med anledning av prop. 1990/91:154 Rörelseregler för bank m.m.
Bakgrund
Propositionens syfte är dels att i viss utsträckning
avreglera bankverksamhet och försäkringsverksamhet, dels
att harmoniera den svenska lagstiftningen med
motsvarande EG-lagstiftning. De viktigaste förslagen är:
Kvantitativa regler för kassareserver upphävs. Banker
och försäkringsbolag skall kunna äga varandra och ingå i en
koncern. Finansbolag skall kunna äga försäkringsbolag.
Utländska finansieringsföretag skall kunna verka genom
filialer i Sverige. Bankerna får rätt att äga aktier upp till
ett värde av 30 % av kapitalbasen.
Penningmarknaden har under 1980-talet utvecklat sig
alltmer i spekulativ riktning. Avreglering har varit på modet
i de flesta länder. Detta har lett till att de dagliga globala
valutaflödena är hundra gånger större än värdet av de
handelsvaror som verkligen omsätts. Trots rationalisering
och datorisering har antalet anställda inom bank-,
försäkringsoch mäklarsektorn ökat kraftigt (exempelvis i
USA med 2 miljoner i början av 80-talet).
Ett väl fungerande bank- och försäkringssystem är ett
villkor för ett modernt samhälle, men när verksamheten
växer på grund av att allt fler tror sig kunna göra stora
vinster genom att handla med pengar, då blir verksamheten
spekulativ och många kommer att profitera på andra
människors produktiva arbete. Avregleringen har varit
politiken på modet i förvissning att marknadskrafterna
skulle styra allt till det bästa. Detta har i England och USA
kombinerats med en skattepolitik som gynnat de rika.
Sålunda har i USA under perioden 1979--1986
genomsnittsinkomsten för de rikaste 20 procenten av
befolkningen ökat med 14 %
under det att de fattigaste 20 procenten upplevt en
minskning med 11 %.
(Källa:
Anthony Sampson, Pengar, Gedins 1990.)
Miljöpartiets ställningstagande
Miljöpartiet de gröna liksom den gröna rörelsen i andra
länder vill verka för småskalighet och självtillit. Man vill
motverka maktkoncentration och storskalighet. Anonymt
ägande blir gärna ansvarslöst ägande och skall motverkas.
Den gröna rörelsen ivrar för internationellt samarbete
människor emellan och för att bevara jordens tillgångar. Vi
menar att transnationell storskalighet, spekulation och
ekonomisk kortsiktighet och ansvarslöshet måste
bekämpas.
Vi ser gärna att Sverige anpassar sin lagstiftning till EGs
när detta innebär förstärkning av miljökrav etc.
Huvudprincipen bör dock vara att Sverige skall vara steget
före när det gäller sociallagstiftning och miljölagstiftning,
men också när det gäller demokratisk samhällsutveckling.
Även om miljöpartiet är kritiskt till mycket av den
storskalighet och monopolisering av social omvårdnad som
präglat samhällsutvecklingen i Sverige, känner vi stolthet
över svensk sociallagstiftnings resultat jämförda med de
flesta andra länders. Likaledes anser vi att de resultat i form
av klassutjämning, jämlikhet och jämställdhet, både
kulturellt och ekonomiskt, som uppnåtts i Sverige, måste
försvaras.
Den typ av anpassning som propositionen syftar till
medför maktkoncentration, storskalighet och anonymitet.
Den demokratiska kontrollen försvagas och känslan av
främlingskap hos den stora allmänheten ökar. Vi har redan
hunnit långt på den väg som ökar svängrummet för det
internationella spekulativa kapitalet och som försvagar vår
nationella identitet och självbestämmande. Propositionens
förslag är ytterligare ett steg i samma riktning.
De skandaler och förluster som inträffade inom
optionshandeln under 80-talet och som exempelvis kostade
Stockholms stad ungefär en halv miljard, liksom fjolårets
kreditförluster på ca 15 miljarder, är sorgliga exempel på
hur avreglering och spekulationslust lett till förluster som
drabbar den stora allmänheten. 15 miljarder svarar mot
över 1 %
av BNP, en tillväxt inom ekonomin under 1990 som
spekulerats bort.
Börschefen Bengt Rydén har klart uttalat sig emot
bankernas aktieägande och SE-bankens
styrelseordförande, Curt Olsson, har uttalat sin
tveksamhet. Det institutionella ägandet är redan alltför
stort i Sverige. Det leder lätt till att styrelsen blir alltför
försiktig och rädd för nysatsningar.
Vi anser att det är olämpligt att blanda samman
försäkringsverksamhet och bankverksamhet. Regeringen
och bank- och försäkringsinspektionerna bör se till att så
kallad branschglidning inte breder ut sig. Vidare anser vi
det onödigt att utländska finansieringsföretag skall etablera
egen verksamhet i Sverige. Det finns redan en stor flora av
finansieringsföretag i landet.
Däremot har miljöpartiet sedan länge yrkat på att det
skall inrättas så kallade närfonder under lokal och regional
kontroll som stöd till småföretagsamheten i landet.
Vi menar att de svenska bankerna är stora nog för de
finansiella åtaganden som erfordras inom landet. Projekt av
den omfattningen att de ej kan finansieras av våra
storbanker är vanligen av den storleken att de måste
ifrågasättas med hänsyn till sin storskalighet -- exempelvis
Öresundsbron. Skulle sådana projekt i undantagsfall
verkligen vara motiverade kan finansieringen säkert lösas
genom samverkan av flera kreditföretag.
Konkurrensen upprätthålls lika effektivt genom att
förhindra ytterligare fusioner inom landet som att utländska
företag etablerar egen verksamhet i Sverige. Sådana
etableringar kommer dessutom med en till visshet
gränsande sannolikhet att förläggas till Stockholm och
därigenom medverka till en ytterligare koncentration av
makt och affärsverksamhet till Stockholmsområdet.
Vi anser att den nuvarande utvecklingen mot ökad
storskalighet och därmed internationalisering inom
kreditoch försäkringsväsendet är olycklig och bör
motverkas. Vi yrkar därför på att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att komma med förslag hur man skall
främja decentralisering och mångsidighet och motverka
spekulation inom dessa branscher.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår samtliga lagförslag i proposition
1990/91:154 med undantag för 1
kap. 5
§ bankrörelselagen (1987:517),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
de principer som enligt motionen bör vara vägledande för
utvecklingen inom bank- och försäkringsväsendet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att utarbeta förslag för att främja
decentralisering och mångsidighet och motverka
spekulation inom bank- och försäkringsbranscherna.
Stockholm den 23 april 1991
Lars Norberg (mp)
Elisabet Franzén (mp)
Krister Skånberg (mp)