Konsumismen, ett hot mot livskvaliteten
Under de senaste decennierna har en ökad konsumtion haft två komponenter:Tekniska framsteg har gjort att livet blivit lättare än det var för gångna generationer. Mer automatik i hushållet, bättre design på hemutrustning, lättare transportmöjligheter ger alla grundvalen för det behagligare liv, som nu är möjligt. Livskvaliteten har i dessa avseenden ökat.Önskan av industrin att marknadsföra sina produkter har lett till hårda reklamkampanjer, där psykologisk kunskap samvetslöst utnyttjas för att hos människor framskapa behov av ting som inte har andra syften än att ge ekonomisk vinst för de producerande företagen. Denna framskapade konsumism är ett hot mot livskvaliteten.
Köpfrid
Ett gott utnyttjande av de tekniska landvinningar som gör livet lättare att leva fordrar saklig information som den enskilde konsumenten i lugn och ro kan studera och på vars bas han kan fatta sina egna beslut.
Vi anser å andra sidan att människors livskvalitet sjunker om de ständigt irriteras av information som de inte i sin situation har intresse av. De kommersiella intressena inriktar sig ofta på att störa den som koncentrerar sig på sitt arbete, på sitt intresse, på sin familj, med att informera om produkter som den potentielle kunden skall övertygas om att köpa. Ju bättre det lyckas att bryta en persons vila eller koncentration, dess större möjlighet har reklamen att nå sitt syfte. Detta är ett djupt oroande intrång i mänsklig integritet och samhället bör göra allt för att begränsa detta tryck av säljare på förväntad konsument.
Köpinformation
Samtidigt är det viktigt att god och saklig information ställes den till förfogande som planerar att göra ett inköp. Den informationen kan delvis ges av något konsumentforum och antages då vara så objektiv som den organisationen kan göra den. Emellertid bör också information ges av producent eller säljare av en vara. Informationen kan då inte förväntas vara objektiv, men bör vara saklig. Den bör också finnas på sådant ställe att en konsument lätt kan komma åt och jämföra information om varor som erbjuds.
Dagstidningen som informatör och som reklammedium
Den tidning som varje morgon dimper in genom brevlådan borde vara en utmärkt bärare av god information. Före planerandet av sin dag, kan en person bestämma vilka varor han eller hon skall köpa eller vilken bio som skall besökas.
När det gäller det senaste behovet fungerar informationen utmärkt. Man vet var bioannonserna finns, man kan jämföra dem, om man tänker gå på bio och man tittar inte på den sidan om man inte behöver.
När det däremot gäller behovet att handla en vara, är systemet helt kaotiskt. Den som läser kultursidan kan mötas av braskande annonser om damunderkläder; den som vill studera sporten, får på köpet information om en viss sorts kaffe.
Detta system som helt står i den kommersiella reklamens tjänst, är irriterande och fyller inte på något vis elementära krav på konsumentinformation. Dessutom är det resursslösande eftersom en mycket stor del av tidningarna upptas av reklam som inte efterfrågats. Pappersmängden som används är enorm och tär såväl på vår skogstillgång som vår energibudget.
Reklambilagor
Miljöpartiet de gröna föreslår att tidningarna har särskilda sidor för reklam, som där ordnas efter ämnesområde. Övriga sidor reserveras för information av icke-kommersiell natur. Reklamsidorna kan samlas till särskilda bilagor som man kan avvara eller ha alltefter önskan.
Med anledning av vad som anförts ovan hemställs
att riksdagen hos regeringen begär regler för tidningars disposition enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari 1991 Gösta Lyngå (mp) Kaj Nilsson (mp) Hans Leghammar (mp)