Utvecklingen inom biotekniken går för närvarande
mycket snabbt. Detta gäller särskilt gentekniken, och det
skapas ständigt nya förutsättningar för att sådan teknik skall
kunna användas på olika områden. Växtförädlingen,
djuraveln och utnyttjandet av mikroorganismer för
industriell produktion är bara några exempel på områden
där gentekniken tillämpas. Allt oftare söks också patent på
olika bioteknologiska uppfinningar både här i Sverige och
utomlands.
Förbud mot biotekniska uppfinningar
Patentansökningarna gäller inte bara uppfinningar i
mera vedertagen mening utan också olika gentekniska
manipulationer med levande organismer. Vissa stora
företag i bl.a. Japan och USA gör sitt bästa för att få
patenterbarheten på det biologiska området vidgad så långt
som möjligt.
Även vid det europeiska patentverket och det svenska
patentverket har utvecklingen av praxis gått i riktning mot
en ökad patenterbarhet. Den har nu nått dithän att praxis
inte längre står i överensstämmelse med vad som var
meningen från början. När patentlagen infördes var
avsikten att produktpatent inte skulle få meddelas på
levande organismer och att också väsentligen biologiska
förfaranden för framställning av växter och djur skulle
undantas från det patenterbara området. Undantag gjordes
dock för mikrobiologiskt förfarande och alster därav. Med
detta utryck avsåg den tidens bioteknik en process där
mikroorganismernas ämnesomsättning utnyttjas för
produktion av kemiska ämnen och ämnesblandningar, t.ex.
antibiotika. Begreppet mikrobiologiskt förfarande har
emellertid i efterhand omtolkats till att gälla gentekniskt
förändrade mikroorganismer i sig. Att praxis har utvecklats
i strid med det ursprungliga syftet kan också belysas av att
när patentlagen kom till ansågs allt biologiskt liv vara
antingen växter eller djur. Allt biologiskt liv omfattades
alltså av patentförbudet. Den biologiska indelningen av
livsformer har ändrats efter patentlagens tillkomst.
Begreppen växter och djur är numera inte desamma som
tidigare. Biologiskt liv delas nu in i växter, djur, svampar
samt encelliga organismer med eller utan kärna.
Det är av största vikt att utvecklingen mot ökade
patentmöjligheter för bioteknologiska uppfinningar
stoppas. Regeringen bör därför så snart som möjligt lägga
fram förslag till sådana ändringar i patentlagen att det klart
framgår att det patenterbara området inte omfattar levande
organismer och att patentmöjligheterna därmed anpassas
till vad som ursprungligen var avsett.
Utredning om biotekniken
Den ökade användningen av genteknik för också med sig
att man måste ta ställning till en rad andra komplicerade
frågeställningar. Det gäller t.ex. de etiska och ekologiska
aspekterna på gentekniken. Många människor är osäkra
och mycket oroade av genteknikens utveckling och de
följder som kan komma av den. Därför behövs en samlad
översyn av de olika frågor som har anknytning till
gentekniken.
I mars 1990 tillsattes genteknikberedningen. Den har
som uppgift att bereda frågor i samband med användning av
genteknik. I direktiven sägs att det finns ett behov av att få
ett antal sådana frågor belysta med parlamentarisk
medverkan och att detta sedan kan tjäna som vägledning för
hur Sverige skall agera vid de olika internationella
diskussioner som skall äga rum. Enligt direktiven skall
översynen omfatta fyra huvudområden; kunskapsläget om
de ekologiska risker som följer av att genetiskt förändrade
organismer släpps fria, principer för ekologisk riskvärdering
och behovet av forskning kring de ekologiska riskerna;
etiska principer för vad som bör vara tillåtet och otillåtet vid
användningen av genteknik; principer för anmälningsplikt
och prövning av genteknisk verksamhet; samt övergripande
immaterialrättsliga frågor.
Denna inriktning är inte tillräcklig. En parlamentarisk
utredning bör tillsättas med uppgift att utarbeta en samlad,
heltäckande lagstiftning på bioteknikområdet. En viktig
uppgift i detta arbete måste vara att överväga de särskilda
problem som är förknippade med den nuvarande
utvecklingen när det gäller ensamrätt till bioteknologiska
uppfinningar.
Starka etiska skäl talar mot att någon skall kunna få
ensamrätt till levande organismer. En sådan ensamrätt kan
också äventyra den genetiska mångfalden och sätta
jordbrukets och den tredje världens intressen på spel.
Risken är dessutom stor för att allvarliga sociala och
ekologiska konsekvenser skall uppkomma. Frågan om
skyddet för biologiska uppfinningar bör därför utredas i sin
helhet. Man bör då också ta särskild hänsyn till sociala och
ekologiska aspekter samt till tredje världens speciella behov
och intressen. En sådan översyn bör utgå från att levande
organismer liksom gentekniska metoder och varje form av
manipulation av arvsmassan inte skall kunna omfattas av
något immaterialrättsligt skydd. Vi vill således att riksdagen
ger till känna att en utredning bör tillsättas med uppgift att
ta upp frågan om inskränkningar av det immaterialrättsliga
skyddet enligt det som sagts ovan.
Verka internationellt
Det är inte bara utländska företag som söker ökade
patentermöjligheter. Även inom internationella
organisationer syftar arbetet med immaterialrättsliga frågor
till att öka patentmöjligheterna på det biologiska området.
Förslaget till EG-direktiv om rättsligt skydd för biologiska
uppfinningar är bara ett exempel på detta. Direktivförslaget
innehåller i princip inte några begränsningar av
möjligheterna att patentera uppfinningar som avser växter
och djur och annan levande materia.
Vi vill därför betona vikten av att Sverige också agerar
internationellt för att få till stånd ett förbud mot ensamrätt
till levande materia.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet att utreda och utarbeta
förslag till ny patentlagstiftning som klart säger att
produktpatent inte är tillåten på levande organismer och på
varje form av arvsmassa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av hela det
immaterialrättsliga skyddet för att hindra att andra former
för ensamrätt till levande materia uppstår,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka
internationellt för att få till stånd förbud mot ensamrätt till
levande materia.
Stockholm den 25 januari 1991
Elisabet Franzén (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Inger Schörling (mp)
Kaj Nilsson (mp)
Kent Lundgren (mp)
Lars Norberg (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Anita Stenberg (mp)