med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Näringspolitik för tillväxt i Blekinge 87:49
Regeringens proposition 1990/91:87 Näringspolitik för
tillväxt utgör en hörnsten i en framtidsinriktad
näringspolitik för Sverige. Förslaget är viktigt för hela
nationen och därmed för Blekinge.
Inledningsvis vill vi slå fast att näringspolitiken är ett
politikområde som måste omfatta hela landet, samtidigt
som resursknapphet leder till att aktiviteter som ger hög
tillväxt måste prioriteras. Genom tillväxten skapas
utrymme för en rättvisare fördelning, som bl a tar sig
uttryck i en aktiv regionalpolitik. Det är uppenbart att
närings- och regionalpolitiken är nära knutna till varandra
och ömsesidigt beroende. Vi anser att det är ett mål för
regionalpolitiken att bidra till den ekonomiska tillväxten
genom att arbetskraft, kapital och naturtillgångar tas
tillvara på ett effektivt sätt.
Den regionala utvecklingen i Blekinge
Mot denna principiella bakgrund anser vi att situationen
i Blekinge län bör beaktas vid riksdagens ställningstagande
till regeringsförslaget. I ett helhetsperspektiv präglades
1980-talet av högkonjunktur i Sverige. Den ekonomiska
aktiviteten var hög även i Blekinge. Det innebar ökande
förvärvsverksamhet och låg arbetslöshet. Den pågående
omstruktureringen av länets näringsliv från areella och
varuproducerande näringar mot tjänsteproduktion
fortgick. Denna omvandling i kombination med
begränsningar i valfriheten och en kraftig efterfrågan från
framförallt storstädernas arbetsmarknader gjorde att främst
ungdomar och kvinnor -- trots högkonjunkturen -- hade
problem på den blekingska arbetsmarknaden med flyttning
som följd.
Den besvärliga arbetsmarknadssituation som under lång
tid kännetecknat Blekinge riskerar nu att förstärkas under
1990-talets första år.
En minskad industrisysselsättning kan förväntas i
Blekinge. Flera av länets industriföretag är verksamma i
sysselsättningsintensiva branscher med mogna produkter
där en tillbakagång kan förutses. Det stora bilberoendet
inger här särskilda farhågor. Även med en växande
produktion i ekonomiska termer kommer sysselsättningen
att minska genom förbättrad produktionsteknik och ökad
produktivitet.
Näringslivsförhållandena har direkt återspeglats i
befolkningsutvecklingen där utflyttningen stundtals varit
mycket stor, speciellt bland ungdomar. Länet minskade sin
folkmängd med 3,7 procent mellan åren 1975 och 1988. År
1988 hade Blekinge 149.544 invånare. Därefter har en viss
återhämtning skett, främst genom ökad
flyktingmottagning. Befolkningen uppgick i slutet av 1990
till 150.564 personer.
Arbetsmarknadsläget har under 1991 kraftigt försämrats
med 3,1 procent arbetslösa eller 3.000 personer vid
månadsskiftet februari-mars. Ett stort antal varsel är lagda,
bl a inom bilindustrin. Länsarbetsnämnden beräknar att
utan kraftfulla motåtgärder kan arbetslösheten komma att
öka till uppemot 7 procent. Ungdomsarbetslösheten är
redan hög.
Trots de problem av såväl strukturell som konjunkturell
orsak som föreligger finns det goda förutsättningar att
vända utvecklingen i positiv riktning och därmed skapa
regional balans och ekonomisk tillväxt. Mot bakgrund av
regeringsförslaget om näringspolitik för tillväxt anser vi att
följande bör göras.
Högre utbildning, teknisk forskning och utveckling,
teknisk infrastruktur
Vi hälsar med tillfredsställelse att regeringen föreslår en
utökning av nybörjarplatserna på högskolan i
Karlskrona/Ronneby och ett förstärkt LIF-anslag. Men
högskolan har fortfarande inte tillräcklig omfattning för att
den skall kunna vara en motor för länets utveckling.
Ytterligare 60 nybörjarplatser bör därför tilldelas
Karlskrona/Ronneby högskola.
Forskningsfrågorna är av avgörande betydelse för den
ekonomiska tillväxten i landet och i vår region. Det är
därför inte bara en forskningspolitisk utan även en
näringspolitisk angelägenhet att nu överväga frågan om ett
nytt universitet i sydöstra Sverige. De förslag som lagts fram
om ett nätverksuniversitet i sydost bör nu aktualiseras och
bli föremål för statsmakternas ställningstagande.
Kommunikationer och infrastrukturer
Vi stödjer förslaget om en infrastrukturfond men anser
att de för Blekinge angelägna objekten Blekinge kustbana,
Kust-till-kustbanan och E 66 bör ingå bland fondens
stödobjekt.
Ökad konkurrens och effektivare marknader
Vi delar de synpunkter som länsstyrelsen i Blekinge län
framfört om sockerbruket på Öland. I anledning av
regeringens förslag anser vi att den förstärkning av
länsanslaget som regeringen nu föreslår efter nedläggningen
av bruket i Mörbylånga även bör komma Blekinge län till
del, eftersom ett stort antal betodlare i länets östra del
drabbas av nedläggningen.
Förnyelse genom återväxt
Vi anser att stödet för teknik- och kunskapsspridning till
småföretag är mycket viktigt, inte minst i ett län som
Blekinge där storföretagen dominerar. Det förslag om
medel för småföretagsutveckling via de regionala
utvecklingsfonderna som nu läggs fram bör enligt vår
uppfattning även komma Blekinge till del och inte bara län
som har universitet och större högskolor.
Genom det regionalpolitiska stödet har ett betydande
antal arbetstillfällen lokaliserats till Blekinge. Det gäller
under senare år bland annat utlokalisering av statlig
verksamhet. Vi anser att denna utlokalisering skall fortsätta
och stödjer förslaget om att ideella organisationer skall vara
stödberättigade. Vi anser att den tidigare generösa
tillämpningen av det regionalpolitiska stödet även
fortsättningsvis skall gälla i Blekinge län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en framtidsinriktad
näringspolitik för tillväxt i Blekinge.
Stockholm den 6 mars 1991
Hans Gustafsson (s)
Christer Skoog (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)