med anledning av prop. 1990/91:154 Rörelseregler för bank m.m.
Regeringen har lagt fram lagförslag som skall möjliggöra
den sedan några år allmänt förutspådda s.k.
branschglidningen mellan banker och försäkringsbolag.
Lagförslaget syftar till att möjliggöra att dessa i framtiden
skall kunna agera inom varandras traditionella områden.
Med förslaget blir det möjligt för banker att äga aktier i
försäkringsbolag och för försäkringsbolag att helt eller
delvis äga banker. Förslaget är i linje med den avreglering
av de finansiella marknaderna som sker internationellt.
Inom EG skapas nu en gemensam inre marknad. Den
kommer även att innefatta finansiella tjänster. Genom ett
s.k. EEA-avtal kan den svenska marknaden, i varje fall
delvis, bli en del av denna marknad. Ett svenskt
medlemskap i EG bör kunna träda i kraft den 1 januari
1995. Då kan Sverige utgöra en helt integrerad del av en
europeisk marknad för finansiella tjänster.
I Sverige domineras både bank- och
försäkringsverksamheten av ett fåtal stora grupperingar.
Tabell 1.
Bankernas inlåning under 1990 (milj kr):
Bank
inlåning
% av total från
allmänheten
inlåning
Redan i dag är således konkurrensen begränsad. Några
stora bankgrupper och försäkringsbolag har en
dominerande ställning inom sina respektive områden.
I sig behöver inte ett halvdussin företag på en marknad
automatiskt medföra dålig konkurrens, men eftersom bank-
och försäkringsbranscherna fram till nyligen varit hårt
reglerade har en rad konkurrensbegränsande företeelser
uppstått. Det är därför viktigt att konkurrensen mellan
aktörerna på dessa marknader förstärks.
Regleringen av bankväsendet har medfört att den
normala konkurrenslagstiftningen inte är tillämplig inom
bankverksamheten. Det finns därför anledning för
statsmakterna att vidta åtgärder för att stärka de enskilda
bank- och försäkringskundernas ställning och förbättra
konkurrensen.
Att medge s.k. branschglidning kan innebära att
försäkringsbolag och banker fusioneras till finansiella
koncerner som innehåller båda verksamhetsinriktningarna.
Detta kan skapa en del ytterligare problem genom att
sådana finansiella koncerner kan uppnå en mycket stark
ställning på de svenska marknaderna. Det gäller dels dessa
koncerners starka ställning i förhållande till sina kunder,
dels riskerna för marknadsdominans på aktiemarknaden.
Svenska finansiella företag kommer emellertid troligen
att diversifiera sina portföljer så att en större del av
tillgångarna finns utomlands, samtidigt som utländska
företag kommer att ha ett intresse av att köpa företag och
aktier i Sverige. Den andel av de svenska aktierna som ägs
av utlandet kommer att öka.
Detta är positivt, eftersom det kan medverka till ökad
konkurrens mellan olika ägargrupperingar. Därtill medför
ökat utländskt ägande ett värdefullt tillskott av utländskt
kapital till Sverige.
En utländsk kapitalplacerare som överväger en
portföljinvestering i ett svenskt företag möter ett antal
risker.
Dels finns en rent objektrelaterad risk, dvs. samma risk
som möter svenska kapitalplacerare.
Därutöver finns även en politiskt betingad risk, dvs. hur
inhemsk lagstiftning kan påverka företaget. Den risken
föreligger naturligtvis även för svenska kapitalplacerare,
men det är ''kostsammare'' för utländska kapitalplacerare
att följa svensk politik. När Sverige blir medlem av EG
kommer dock riskerna för tvära politiska förändringar av
spelreglerna för företagen att minska.
En viktig politiskt betingad risk gäller
valutakursförändringar. Den av oss förespråkade
anknytningen av kronan till EMS skulle kraftigt reducera
risken för valutakursförändringar och därmed göra
utländska investeringar i svenska aktier mera attraktiva.
Därmed skulle också risken för marknadsdominans på
aktiemarknaden minska.
Intill dess att Sverige blivit medlem av EG och visat sig
kunna föra en stabil och förtroendeingivande ekonomisk
politik kommer det att resas tvivel i utlandet mot att
investera i Sverige. Även efter ett inträde kan det ta
ytterligare en tid innan ett större antal utländska
kapitalplacerare funnit Sverige tillräckligt intressant att
investera i.
Ett svenskt medlemskap i EG och den fortgående
europeiska integrationen kommer även att främja
konkurrensen beträffande finansiella tjänster. Det kommer
att vara lättare för utländska företag att tillhandahålla
finansiella tjänster i Sverige. Många av de formella hindren
för utländska finansiella företag har redan undanröjts, men
det kommer att ta tid innan detta får ett praktiskt genomslag
på marknaderna.
Den initialt bristfälliga konkurrensen från utlandet både
vad gäller utbudet av finansiella tjänster och vad gäller
dominansen över marknaden för svenska aktier motiverar
enligt vår mening speciella åtgärder från statsmakternas
sida för att stärka konkurrensen.
Transparens för konsumenterna
För att bankers och försäkringsbolags kunder enkelt
skall kunna jämföra olika företags erbjudanden bör det
finnas tydliga regler om redovisning av avtalsvillkoren. Det
är uppenbart att många bankkunder inte vet t.ex. vilken
inlåningsränta de erhåller på sina insatta bankmedel.
Bankerna kan i det fallet åläggas dels att inför kunderna
redovisa räntesatser och ränteberäkningsgrunder, dels
inrapportera villkoren till en statlig myndighet, exempelvis
den kommande finansinspektionen, som bör hålla en
offentlig sammanställning av villkoren tillgänglig.
Möjligheterna bör prövas att på samma sätt redovisa
villkor för andra finansiella tjänster.
''Anti-trustlagstiftning''
En s.k. anti-trustlagstiftning bör införas för de finansiella
marknaderna. Syftet med denna lagstiftning bör vara att
garantera att en effektiv konkurrens kan upprätthållas och
ingen finansiell gruppering uppnår en skadlig dominans.
Därvidlag skall man ta hänsyn till såväl dominansen på
marknader för olika finansiella tjänster, t.ex. inlåning och
konsumentkrediter, som dominansen på olika finansiella
marknader, främst aktiemarknaden.
Lagstiftningen bör ge det allmänna möjlighet att ingripa
mot företag i samband med köp eller fusioner. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med en sådan lag. Det bör
därvid övervägas om en sådan lagstiftning skall anknytas till
den existerande konkurrenslagstiftningen, där avgörande
sker genom förhandlingar i marknadsdomstolen, eller om
kontrollen skall utövas av finansinspektionen med
överklagningsmöjlighet till förvaltningsdomstolarna.
Intill dess att en sådan lagstiftning trätt i kraft har
regeringen ett övergripande ansvar för att upprätthålla en
effektiv konkurrens. Det kan ske genom att regeringen
särskilt fäster vikt vid konkurrenssituationen vid den
prövning som regeringen i enlighet med propositionens
förslag till lag skall kunna göra vid vissa förvärv av aktier i
bankaktie- respektive försäkringsbolag som försäkrings-
respektive bankaktiebolag vill göra.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagregler
om transparens av regler och villkor för konsumenter av
bank- och försäkringstjänster i enlighet med vad som i
motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till s.k.
antitrustlagstiftning i enlighet med vad som i motionen
anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beaktande av
konkurrenssituationen vid tillståndsgivning.
Stockholm den 23 april 1991
Per Westerberg (m)
Nic Grönvall (m)
Gunnar Hökmark (m)
Karin Falkmer (m)
Lars Ahlström (m)
Stig Bertilsson (m)
Bertil Danielsson (m)