamheten. Statens uppgift
är att stimulera svensk gruv- och mineralnäring och
prospektering genom att ta fram och tillhandahålla
grundläggande basinformation som kan användas vid
prospektering och därutöver skapa generellt goda
förutsättningar för näringen.
Kronoandelssystemet
Svensk gruvnäring står inför stora problem. Trots den
stora statliga prospekteringsinsatsen har inga sådana
fyndigheter upptäckts att malmbasen kunnat hållas på en
acceptabel nivå. Med nuvarande brytningstakt är den
svenska malmbasen till stor del uttömd mot slutet av 1900-
talet. Detta gäller i synnerhet sulfidmalmer som innehåller
koppar, zink, bly och guld. Nya malmer måste således hittas
om betydelsefulla delar av den svenska gruvnäringen skall
finnas kvar.
Det måste därför skapas goda incitament för företag och
enskilda att satsa på prospektering. Det finns i detta
sammanhang anledning att ifrågasätta den historiskt
betingade 50-procentiga äganderättdelen, som utan
kostnad tillfaller staten oberoende om staten deltagit i
sökandet efter fyndigheter eller inte. Systemet med statens
rätt till kronoandelar urholkar äganderätten och bromsar
investeringsviljan. Kronoandelssystemet har också
bevisligen lett till en onödigt stor byråkrati och relativt små
inkomster till staten. Kronoandelssystemet bör avskaffas.
Prospektören blir då till 100 procent ägare till upptäckta
fyndigheter. Gruvrätter, kronoandelar och arrendeavtal
skall utbjudas till försäljning. Dessa åtgärder bidrar till att
frigöra marknaden och öppnar för flera aktörer.
Genom att kronoandelssystemet avskaffas och genom en
mer marknadsmässig inriktning av den svenska
prospekteringsverksamheten, vilket ger ökade och
effektivare prospekteringsinsatser, stärks näringen
samtidigt som de statliga medel som via budgeten anslås för
prospektering kan minskas.
Vidare måste äganderätten för markägaren stärkas.
Lämpliga åtgärder, t.ex. ett återinförande av
jordägaravgäld, bör närmare utredas.
Riksdagens revisorers förslag
I samband med granskningen av de statliga insatserna för
prospektering framhöll riksdagens revisorer i Förslag till
riksdagen 1988/89:17 vikten av att uppnå ökade resultat av
de satsningar som görs. Riksdagens revisorer föreslog ''att
tyngdpunkten för de samlade statliga insatserna på området
förskjuts i riktning mot tidigare led i
prospekteringskedjan''. Riksdagen beslöt i enlighet med
näringsutskottets betänkande 1988/89:NU21 att hänskjuta
frågan till mineralråvarukommittén, som fick i uppdrag att
pröva de frågor som tas upp i revisorernas förslag.
Mineralråvarukommitténs betänkande SOU 1989:92,
som remissbehandlats, tar bland annat upp den geologiska
basinformationens betydelse. Kommittén konstaterar att
den geologiska basinformationen har en bred och ökande
användning på många olika områden i samhället. Det
framhålls att informationen i form av kartor eller i digital
form har stor betydelse för lokalisering av naturresurser
såsom metallbärande mineral, industrimineral, grus, sand,
torv och grundvatten.
För en prospektör innebär kartering att man skapar
underlag för beslut beträffande prospekteringsinsatser.
Särskilt intressanta ur prospekteringssynpunkt, fastslår
kommittén, är geofysiska, geokemiska och geologiska
kartor, eller motsvarande information i digital form.
Kommittén förordar främst en satsning på flyggeofysiska
kartor, geokemiska kartor och geologiska kartor av en
översiktlig typ.
Mittnordenprojektet
När det gäller framtagandet av geokemiska kartor
hänvisar mineralråvarukommittén i sitt betänkande till de
erfarenheter som gjordes i samband med
Nordkalottenprojektet. Nordkalottenprojektet var ett
internordiskt geovetenskapligt samarbetsprojekt mellan
Sverige, Finland och Norge. Det pågick under åren 1980 --
1986 och omfattade hela landområdet norr om den 66:e
breddgraden i alla de tre nordiska länderna. De
framgångsrika resultaten från Nordkalottenprojektet är
den direkta anledningen till att det nya samarbetsprojektet
Mittnordenprojektet aktualiserats.
Mittnordenprojektet omfattar området mellan
breddgraderna 63° och 66° i Norge, Sverige och Finland.
Det sträcker sig från Ammernäs--Boden--Haparanda i norr
t.o.m. Östersund och Örnsköldsvik i söder, drygt en
fjärdedel av Sveriges yta. Här finns några av Skandinaviens
mest betydelsefulla malmprovinser. Möjligheter att finna
nya malm- och mineralförekomster anses goda inom
området.
Mittnordenprojektet är, liksom det tidigare
Nordkalottenprojektet, ett samnordiskt geovetenskapligt
projekt. Dess syfte är att åstadkomma ett modernt och
allsidigt geovetenskapligt basmaterial för användning inom
främst miljö- och naturresursområdena, som underlag för
prospektering efter malmer och mineralråvaror, fysisk
planering, jord- och skogsbruk samt för geomedicinska
problemställningar. Inom samtliga dessa områden har
geovetenskaplig kunskap och information fått en starkt
ökad betydelse.
Enligt projektplanerna skall industrimineral och
malmförande formationer kartläggas med hjälp av
regionala geologiska, geofysiska och geokemiska metoder
samt flygbildsundersökningar. Mittnordenprojektet syftar
till att tillföra prospekteringen denna viktiga information
och ge en övergripande geologisk helhetsbild som kan ligga
till grund för nya prospekteringsinsatser.
Mittnordenprojektet ger även värdefull information
inom flera andra samhällsområden såsom fysisk planering,
skogsnäringen, försvaret och inom miljövårdsområdet.
För att lösa miljöproblemen behövs en samlad regional
geologisk, geofysisk och geokemisk baskunskap och
dokumentation. Utan denna bakgrundsinformation är det
omöjligt att rätt tolka orsaker till miljöförändringar och
upptäcka geomedicinska samband. Smygande
miljöförändringar och rubbningar i den ekologiska balansen
förorsakad av mänsklig aktivitet blir möjlig att upptäcka,
förhindra och kontrollera genom det bakgrundsmaterial
Mittnordenprojektet avser ta fram.
Mittnordenprojektet är ett samnordiskt projekt.
Sverige, Norge och Finland har i Nordiska Rådet kommit
överens om att delta i detta samarbetsprojekt. Nordiska
Rådet anslog för åren 1987--1988 vissa medel för
projektledning m.m. Norge och Finland har beslutat att
medverka med statlig finansiering. Arbetena med projektet
pågår i dessa båda länder.
Sverige ligger geografiskt centralt inom projektområdet.
Utan svensk medverkan i Mittnordenprojektet riskerar hela
projektet att stjälpas.
I nu aktuell budgetproposition (prop. 1990/91:100 Bilaga 14)
hänvisas till näringsutskottets betänkande
1988/89:NU21 där det framhålls att den svenska
finansieringen av Mittnordenprojektet bör ske genom att
berörda regionala organ och forskningsorgan omfördelar
sina resurser för deltagande i projektet samt att även
kommuner, organisationer och företag bör kunna bidra till
finansieringen. Riksdagen fattade 1989-04-25 beslut i
enlighet med detta med reservation från m, fp och c.
Länsstyrelserna i Västernorrlands län, Jämtlands län,
Västerbottens län och Norrbottens län har därefter i
skrivelse till regeringen framhållit vikten av ett svenskt
deltagande i Mittnordenprojektet, samtidigt som man
betonar att finansieringen med nödvändighet förutsätter
statlig direktmedverkan.
I näringsutskottets betänkande 1989/90:NU31 vederfors
Mittnordenprojektet en likartad behandling. Samtidigt
anser utskottet att Mittnordenprojektet är ett intressant
nordiskt samarbetsprojekt, vars resultat kan komma till
nytta inom flera olika samhällsområden. Frågan om insatser
för sådana grundläggande geovetenskapliga
undersökningar, som Mittnordenprojektet är ett exempel
på, hänsköts till behandlingen av den aviserade
propositionen om den framtida
prospekteringsverksamheten. Som ovan nämnts betonas i
denna proposition värdet av flyggeofysiska, geokemiska
och geologiska kartor som underlag för
prospekteringsbeslut.
Mittnordenprojektet syftar bl.a. till att utforma det
kvalificerade beslutsunderlag i form av geofysisk,
geokemisk och geologisk kartläggning som
råvarukommittén förordar och som krävs för välgrundade
beslut beträffande prospekteringsinsatser. Kartering är det
första nödvändiga ledet i projekteringsprocessen. Sveriges
deltagande i Mittnordenprojektet bör därför komma till
stånd genom att resurser tillförs projektet ur det anslag i
budgetpropositionen som avser anslag till
prospekteringsverksamhet (D4. Statens gruvegendom:
Prospektering m.m.).
Kostnaderna för projektet kan minskas genom att man
glesar ut flygmätningarna, sänker ambitionsnivån något och
väntar med kartläggningen av Bottenviken. Insatserna
inom Mittnordenområdet bör i första hand koncentreras till
fastlandet och kartläggningen av Bottenviken kan
senareläggas och utföras i samband med planerna för den
maringeologiska karteringen.
Det nordiska samarbetsprojektet Mittnordenprojektet
är värdefullt regionalpolitiskt för de fyra berörda länen
Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och
Norrbottens län. Det förutsätts att länsstyrelserna
medverkar med ca 4 miljoner kronor.
Med detta och de här ovan föreslagna besparingarna
beräknas den statliga andelen som behövs för
Mittnordenprojektet bugetåret 1991/92 uppgå till ca 7
miljoner kronor.
Maringeologisk kartering
För att kunna fullfölja den plan för utökad
maringeologisk kartering som riksdagen ställt sig bakom,
måste anslaget till maringeologin höjas med ytterligare 1 000 000
kronor. Detta fordras för att kunna täcka
kostnaderna för de delar som inte ingick i den ursprungliga
kalkyl som regeringen hänvisar till i budgetpropositionen.
Dessa medel avser det miljökemiska analysprogrammet,
lönehöjningar i samband med löneutvecklingen för
geovetarna, större avsättning för forskning och utveckling
och kostnader för olja, hamnavgifter m.m. som behövs för
att driva fartyget.
Budgetförändringar
Anslaget D.5 Statens gruvegendom:
Egendomsförvaltning minskas enligt vad som ovan anförts
med 542 000
kronor, som flyttas till anslaget för
Mittnordenprojektets genomförande.
Anslaget D.4 Statens gruvegendom: Prospektering
minskas med medel motsvarande vad som ytterligare krävs
för svensk medverkan i Mittnordenprojektet samt med 1 000 000
kronor som omdisponeras till Maringeologin.
Minerallagstiftning
Efter en osedvanligt utdragen behandling av regeringens
förslag om en förändrad minerallagstiftning fattade
riksdagen i december 1990 beslut om att sammanföra
tidigare gruvlag och minerallag till en lag, som avses träda i
kraft den 1 juli 1992. Gruvlagens inmutningssystem, som
kom till för att stimulera till eftersökning av malm, ersätts
då med ett koncessionärt system. Gruvlagens utmål ersätts
med bearbetningskoncession.
Bakom förslaget till ny minerallagstiftning ligger ett
planhushållningstänkande. Avsikten är att öka
samhällsinflytandet över gruvverksamheten och att staten
vid behov skall kunna styra mineralutvinningen. Den nya
lagen kommer inte att gagna den svenska gruv- och
mineralnäringen.
Flertalet remissorgan var synnerligen kritiska till
förslaget. Gruv- och mineralnäringens företrädare, liksom
SGU m.fl., varnade för att den nya minerallagen kommer
att hämma utvecklingen av en livskraftig malm- och
mineralbrytning. LO och gruvindustriarbetarförbundet
tillhörde det fåtal remissinstanser som tillstyrkte förslaget.
De nuvarande lagarna, som varit i kraft sedan 1974, är
väl anpassade till den svenska berggrunden och
ändamålsenliga för branschen. Gruvlagens
inmutningssystem passar för de små och svårupptäckta
svenska malmfyndigheterna och koncessionssystemet för de
ytutbredda mineraler som finns i minerallagen. Dessa lagar
står dessutom i samklang med Finlands och Norges
lagstiftning på området.
Framgångsrika prospekteringsföretag karaktäriseras av
personliga initiativ, professionell kompetens, kreativ miljö
och entreprenöranda. Det är viktigt för den svenska
gruvnäringens framtid att nya inhemska och utländska
prospekteringsföretag finner det intressant att satsa på
prospektering och gruvdrift i Sverige. För att få fler aktörer
behövs det inte ökad statlig styrning utan lagar och regler
som ökar intresset för prospektering. Genom lagstiftningen
bör förutsättningarna för prospekteringsverksamhet
förbättras, inte motverkas. Riksdagens beslut om en ny
minerallag (1990/91:NU7) måste därför upphävas innan
lagen hinner träda i kraft.
Nu rådande oklarheter angående avvägningen mellan
miljöoch naturintressena och industrins behov av fasta
spelregler måste få en acceptabel och entydig lösning.
Nödvändiga justeringar avseende anpassning till
naturresurslagen och eventuell utökning av kretsen nya
mineraler bör snarast göras genom en anpassning till 1974
års gruvlag och 1974 års minerallag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad avgiftsfinansiering för
SGU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en samlad informationsbank för
all geoinformation som framställts för anslagsmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den statliga
prospekteringsverksamheten och NSG,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffande av
kronoandelssystemet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stärkning av markägarens rätt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svensk medverkan i
Mittnordenprojektet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade anslag till maringeologin,
8. att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 111
379
000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen till Statens gruvegendom: Prospektering
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på 48
842
000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen till Statens gruvegendom:
Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 6
939
000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
11. att riksdagen beslutar upphäva den nya minerallagen
innan den hinner träda i kraft,
12. att riksdagen hos regeringen begär justering av 1974
års gruvlag och 1974 års minerallag i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 22 januari 1991
Karin Falkmer (m)
Lars De Geer (fp)