Ett marknadsekonomiskt samhälle kännetecknas bl.a.
av att företag startar och företag upphör.
Vissa företag upphör genom konkurs. För närvarande
ökar antalet konkurser på ett dramatiskt sätt. Anledningen
till en företagskonkurs varierar och många gånger är
orsakerna oklara. I alltför många fall kan misstanke om
brott antagas föreligga.
Vid konkurser sker utredning om konkursboets tillstånd
och orsakerna till konkursen genom konkursförvaltare som
regelmässigt är advokat. Förvaltaren har därvid skyldighet
att omedelbart underrätta åklagaren om brott kan
misstänkas föreligga i konkursen. Den statliga
tillsynsmyndigheten (TSM) utövar tillsyn över
konkursförvaltningen.
Konkursutredningen är en viktig och svår men också
grannlaga uppgift. Därför borde i avsevärt större
omfattning än nu experthjälp utnyttjas. Främst föreligger
behov av en kompetent genomförd revision. Detta
tillgodoses enklast genom att utnyttja konkursföretagets
revisor, som ju rimligen har den bästa kunskapen om
företaget och dess verksamhet.
Revisorns nuvarande skyldighet är att årligen göra en
revision och upprätta en revisionsberättelse. Denna
skyldighet borde utvidgas till att avse revision jämte
revisionsberättelse per konkursdagen. En sådan
genomgång borde rimligen vara till stor nytta för såväl
konkursförvaltare som tillsynsmyndighet. Kostnaden för
denna revision borde bli begränsad och bör bäras av hela
konkursboet.
Resultatet av en obligatorisk revision vid konkurs borde
bli att man uppnår bättre kunskap om konkursboet och
konkursorsaken och dessutom ökade möjligheter att fånga
in oegentliga förfaranden i det konkursdrabbade företaget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i konkurslagen (1987:672) att obligatorisk revision
införs vid konkurs.
Stockholm den 25 januari 1991
Bengt Harding Olson (fp)