Regeringen föreslår att träfiberlagen upphävs i alla avseenden förutom vad gäller spån för eldningsändamål. Det finns tre saker som bör uppmärksammas i samband med den förändringen.
Det första är att prövningen för eldningsändamål har varit ineffektiv. Tillstånd för användande av spån och kutterspån för eldning har givits trots att det funnits industriell avsättning för råvaran inom regionen. För att inte den fortsattta prövningen enligt träfiberlagen skall vara verkningslös måste prövningen bli effektivare.
Det andra är att det finns ett latent hot mot massaindustrins råvaruförsörjning om vi får en omfattande utbyggnad av eldningsanläggningar baserade på träfiberråvara. I dagsläget talar inget för att detta hot kommer att utlösas, men användningen av träfiberråvara måste följas noga för att förhindra en sådan utveckling. En anmälningsplikt av all användning av träfiberråvara som har en industriell användning ger underlag för att bedöma utvecklingen.
I propositionens lagförslag föreslås att lagens syfte förändras till att ''motverka brister inom träskiveindustrins försörjning med spån''. Detta är det viktigaste, men det finns även andra industriella användare av spån som borde omfattas av lagen, exempelvis ASSIs spånkokeri. Därför föreslår vi att träfiberlagens första paragraf får följande lydelse: ''Denna lag är tillämplig på användningen av såg- och kutterspån (spån) för eldningsändamål. Lagens syfte är att motverka brister inom träskiveindustrins och annan industris försörjning av spån.''
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i träfiberlagen.
Stockholm den 13 maj 1991 Sten-Ove Sundström (s) Monica Öhman (s)