Under den allmänna motionstiden -89. motionerade vi
om sänkt rösträttsålder till 16 år. Konstitutionsutskottet var
inte berett att föreslå riksdagen att bifalla motionen. Det
enda motivet för avslag var att det inte är lämpligt att
rösträttsåldern var lägre än myndighetsåldern. Vi har inget
emot att också sänka myndighetsåldern, men vi gjorde
bedömningen att det skulle vara lättar att få riksdagens stöd
om vi gick fram stegvis. Detta antagande visade sig vara fel
och därför lämnade vi under allmänna motionstiden -90 in
en motion om sänkt myndighetsålder och rösträttsålder.
Trots detta höll konstitutionsutskottet fast vid sitt gamla
ställningstagande och argumentation om sänkt rösträtt.
Lagutskottet konstaterade att det inte kunde finna några
omständigheter som kan motivera sänkning av
myndighetsåldern. Vi råder lagutskottet att läsa den här
motionen för att hitta argument.
Sänk myndighets- och rösträttsåldern
Eftersom skolplikten upphör vid 16 års ålder har inte
föräldrarna försörjningsplikt för den som väljer att inte
forsätta sina studier. Varför ska en person som förutsätts
sköta ett lönearbete och försörja sig själv vara omyndig på
grund av för låg ålder?
Den representativa demokratin i Sverige baseras på
allmän och lika rösträtt. Rösträtten i Sverige har utvecklats
och idag har varken könstillhörighet eller tillgång på pengar
någon betydelse för rätten att välja representanter till
politiska församlingar.
Åldern har däremot betydelse. Idag får man inte rösta
förrän vid 18 års ålder. Detta måste betraktas som mycket
sent. Skolplikten upphör vid 16 års ålder och den
obligatoriska skolan har bland annat till uppgift att
informera om hur samhället fungerar inklusive det politiska
systemet. En 16-åring skall alltså ha fått den information
som staten anser behövs för att kunna deltaga aktivt i
samhällslivet. Det finns därför ingen anledning att behöva
vänta med att få rösträtt ända till 18 års ålder.
Människor i vårt land lever allt längre, vilket förskjuter
den politiska makten alltmer till äldre människor. Det är
viktigt att såväl människor med lång livserfarenhet som
människor med kortare livserfarenhet kan påverka
politiken. Många politiska beslut påverkar direkt unga
människors situation t.ex. beslut som rör skolan.
Om det politiska systemet skall kunna fungera på sikt är
det viktigt att människor intresserar sig för politik och
tycker att politik är viktigt. Om yngre människor ges
rösträtt kan det politiska intresset bland ungdomar
stimuleras eftersom det känns mer meningsfullt att
engagera sig i politik om rätten att rösta inte ligger alltför
långt fram i tiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
myndighetsåldern bör sänkas till 16 år,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år.1]
Stockholm den 25 januari 1991
Åsa Domeij (mp)
Roy Ottosson (mp)
Hans Leghammar (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Per Gahrton (mp)