De flesta kommuner och landsting förfogar över
tusentals olika fonder. Huvudparten av dessa fonder har
mycket små belopp att förvalta och har ofta tillkommit
under helt andra samhällsförhållanden.
Fonderna förvaltas av olika nämnder och i många fall
måste en speciell fondstyrelse utses av kommunfullmäktige
eller landsting.
Runt om i landet pågår arbete med att söka permutation
och genom sammanslagning skapa större samfonder som
dels får ett bättre ekonomiskt underlag, dels kan utforma
sina stadgar så att någon utdelning över huvud taget kan
möjliggöras.
För att få genomföra permutation måste ansökan
inlämnas till vårt lands äldsta ämbetsverk --
kammarkollegiet.
Genom mängden av ansökningar av permutationer har
väntetiden blivit orimligt lång. Under 1990 arbetade man
med framställningar som gjorts 1984.
Handläggningen och handläggningstiderna av
permutationsbeslut borde kunna förenklas utan att man
frångår donatorernas vilja och mening.
Kommunfullmäktige respektive landstingsmöte borde
ges möjligheter att själva genomföra permutation av fonder
upp till exempelvis 3 basbelopp och ärende med högre
belopp skulle kunna avgöras av exempelvis länsstyrelserna.
Någon oro för missbruk av denna beslutsordning torde
ej föreligga om kammarkollegiet ges i uppdrag att utarbeta
bestämmelser för vad som skall gälla vid permutation.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt
förenklat förfarande vid permutation av fonder i enlighet
med vad som anges i motionen.
Stockholm den 16 januari 1991
Kjell Nordström (s)
Sven-Gösta Signell (s)
Birgitta Johansson (s)
Anders Nilsson (s)