Finansinspektionen
Regeringen föreslår att bankinspektionen och försäkringsinspektionen ersätts av en ny myndighet, kallad finansinspektionen. Regeringen redovisar i propositionen flera skäl till en sådan sammanslagning. En avgörande anledning till förslaget torde dock vara en anpassning till den s.k. branschglidningen, som möjliggörs genom regeringens förslag i proposition 1990/91:154 Rörelseregler för bank m.m. Erfarenheterna från den sammanslagning av inspektionsverksamheten som skett i Norge är inte enbart positiva. Vi finner dock inte skäl att motsätta oss förslaget att slå samman bankinspektionen och försäkringsinspektionen.
Regeringen föreslår en sammanslagning av de två inspektionsmyndigheterna utan att i förväg ha faställt inspektionsverksamhetens omfattning och utformning.
Sverige har till skillnad från ett antal andra länder ingen automatisk försäkring av insatta bankmedel. Det innebär i princip att om en bank kommer på obestånd kan insättarna göra förluster.
I stället för en försäkringslösning har den svenska riksbanken en allmänt erkänd uppgift att som ''lender of last resort'' bisträcka en bank som kommit i finansiella svårigheter. Genom riksbankens roll förväntas allmänheten bibehålla förtroendet för bankväsendet även i händelse av en finansiell kris.
Förtroendet för riksbankens roll kräver dock en så aktiv tillsynsverksamhet över bankernas verksamhet att det är trovärdigt att finansiella kriser i banksfären kan begränsas i omfattning. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen inte i förslaget fastställer ansvarsfördelningen mellan den föreslagna finansinspektionen och riksbanken.
RRV har riktat kritik mot såväl bankinspektionen som försäkringsinspektionen för det sätt på vilket de båda myndigheterna debiterat avgifter för sin tillsynsverksamhet. Kritiken understryker behovet av tydliga administrativa regler och en god intern kontroll i den nya myndigheten.
Det är viktigt att finansinspektionens ingripande och anmärkningar mot företag och personer på de finansiella marknaderna sker utifrån väl kända regler och normer. Finansinspektionen bör tillse att aktörerna kan förutse inspektionens krav.
Det är väsentligt att regeringen särskilt beaktar konkurrensfrågorna vid uppbyggnaden av den nya finansinspektionen. Finansinspektionen bör aktivt medverka till att stärka konkurrensen på de finansiella marknaderna.
Vi har i motion 1990/91:N108 med anledning av proposition 1990/91:154 Rörelseregler för bank m.m. föreslagit s.k. transparensregler som innebär att banker och andra företag på de finansiella marknaderna inrapporterar räntesatser, ränteberäkningsgrunder och andra relevanta villkor till exempelvis finansinspektionen för att denna skall kunna hålla ett offentligt register över gällande villkor. Denna typ av transparensregler medverkar till att stärka konkurrensen.
Representanter från försäkringsbranschen har framfört en oro för att den framtida finansinspektionen inte skall kunna behålla kompetensen för försäkringsverksamheten. Det är viktigt att finansinspektionens framtida organisation utformas på så sätt att myndigheten kan upprätthålla sin verksamhet inom samtliga de områden som myndigheten får ansvar för.
En möjlighet att tillförsäkra detta kan vara att liksom i Danmark ha en särskild avdelning inom finansinspektionen för försäkringsverksamheten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av samordning mellan finansinspektionen och riksbanken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansinspektionens roll för att främja konkurrens på de finansiella marknaderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att finansinspektionen bibehåller kompetens inom samtliga tillsynsområden.
Stockholm den 29 april 1991 Per Westerberg (m) Gunnar Hökmark (m)