Miljöpartiet de Gröna anser att ett viktigt mål för
konsumentpolitiken är att konsumenterna skall ges chansen
att vara aktiva, så att de därmed får det inflytande över
produktionen som tillkommer dem enligt principerna för
det marknadsekonomiska systemet. Ett medel för att kunna
ge konsumenterna denna makt och detta inflytande är att
de får tillgång till en saklig produktinformation när de vill
ha den.
I denna motion tar vi upp följande områden inom
konsumentpolitiken:
1. Grunderna för Miljöpartiet de Grönas politik och
strategi för att nå uppsatta mål
2. Problembeskrivning
3. Köpfrid -- vad den är och hur den kan styra
konsumentpolitiken
4. Produktinformation -- hur den kan se ut och hur den
kan nå konsumenten
5. Kommersiell reklam och dess former och dess lagliga
begränsningar
6. Samhällsinformation
7. Produktredlighet
8. Produktansvar
9. Varumärkning 10.
Förpackningar 11.
Konsumentskydd 12.
Transporter 13.
Lokal produktion 14.
Forskning om konsumentfrågor
Sammanfattning av förslagen
För att vår gemensamma framtid skall kunna bli möjlig
för alla människor i världen fordras det av oss i den
industriella världen att vi minskar vår materiella
förbrukning. Det är i våra dagliga gärningar som vi
tillsammans kan bidra till denna minskning. I ett
informationsförföriskt samhälle är detta inte lätt för de
flesta av oss att klara ett sådant arbete. Att minska den
materiella konsumtionen och användningen av hälsovådliga
och naturförstörande ämnen fordrar kunskaper. Det
fordras en saklig produktinformation. I sakligheten ingår
att tillverkaren öppet redovisar de miljöstörningar och
hälsoverkningar som varan ger upphov till under
tillverkning, transporter, användning och som avfall.
Syftet är att vi som konsumenter skall kunna göra så
miljövänliga val som det går att göra.
Den upplyste konsumenten
I Miljöpartiet de Gröna tror vi på den upplyste
konsumenten i en fungerande marknadsekonomi. Här
avviker inte Miljöpartiet de Gröna från de andra partierna
i Sverige. Den avgörande skillnaden är att vi tar frågan om
den upplyste konsumenten på konsekvent allvar. Vi menar
att kunskapsinhämtandet måste underlättas genom en
fungerande konsumentupplysning i alla landets kommuner.
Produktinformationen skall främja människors hälsa
och motverka miljöförstöring, den får inte vara
könsdiskriminerande och rasistisk, den får inte vara
påträngande, utmanande eller manipulerande.
Den skall karaktäriseras av saklighet och
återhållsamhet. Miljöpartiet de Gröna vill införa begreppet
köpfrid som innebär att medborgarna inte skall behöva bli
utsatta för ett informationstvång. Vi skall fritt kunna välja
när vi vill ha produktinformation.
Köpfridstanken innebär nej till oombedd direktreklam i
brevlådor, nej till reklam i teve -- ja till starkt begränsad
reklam på offentliga platser.
En viktig del av Miljöpartiet de Grönas politik på
konsumentområdet rör produktredlighet som bland
annat innebär att varor skall vara det de utger sig för att
vara, att det skall finnas klara produktspecifikationer och
att det finns uppgifter om bland annat tillverkningsdag och
tillverkare m.m.
I produktredlighetsbegreppet ingår att vi inte kan
acceptera produktionsmetoder, som bryter mot t.ex. bra
miljövård och god djurhållning, att vi ställer upp på GATT-
bestämmelserna om konkurrens på lika villkor. Detta
senare innebär att vi kräver att importerade varor skall
klara de svenska produktspecifikationerna.
Det skall åligga tillverkaren ett strikt och fullt
produktansvar med ansvar för de skador som
produkten förorsakar människor och natur inom gränserna
för gällande lagar.
Miljöpartiet de Gröna vill särskilt framhålla
substitutionsprincipen. Den innebär helt kort att man
alltid skall göra ''miljörimliga'' val. När ett mindre
miljöfarligt alternativ finns skall detta väljas.
Miljöpartiet de Grönas politiska grund och strategi för
att nå uppsatta mål
Grundläggande mål
Som grund för sitt politiska arbete har Miljöpartiet de
Gröna fastlagt fyra solidariteter:
1. Solidaritet med naturen och de ekologiska systemen 2.
Solidaritet med kommande generationer 3.
Solidaritet med utsatta grupper inom Sverige 4.
Solidaritet med människorna i u-länderna
Dessa mål ställer krav på politiken och dess utformning
och på oss människor, vårt sätt att leva och tänka. De flesta
medborgare i Sverige kan vid närmare eftertanke tänka sig
att ställa upp på dessa mål. Problemet är att målen, om de
skall uppfyllas, ställer krav på oss att ändra vår livsstil och
det på i många avseenden omfattande sätt.
Vi måste inse att vi måste leva innanför de gränser som
naturens tålighet sätter.
Industrisamhället som system har fram till nu byggt på
fyra underförstådda allmänt accepterade men ohållbara
förutsättningar:
1. Obegränsad tillgång till lagrad energi 2.
Obegränsad tillgång till råvaror 3.
Obegränsad tålighet hos naturen mot påverkan 4.
Obegränsad fysisk och psykisk tolerans hos
människan mot en ändrad livssituation
Nackdelarna och riskerna med en fortsatt utveckling
byggd på dessa förutsättningar börjar nu bli uppenbara för
allt fler människor. De globala miljöhoten och den allt
snabbare utplundringen av knappa råvaruresurser hotar nu
på allvar människans fortsatta existensmöjligheter på
jorden. Inte minst visas detta av den SIFO-undersökning
som publicerades den 26 april 1989 i Dagens Nyheter som
visar att 90 % av de tillfrågade är villiga att ändra sitt
konsumtionsmönster för att rädda naturen och
livsförutsättningarna. Uppgifterna har den 30 januari 1989
kompletterats med att drygt 70 % av de tillfrågade i en ny
SIFO-undersökning sätter miljöfrågorna som den främsta
politiska frågan.
De långsiktiga överlevnadsfrågorna måste prägla det
politiska arbetet i mycket hög grad det närmaste decenniet.
Vi måste ta dessa problem på allvar så att vi kan gå in i det
nya seklet med helt andra förutsättningar än vad som gäller
i dag.
En första kärnpunkt i förändringsarbetet är att vi
alla tillsammans måste bidra till att minska den materiella
förbrukningen. Sker icke detta kan vi inte i längden
upprätthålla liv på ett drägligt sätt för oss själva, de
kommande generationerna och för de som bor i världens
fattiga länder. Vi måste inse att vårt slösaktiga sätt att leva
är ett mycket svårt överlevnadshot för oss och världens
fattiga.
En andra kärnpunkt i förändringsarbetet är att
Sverige ännu aktivare måste arbeta för nedrustning och
minskning av krigsriskerna i världen. Rustningarna i
världen och i Sverige tar orimliga resurser av andlig och
materiell kraft från arbetet på vår och andras överlevnad.
Rustningarna är en stor del av hotet mot vår överlevnad.
En tredje kärnpunkt i förändringsarbetet är att vi
nu verkligen aktivt måste minska våra miljöhotande utsläpp
av alla slag. Miljöförstöringen, ozonhålet, koldioxiden,
kärnkraften med alla dess utsläpp och katastrofrisker, det
miljöfarliga avfallet -- för att nämna några problem -- utgör
alla avgörande hot mot vår framtid och de måste mötas på
bred front. Det fordrar betydande insatser och
uppoffringar. De flesta miljöproblem är till sin karaktär
globala och gränslösa.
En fjärde kärnpunkt i förändringsarbetet är att en
omdaning av samhället i solidarisk riktning fordrar att
ändringarna kan genomföras på ett socialt rimligt sätt. Vi
måste förhindra och stoppa de sociala snedvridningar som
skattesystem och lagar medverkar till. Regional balans är
ett viktigt mål i det politiska arbetet. Vi måste på ett helt
annat sätt än i dag ta hänsyn till människorna i världens
fattiga länder och deras livsbetingelser.
Problembeskrivning
Informationstvånget
På väg till och från våra arbetsplatser möter vi ständigt
köpbudskap. Vi har svårt att värja oss inför denna ström av
bildinformation, som belastar oss vare sig vi vill eller ej. Vi
kan inte öppna en morgontidning utan att möta
motsvarande ström av bildinformation om varor, som vi
erbjuds bli intresserade av. De större tidningarna har
utvecklats till av samhället understödda annonsblad. Väl
hemkomna kan vi också möta köpbudskap via televisionen
genom statligt subventionerade kabelförmedlade
sändningar. Köpbudskap som ofta är omgärdade av
underhållningsvåld för att öka attraktionskraften i
budskapen.
Posten och andra distributionsföretag förmedlar mot
betalning pappersburna köpbudskap direkt till bostaden
oavsett om vi medborgare vill ha dem eller ej. Vi har mycket
svårt att värja oss inför denna flod av oombedd information.
Vuxna kan ha svårt att värja sig. För de yngre är det i
praktiken omöjligt att göra det, vi lider alla av ett
informationstvång. Vissa företag anser sig ha en exklusiv
rätt att göra intrång på medborgarnas frihet att välja den
information, som de vill ta emot. De anser sig dessutom ha
rätt ta vår tid i anspråk för de budskap, som de prackar på
oss. Det påtvingade informationsflödet minskar vår
kapacitet att orka kunna ta emot viktig information om
tillståndet i nationen och i världen, om kultur och natur.
Den påtvingade informationen gör det därför svårare för
medborgarna att orka utnyttja sin rätt att välja information.
Vi blir lätt informationströtta och det skapar en allmänt
konserverande attityd till samhället och brist på ork att
aktivera sig politiskt. Den påtvingade informationen har
inte bara till syfte att få medborgarna att köpa. Den vill
arbeta långsiktigt. Själva handlandet -- köpandet --
konsumtionen blir en livshållning -- en ideologi.
Denna konsumtionsideologi har som mål att öka
varuomsättningen och detta gör att miljöförstöringen hela
tiden ökar.
Kemikaliesamhället
Samhället kemikaliseras i snabb takt och antalet nya
kemikalier som kommer ut är mycket svårt att hålla under
kontroll. Det visar sig ofta att de är långt farligare än vad
tillverkare och säljare uppger från början. Speciellt
allvarligt är det med alla de kemikalier som hamnar i våra
livsmedel genom odlings- och bearbetningsmetoderna.
Allvarliga gifter som hamnar i livsmedlen kommer från
utsläpp. Andra från t.ex. sopeldningsanläggningar och från
pappersmasseindustrins klorblekning.
De ansvariga myndigheterna har inte fått politikernas
stöd för att stoppa denna flod av kemikalier. På annat sätt
kan man inte förklara att man har infört begreppet
gränsvärden och kommer med kostrekommendationer i
stället för att se till att det farliga byts ut enligt
substitutionsprincipen. Ur strikt nationalekonomisk
synpunkt är det en fördel med förgiftning eftersom det leder
till olika åtgärder som bidrar till att öka BNP vars
ökningstakt normalt betraktas som ett bevis på ökad
välfärd.
Ett återkommande problem är hur gränsvärdena sätts.
De ''blir'' på något sätt en avvägning av beräknad
samhällsnytta och beräknat mänskligt individuellt lidande.
Att det för den enskilde är katastrof och att denne har svårt
att betrakta sig som en del av en matematisk formel eller
ekonomiskt beräkningsunderlag ingår ännu inte i
nationalekonomin.
Köptvång
I många affärer är det i dag omöjligt att bestämma hur
många exemplar av en vara som man skall köpa. De finns
oftast förpackade i massupplaga. Det går inte att dela på
förpackningarna. Detta leder till överkonsumtion, som vi
långsiktigt inte har råd med. De föremål som man vill köpa
blir också orimligt dyra när vi tvingas köpa det som vi inte
vill ha. Detta är ett köptvång som uppenbart strider mot
principen om den frie konsumenten, som väljer varor och
de mängder som hon/han vill köpa. Marknaden styr på ett
otillbörligt sätt konsumentens val.
EG-frågan och konsumenterna
EG, den västeuropeiska ekonomiska gemenskapen, har
till syfte att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt och
militärt starkt Västeuropa. En militärekonomisk union
som främjar storskaliga lösningar. Det starka
Västeuropa som anses vara nödvändigt för att möta hoten
från Östeuropa, Sydostasien och USA.
Den förestående EG-anpassningen ställer oss inför en
helt ny situation. I anpassningsarbetet ingår att Sverige
tillsammans med EFTA-länderna skall acceptera alla de
regler som EG hitintills har beslutat om. Det som kallas
l`aquis communautaire. Vad allt detta kan komma att
innebära det vet vi ännu inte. Många av dessa bestämmelser
kommer att bli svensk lag utan att ens översättas till
svenska. I de fall då svensk text finns är det den utländska
texen, som är svensk lag enligt ett beslut i riksdagen i
december 1989.
Vi kan få en föraning om anpassningsframtiden genom
det som finns upptaget i EGs vitbok:
I EGs vitbok § 13 heter det: ''Exempel på tekniska
hinder är de olika standardbestämmelser för diverse
produkter som de enskilda medlemsstaterna har antagit av
hälso- eller säkerhetsskäl eller för att skydda miljön eller
konsumenterna.''
Grundregeln hittills är med andra ord att nationella
regler för miljöskydd, kemikalie-, läkemedels- och
livsmedelskontroll betraktas som handelshinder.
I EGs vitbok § 58 heter det: ''att ifall en vara är lagligt
tillverkad och marknadsförd i medlemsstat finns ingen
anledning till att den inte skulle kunna säljas fritt inom hela
gemenskapen''.
Grundregeln är om detta fortsätter att de lägsta kraven
blir normgivande för alla länder. Någon självständig svensk
kontroll av kemikalier, läkemedel och livsmedel kan
knappast behållas och definitivt inte när det gäller
importvaror. Konkret riskerar vi med andra ord att det
mångåriga arbete som vi har genomfört i Sverige för att
försöka skydda konsumentena kommer att slås sönder.
Åtgärder
Inför köpfrid!
Köpfrid är ett begrepp som Gunnar Adler Karlsson
myntade i sin bok ''Lärobok för 80-talet''.
Miljöpartiet de Gröna införde begreppet i sitt ekonomiska
program 1985, som en del i arbetet att göra samhället mera
resurssnålt samt att frigöra medborgarna från
informationstvång.
Köpfrid innebär bland annat medvetna steg att minska
den materiella förbrukningen i vårt samhälle,att vi i
Sverige respekterar människor och deras behov av ro och
att de inte sköljs över med köpbudskap och erbjudanden,
att vi har laglig rätt att få den produktinformation, som vi
vill ha när vi vill ha den,att Miljöpartiet de Gröna vill att
företag, Posten och andra offentliga institutioner inte skall
ha rätt att sälja adresser och annan information, som är
underlag för direktreklam till medborgare och hushåll,att
kommersiell reklam starkt begränsas på offentliga
platser,att dagstidningars huvuduppgift att förmedla
kunskaper och uppfattningar sätts i centrum,att
kommersiell reklam i massmedier inte skall främja
könsdiskriminering, rasism och resursslöseri,att vi inte
skall behöva köpa det som vi inte vill ha -- nej till
köptvång,att Miljöpartiet de Gröna vill att
produktinformationen och konsumentvägledningen skall
reformeras och göras till en nationell angelägenhet. Den
bör byggas ut. Strävan skall vara att det i varje kommun
skall finnas ett eller flera ställen dit medborgarna kan
komma eller som medborgarna kan kontakta för att få en
fullödig, saklig och täckande information om vad
marknaden har att erbjuda och till vilka villkor.
En god konsumentvägledning och produktinformation
är ett effektivt sätt att snabba på övergången till ett
miljöriktigare, robustare och uthålligare samhälle i balans
med naturen.
Praktiska åtgärder för att klara målen
Produktinformation
Rätten att få och möjligheten att fritt ta emot
produktinformation
Den kunnige konsumenten är enligt gällande teorier
marknadsekonomins fundament. Kunnig blir man inte av
sig själv utan det fordras grundläggande information för att
kunna göra de kloka val som fordras av konsumenten för att
denne skall kunna fungera som marknadens styrare.
Konsumenten har rätt till produktinformation. Rätten
till produktinformation förutsätter möjligheten att få den
information som konsumenten vill ha. Rätten att få
produktinformation innebär också rätten att avstå från
information. Utbytet av information skall ske på
konsumentens villkor. Rätten till produktinformation och
informationsmöjlighet är en viktig frihetsfråga. Den
innebär rätten till frihet från informationstvång.
Med informationstvång avses det förhållandet att vi alla
tvingas ta del av köpbudskap trots att vi inte har begärt dem.
Vi har informationstvång när direktreklamen kommer i
brevlådan. Vi har informationstvång när vi möter
påtvingade köpbudskap på offentliga platser.
Vad är produktinformation
De grundläggande kraven på produktinformationen är
att den skall vara saklig och återhållsam, den skall motverka
resursslöseri och miljöförstöring, den får inte vara
könsdiskriminerande och rasistisk, den får inte på ett
påträngande, utmanande eller manipulerande sätt vända sig
till barn och ungdomar under 16 år.
Produktinformationen kan utformas och spridas på flera
sätt
Den skall efterfrågas av konsumenterna. Ingen skall
tvingas ta emot produktinformation som man inte har
begärt. Den skall nå mottagaren (beställaren) på ett så
energisnålt sätt som möjligt.
En rad metoder kan anvisas. Grunden för dem alla är att
vi som medborgare och konsumenter skall kunna utnyttja
vår rätt till produktinformation när vi själva begär den. Vi
skall utnyttja våra möjligheter att ta emot information på
våra villkor.
Metoder:
1. Kommunal konsumentvägledning
Det bör finnas minst ett ställe i varje kommun där
samlad vägledning kan ske. Den skall vara sakligt grundad
och ge konsumenterna möjlighet att välja de alternativ, som
ger minsta totala resursförbrukning till lägsta kostnad.
2. Information på säljplatsen
Kunderna skall ha tillgång till all relevant
varuinformation med bland annat produktspecifikationer.
3. Posten eller annan distributör kan leverera reklam--
produktinformation till dem som uttryckligen har beställt
den eller på sin brevlåda tydligt har markerat att man vill ta
emot reklam--produktinformation.
Den som vill sprida reklam--produktinformation tar
ansvar för att endast de som har beställt eller på annat sätt
markerat sin villighet att ta emot reklam--
produktinformationen också skall få den. Det skall finnas
en ''ansvarig utgivare'', som kan ta det juridiska
ansvaret om produktinformationen sprids på ett felaktigt
sätt eller är osaklig.
Kabellagen måste återupprättas, dvs. tillämpas på avsett
sätt. Detta innebär att Astrasatellitens sändningar kommer
att falla under kabellagen. TV 3 kan då inte längre ostört
sända sina våldsinriktade underhållningsprogram med
kommersiell reklam. Alla former av arenareklam förbjuds
tillsammans med spelar- eller deltagarreklam i televiserade
program. Kommersiell reklam i television och
rundradiosändning riktade till svensk publik skall inte vara
tillåten.
Kommersiell reklam
Funktion och syfte
Kommersiell reklam innebär att företag sprider
uppgifter om sina produkter till tänkbara kunder. Den
vänder sig effektivt till utvalda målgrupper och
reklammakarna väljer kanaler därefter. Den skall göra en
vara eller en tjänst känd för de tänkbara kunderna. Syftet
med den kommersiella reklamen är att se till att öka
försäljning av en vara eller en tjänst och öka vinsten. Den
är ofta könsdiskriminerande. Spelar på och utvecklar
fördomar.
Reklamens kostnader och social snedvridning
Reklamen kostar stora pengar. Den årliga kostnaden är
enligt konsumentverket ca 34 000 Mkr per år. Det
motsvarar i genomsnitt 4 000 kronor per år och medborgare
eller ungefär 11 kronor om dagen. För en normalfamilj om
fem personer rör det sig om 20 000 kronor per år i
beskattade pengar. Denna kostnad kommer enligt
konsumentverket att öka kraftigt om kommersiell
tevereklam tillåts bli sänd till svensk publik. Reklamen
sköljer över oss vare sig vi vill eller ej. Den gör inga sociala
skillnader. Vi drabbas i stort sett av samma kostnader
oavsett ålder, kön eller inkomst. Detta får till konsekvens
att det är de med lägre inkomster som får betala en
oproportionerligt hög del av sina inkomster till reklamen.
Vi får på så sätt en social snedfördelning av
reklamkostnaderna. En kraftigt minskad reklam och
reklamkostnad skulle ge flertalet familjer en så kraftig
nettolöneökning att vi under ett antal år borde kunna avstå
från omfattande löneökningar och därmed minska
inflationstakten.
Reklam som inflationsmotor
Reklamkostnaderna har under de senaste åren ökat
väsentligt snabbare än konsumentprisindex. Enligt
uppgifter från riksdagens utredningstjänst (RUT) har
reklamkostnaderna ökat med 423 % mellan åren 1975 och
1988 medan livsmedelspriserna under samma tid har ökat
med 220 % och boendekostnaderna med drygt 200 %. Allt
enligt konsumentprisindexuppgifterna som totalt steg med
185 % under den angivna tiden.
Reklamen är en viktig inflationsdrivande faktor i
samhället. Detta är speciellt markant under en
högkonjunktur med kapacitetsbrist inom näringslivet.
Reklamen har till syfte att öka varuomsättningen. Eftersom
svensk industri arbetar för högtryck måste den ökande
varuefterfrågan tillfredsställas genom import. I det läget vet
importörerna att ta ut höga priser. Vi får ökad inflation och
starkt försämrad bytebalans. En omfattande reklam är ett
hinder för balansen i ekonomin.
Reklam driver fram miljöförstöringen
Den otyglade kommersiella reklamens syfte är att öka
varuomsättningen. En ökad varuomsättning leder till ett
ökat uttag av icke förnybara resurser som t.ex. malmer och
fossila bränslen. De förorsakar miljöförstöring vid sin
användning, som drabbar våra förnybara resurser. Vi får
sänkt produktionsförmåga i haven, på odlingsmarken och i
skogen.
Reklamteve
Rörliga bilder är ett effektivt sätt att påverka människor.
Marknadsförarna och deras hjälpare ser därför teven som
det perfekta mediet att nå ut till stora grupper med sina
budskap. Man vänder sig speciellt till barn och ungdomar
eftersom de inte har samma motståndskraft mot
köpbudskapen som de äldre. För kommersiell teve --
reklamteve -- finns bara ett krav -- den skall gå med vinst. I
reklamteve ser man tittarna som en vara som säljs till
annonsörer och andra som vill marknadsföra produkter i
sändningarna. Reklamtevens varulager består av
sändningstid med ett förväntat antal tittare av olika
kategorier.
Tittarna är avhumaniserade till att bli delar -- varor -- i
en varudistributionskedja
Att arbeta för reklamteve är att vilja avhumanisera oss.
Att acceptera reklamteve innebär inte att yttrandefriheten i
samhället ökar. Som medborgare kan vi inte yttra oss mera
och få mera och rikare information med hjälp av
reklamteve. Det blir den rike finansmannen, som får mera
yttrandemakt och bestämmer över säljbudskapens innehåll.
Vår roll blir att lyda de köpbudskap som bjuds oss. Vår
frihet blir att rösta med plånboken. Ju mer vi röstar på de
televiserade varorna ju mera makt ger vi den rike mannen.
Detta har inget med yttrandefrihet att göra. Det är i
praktiken dess motsats eftersom människors tid kommer att
tas upp av kommersiell reklam och de dåliga program med
tonvikt på underhållningsvåld, som omger reklaminslagen.
Erfarenheterna från utlandet förskräcker. Vi vet vad
som har hänt i Frankrike och i Italien med ett våldsamt
utbud av våld och porr. Det är den råhetens frihet som
kommer att erbjudas våra barn och barnbarn genom ett
reklamtevestyrt programutbud.
Lagstiftningshinder finns inte på det kommersiella
området
Något hinder att lagstiftningsvägen begränsa
kommersiell reklam eller andra marknadsinriktade
åtgärder finns inte eftersom yttrandefrihet inom
näringsverksamhet saknar särskilt skydd i svensk rätt.
Regeringsformens regler om grundläggande fri- och
rättigheter avser att skydda medborgarna, dvs. enskilda
personer och inte aktiebolag och andra
företagsorganisationer. Det föreligger således inte något
hinder mot att utforma synnerligen långtgående regler för
innehållet i kommersiella yttranden.
Skatt på kommersiell reklam
För att dämpa den omfångsrika och dyra kommersiella
reklamen föreslår Miljöpartiet de Gröna att reklamskatten
fördubblas. Eftertextannonser i dagstidningar och liknande
publikationer betraktas som produktinformation och skall
därför vara befriad från reklamskatt. Därför begär
Miljöpartiet de Gröna en ny presstödsutredning.
Samhällsinformation
Den kommersiella reklamen är väsensskild från
nödvändig samhällsinformation från stat, landsting,
kommun, politiska partier och ideella föreningar och andra
organisationer, som verkar utan kommersiella avsikter.
Samhällsinformation som sålunda inte är av kommersiell
natur berörs från och med nu inte i denna motion.
Produktredlighet
Produktspecifikationer
Produktspecifiktionerna skall innehålla:
1. Egenskaps- och funktionsbeskrivning 2.
Tillverkningsmetodsbeskrivning 3.
Kontrollmetodsbeskrivning
Dessa utgör grunden för kontrollen av redlighet i
handeln med varor. Att använda produktspecifikationer är
ett vanligt sätt att göra affärer inom industrin och handeln.
De ger stadga åt affärerna och en rättslig grund för att klara
avtalsbrott. Det finns ingen rimlig anledning att inte denna
affärsmässigt goda princip inte också skulle vara tillämplig i
relationerna mellan konsumenter och säljare.
För den internationella handeln är
produktspecifikationer av avgörande betydelse. Med dess
hjälp kan svenska kunder skyddas mot viss import.
Med hjälp av produktspecifikationer kan svenska
tillverkare tillförsäkras likabehandling enligt GATT-
stadgan.
De som uppfyller specifikationerna är de som kommer i
fråga vid anbudsgivning inom den offentliga sektorn.
Enskilda och företag som importerar varor kan via
produktspecifiktioner och kontroll av dess innehåll leverera
korrekta varor till sina kunder. Med hjälp av
produktspecifikationer kan ett enkelt
reklamationsförfarande säkerställas. De leverantörer som
inte klarar att leverera enligt uppgjord specifikation kan
förlora rätten att leverera. Produktspecifikationerna skall
läggas till grund för importkontrollen.n
Egenskaps- och funktionsbeskrivning
Exemplet dagligvaruhandeln
Produkter skall vara det de utger sig för att vara. För att
kunna kallas t.ex. pärondricka måste det vara så att drycken
får alla sina päronsmakämnen från päron. Jordgubbsglass
skall då vara riktig glass byggd på grädde, ägg och socker
med tillsats av riktiga jordgubbar.
Det måste finnas klara produktspecifikationer, som gör
det möjligt för konsumenterna att avgöra vad det är för
sorts vara som de står i begrepp att inhandla. I de fall då
en vara är av sådan storleksordning att produktspecifikation
inte får plats på förpackningen i läsligt skick skall handeln
alltid ha produktspecifikationer tillgängliga för kunderna.
Det skall finnas anslag att produktspecifikationer finns
tillgängliga. Produktspecifikationer skall finnas för
merparten av våra livsmedel och vanliga vardagsvaror.
Exemplet kapitalvaror
Viktiga egenskaper och funktioner hos en vara är hur
mycket eller lite den påverkar människors hälsa, natur och
miljö under tillverkning, användning och som avfall. Andra
viktiga egenskaper och funktioner är de som produkten
anses vara avsedd för. Vårt mål är att minska
resursförbrukningen totalt sett. Då blir varors livslängd och
funktion viktiga egenskaper. För att redovisa detta finns det
väl utvecklade metoder i USA där man t.ex. för vissa
elberoende varor öppet enligt lag måste redovisa
energiåtgång och energikostnader.
Tillverkningsmetodsbeskrivning
Detta är en viktig del i produktspecifikationerna för att
undvika miljö- och socialdumpning och för att säkerställa
just konkurrens. Det finns mängder med
tillverkningsmetoder som är orimliga ur hälso- och
miljösynpunkt. Enligt tidigare angivna mål måste vi ha en
varuproduktion som inte skadar människors psykiska och
fysiska hälsa och inte förstör naturen. Ett sätt att klara dessa
problem är att i produktbeskrivningar tala om vilka
tillverkningsmetoder som inte är tillåtna för en viss
vara. Om sådana inte finns kan vi tvingas importera varor
som har tillverkats med metoder som vi inte kan acceptera.
Kända exempel är freonhanterade produkter samt äpplen
och päron som är besprutade med bekämpningsmedel, som
är förbjudna i Sverige. Då blir våra berättigade åtgärder ett
slag i luften och vi exporterar de miljöproblem som vi vill
komma till rätta med.
Det måste åligga tillverkaren att bevisa att nya metoder
är ofarligare än tidigare använd metod. Sist och slutligen är
det beställaren som skall bestämma vilka metoder som är
acceptabla. Eftersom tillverkningsmetoden är en avgörande
del i en vara skall beställaren ha rätt att kontrollera att den
överenskomna tillverkningsmetoden tillämpas. Brister i
detta avseende skall utgöra fullgod reklamations- och
skadeståndsrätt.
Kontrollmetodbeskrivning
Många varor provas enligt normer och föreskrifter. Vissa
kontrollmetoder betraktas av många medborgare som
oetiska. Därför är det viktigt att aktuella
provningsförfaranden anges. En aktuell fråga är
allergitestning. I dessa fall bör det anges enligt vilken metod
varan har allergitestats. Om allergitest har utförts på djur
skall detta särskilt anges.
Livscykelspecifikation
En livscykelspecifikation skall, som namnet antyder, tala
om hur man väntar sig att den process som man har startat
genom att tillverka varan skall utveckla sig till dess varan är
uttjänt och inte längre kan återbrukas. En
livscykelspecifikation skall därför ge information om:
1. Produktens syfte,
2. Vilka naturtillgångar tas i anspråk för tillverkningen
t.ex. mineral, energi m.m.,
3. Vilka biprodukter alstrar tillverkningen dvs. hur
mycket material som recirkuleras och hur mycket
föroreningar går ut till luft, vatten och soptipp,
4. Vilka vådor föreligger för dem som arbetar med
tillverkningen,
5. Omsätter produkten i sin användning energi -- hur
stor är verkningsgraden och miljöpåverkan,
6. Produktspecifikation enligt ovan,
7. Tekniska garantier och garantitid uppges,
8. Förväntad teknisk livslängd uppges och motiveras,
9. Serviceanvisningar,
10. Hur länge avser tillverkaren att hålla
reservdelsservice och vad inträffar vid ägarskifte,
11. Skrotningsspecifikation, som anger hur skrotning
bäst kan ske så att delar kan återvinnas och om hur
skrotaren skall kunna skydda sig om det ingår vådliga
ämnen i produkten.
Skyddsföreskrifter
Om användningen av en produkt kan medföra faror skall
den förses med skyddsföreskrifter antingen på produkten
eller på speciella blad som medföljer produkten. Det skall
åligga säljaren att före försäljningen tala om att fara vid
användningen kan föreligga.
Produktansvar
För varje i Sverige saluförd produkt skall det
finnas en registrerad produktansvarig person eller
styrelse, som är skadeståndsansvarig om produktansvaret
bryts.
Det skall råda ett strikt och fullt produktansvar med
ansvar för de skador som produkten förorsakar människor
och natur inom de gränser som gällande lagar sätter. Genom
ett sådant system kan bilfabrikanten och
bränsleproducenten bli ansvariga för den miljöförstöring,
om deras produkter bryter mot gällande lagar.
Substitutionsprincipen
Detta är en ny princip som genom ett riksdagsbeslut, på
förslag av Miljöpartiet de Gröna, fastslogs under
höstriksdagen 1989. Den innebär helt kort att man ständigt
skall göra miljörimliga val. När ett mindre miljöfarligt
alternativ finns skall detta väljas.
Vi måste alltid arbeta med aktsamhetsprincipen
för ögonen. Om det i ett annat land finns förbud mot någon
kemikalie borde aktsamhetsprincipen gälla. Skälet till ett
förbud är givetvis att kemikalien innebär faror för hälsan
eller naturen. Det som är farligt i ett land är då rimligen
också farligt i Sverige. Det vill säga att vi i Sverige också
skall avstå från att använda de i andra länderna icke tillåtna
kemikalierna.
Det innebär att vi i Sverige normalt inte skall acceptera
att det saluförs varor som innehåller kemikalier, som är
förbjudna i något land i världen.
Det som inte är uttryckligen tillåtet att använda enligt
lag eller förordning skall vara förbjudet.
Inom Norden finns det omfattande regelsamlingar för
livsmedelstillsatser. De är inte lika. I en rapport från
''Permanente nordiske utvalg för naeringsmiddelsspörsmål
PNUN 1986:2'' finner vi att man i de nordiska länderna
förbjuder användning av en lång rad tillsatser som är tillåtna
i Sverige. Att avstå från en användning är det rimligaste
handlingsmönstret enligt substitutionsprincipen -- eftersom
nollanvändning måste vara en god ersättningsprincip.
Ansvariga myndigheter som kemikalieinspektionen,
konsumentverket och livsmedelsverket bör få i uppdrag att
göra en revision av kemikalier i enlighet med vad som har
sagts tidigare.
Import och export
Produktansvarsprincipen skall också gälla de varor som
vi exporterar eller importerar till Sverige. Aktuella varor
skall med hjälp av produktspecifikationer kunna garanteras
klara de normer, som Sverige och svenska företag har satt
upp.
Gränsvärden
I Sverige har vi en rätt omfattande regelsamling för vad
som är tillåtet att använda i fråga om gifter och kemikalier i
vårt jordbruk och vår boskapsskötsel och dessa kemikalier
hamnar slutligen i vår mat.
Miljöpartiet de Gröna kräver att hela frågan om
gränsvärden utreds.
Gränsvärdessättningen
Tidigare har vi uttalat en stark skepsis kring
gränsvärdens funktion och tillkomstsätt. Utgångspunkten
måste vara att vi inte har rätt att sprida gifter till människor
och natur. Det får till konsekvens att vår mat skall vara så
omanipulerad som det över huvud taget är möjligt.
För att gränsvärden skall kunna accepteras måste de
myndigheter som sätter dem redovisa hur de har satts och
hur man anser att olika gifter i våra livsmedel samverkar
eller motverkar varandra.
Livsmedelskontrollen
Denna har konstaterats fungera mycket dåligt i många
kommuner. Det är en viktig del av produktansvaret att vi
får en fungerande livsmedelskontroll.
Konsumenterna måste kunna få garantier för att
tillverkarna och säljarna inte skojar dem. Hela denna fråga
måste förnyat tas till behandling. I denna fråga har partiet
lagt en särskild motion.
Varumärkning
Exemplet dagligvaruhandeln
Prismärkningen
En viktig del i produktinformation är varans pris.
Tendensen i dagligvaruhandeln är i dag att man inte
prismärker varorna.
Dels sker det genom så kallad hyllkantmärkning.
Eftersom företagen vill utnyttja golvytan maximalt innebär
det att varor, som står långt ner har hyllkantmärkning i
marknivå. För de flesta av oss blir det svårt att nå
prisinformationen. Våra möjligheter att få viktig
information inskränks. Dels sker det med de moderna
datasystemen med streckmarkering som innebär att
man helt och hållet kan upphöra med prisinformation till
konsumenten före köpet.
För att upprätthålla rätten och möjligheterna till
produktinformation måste priserna på förpackade varor
finnas klart och tydligt angiven för äldre personer.
Utredningen får överväga lagstiftning eller om en
överenskommelse med handeln kan vara tillfyllest.
Datummärkning -- ursprungsbeteckningar m.m.
För kunder i valsituation är det viktigt att det finns en
varumärkning som talar om:vad det är för vara,hur
den har tillverkats,vem som har tillverkat den,vem
som äger tillverkningen,i vilket land,skördedatum,
tillverkningsdag,vilka tillsatser som har gjorts,vilka
speciella behandlingar som har gjorts och med vad --
exempelvis vaxning av frukt,enligt vilka normer som
varan har tillverkats,hur allergitester har utförts,
miljömärkning.
Utan dessa upplysningar får kunderna ingen god
produktinformation och kan inte fatta viktiga beslut på
saklig grund.n
Förpackningar, transporter och lokal tillverkning
Förpackningar
Återanvändning och recirkulation är ett måste för ett
framtida robust samhälle i solidaritet med kommande
generationer och för balans med naturen.
Då blir det viktigt att finna vägar till att minska denna
mängd för att på så sätt bidra till att minska den materiella
förbrukningen.
Returförpackningar är ett måste för framtiden
En standardiserad serie förpackningar som är användbar
till många av de varor som säljs i dagligvaruhandeln är ett
sätt att bryta med den stora mängden specialförpackningar.
En standardisering som skulle kunna göras internationell
och därmed skulle Sverige kunna ge ett litet bidrag till det
internationella miljöarbetet.
Följande storlekar borde kunna ingå i ett bassortiment
för returförpackningar:
1000 ml
750 ml
500 ml 330
ml
250 ml
200 ml 50
ml
100 ml
50 ml
25 ml
De skall kunna klara vätskor, krämer och konserver av
skilda slag. De skall ha en enkel robust förslutning, som de
allra flesta av oss utan större problem kan öppna och stänga.
Öppningen skall vara så utformad att det går lätt att hälla ur
den eller hämta innehållet med gaffel eller sked.
Förpackningarna skall dessutom vara diskvänliga.
Till detta skall finnas ett enkelt etikettsystem som
möjliggör att gamla etiketter lätt kan avlägsnas och nya
sättas på plats.
En utredning om möjligheterna till standardiserade
förpackningar måste göras.
Pantsystem
För att ett standardiserat förpackningssystem skall få
den verkan som önskas fordras det att det utvecklas ett
pantsystem så att glasen kan komma i cirkulation på ett bra
och effektivt sätt.
Mjölkförpackningar m.m.
Dagens mjölkförpackningar innebär ett omfattande
slöseri med skogsråvara. Det har uppskattats att bara
de olika mjölkförpackningarna som vi förbrukar i Sverige
innebär att ca två miljoner träd fälls varje år. Det är
uppenbart att det fordras någon form av
flergångsförpackningar eller ett helt annat
hanteringssystem för de dagliga mjölkprodukterna.
I Skåne provas nu med framgång ett system som kallas
Milkomat eller Stålkossan. Problemet är att systemet nu
utsätts för kostnadsdiskriminering på administrativ väg för
att skydda de vanliga förpackningarna från konkurrens.
Förpackningsskatt
Engångsförpackningar skall belastas med speciella
skatter för att vi aktivt skall främja returförpackningar.
Speciellt skall plast- och aluminiumförpackningar
skattebeläggas oavsett om de kommer från Sverige eller
importeras.
På sikt vill vi att alla förpackningar som inte kan
återanvändas, återbrukas eller komposteras skall beläggas
med skatt.
Transporter
Koncentrationskrafterna är starka i Sverige och de
förstärks nu inför anpassningen till EG. Detta leder till att
vårt samhälle kännetecknas av att varor transporteras i
mycket stor utsträckning. Detta sliter på naturen genom en
omfattande förbrukning av icke förnybara resurser som olja
och en stor och ökande miljöförstöring genom fordonens
avgaser. Sårbarheten i samhället blir mycket stor.
Det bör därför finnas ett starkt samhällsintresse att
minska transportmängderna och koncentrationen till vissa
regioner och städer. Varor som transporteras långt fördyras
onödigtvis när trafiken kommer att börja få betala sina
samhällskostnader.
Miljöpartiet de Gröna har för dessa områden
omfattande förslag att med hjälp av närfonder bygga upp
fungerande lokala ekonomier samt ett program för
modernisering av energisnåla och miljövänliga
transportsystem.
Lokal produktion för lokal konsumtion
Lokalt producerad mat innebär att vi som kunder får
färskare mat på våra bord och kan slippa den omfattande
behandlingen med kemikalier, som används för att
förhindra skämning.
Konsumentskydd
Konsumentverket har mycket kompetent personal men
arbetar med synnerligen små resurser. Årets anslag är på ca
70 Mkr att jämföra med de pengar som satsas på reklam 34
000 Mkr pr år d.v.s. 2 promille av reklamsatsningarna.
Det utförs ett mycket bra arbete på konsumentverket
men regeringens ointresse för konsumentfrågorna har
medfört att detta arbete till konsumenternas fromma inte
når ut.
För att hjälpa konsumenterna att bli aktiva och ge dem
den styrande makt, som de skall ha enligt tankarna kring
marknadsekonomin måste konsumentverket få helt andra
resurser för att kunna marknadsföra sina kunskaper.
I första omgången måste konsumentverket få de medel
som det har äskat i sin petita inför årets budget så att de
bättre kan uppfylla konsumenternas krav på upplysning om
att handla bland annat miljövänligt.
EG-anpassningen
Från Miljöpartiet de Grönas sida vill vi med skärpa
framhålla att en EG-anpassning inte får leda till att de
svenska konsumenternas ställning försämras och att inte
importerade varors kvalitet är lägre än de för svenska
produkter samt att i Sverige otillåtna produktionsmetoder
inte får användas för varor, som importeras från EG.
Forskning och utveckling kring konsumentmakt och
konsumenträtt
Sverige är ett mycket underutvecklat land när det gäller
kunskap om och för konsumenter. Det är naturligtvis skälet
till att vi ännu inte har en bra konsumentpolitik i Sverige.
En politik som sätter konsumentintressen före
producentintressen.
Det är dags att rätta till denna situation. Det finns ett
märkbart och snabbt växande behov av kunskaper om
hushållens ekonomi, samt av utbildning på olika nivåer och
inom olika yrkeskategorier i konsumentkunskap, i
dubbel bemärkelse; kunskap för konsumenter och
kunskap om konsumenter.
De arbeten som måste göras skall ha som mål att kunna
göra konsumenterna aktiva dvs. de som faktiskt skall
ha makten över produktionsinriktningen genom sina kloka
miljörimliga val.
För detta fordras det forskning, högre utbildning och
också gymnasial utbildning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om köpfrid och att det skall tillsättas
en utredning för att stärka konsumentens ställning
gentemot marknadskrafterna,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att företag, posten och andra
offentliga institutioner inte skall ha rätt att sälja adresser
och annan information, som är underlag för direktreklam
till medborgare och hushåll,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillsätta en utredning med
syfte att starkt begränsa kommersiell reklam på offentliga
platser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kommersiell reklam i
massmedier inte skall främja könsdiskriminering, rasism
och resursslöseri,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att produktinformationen och
konsumentvägledningen skall reformeras och förbättras,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införandet av
produktspecifikationer, som också skall gälla importerade
varor,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införandet av
livscykelsspecifikationer,2]
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att posten eller annan distributör
har rätt att leverera reklam--produktinformation bara till
dem som uttryckligen har beställt den eller på sin brevlåda
tydligt har markerat att man vill ta emot reklam--
produktinformation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det skall finnas en ''ansvarig
utgivare'' för all reklam--produktinformation, som tar det
juridiska ansvaret om produktinformationen sprids på ett
felaktigt sätt,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det skall råda ett strikt och
fullt produktansvar för de skador som produkten förorsakar
människor och natur i enlighet med gällande lagar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det för varje i Sverige saluförd
produkt skall det finnas en registrerad produktansvarig
person eller styrelse,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kunderna på köpplatsen skall
ha tillgång till all relevant varuinformation,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ansvariga myndigheter som
kemikalieinspektionen, konsumentverket och
livsmedelsverket skall få i uppdrag att göra en revision av
vilka kemikalier som skall vara tillåtna i Sverige med
utgångspunkt från vad som är förbjudet i andra
länder,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillämpningen av
substitutionspridningen,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gränsvärden för att kunna
accepteras måste av de myndigheter, som sätter dem,
redovisas hur de har satts och hur olika gifter i våra
livsmedel samverkar samt att det måste göras en översyn av
nu tillämpade gränsvärden,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förpackningar skall utformas
så att de kan återanvändas, återbrukas eller
komposteras,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det skall införas en
förpackningsskatt på engångsförpackningar för såväl
inhemskt producerade som för importvaror, som inte
uppfyller kraven som förordats i motionen,4]
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att öka
konsumentverkets möjligheter att sprida sina kunskaper
inom konsumentområdet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stärka konsumenternas
ställning inför EG-anpassningen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EG-anpassningen inte får
innebära att de svenska konsumenternas ställning försvagas
och att produkter blir sämre och att i Sverige förbjudna
tillverkningsmetoder har använts i produkter som
importeras till Sverige från EG.
Stockholm den 25 januari 1991
Carl Frick (mp)
Inger Schörling (mp)