med anledning av prop. 1990/91:171 En prisinformationslag

I propositionen läggs fram ett förslag till en
prisinformationslag. Enligt lagen skall dagligvaror som
tillhandahålls genom självbetjäning artikelprismärkas.

Enligt vår uppfattning utgör prismärkningen på varor en
synnerligen viktig del i företagens information till
konsumenterna. Det är därför naturligt för företagen att så
tydligt och effektivt som möjligt informera konsumenterna
om priser på de varor som utbjuds till försäljning. Lika
naturligt är det för konsumenterna att begära sådan
information. Om denna inte lämnas på ett för
konsumenterna önskat sätt torde dessa vända sig till andra
företag, som bättre uppfyller konsumenternas krav. Det
saknas därför anledning för riksdagen att föreskriva exakt
hur prismärkning skall ske.

Kunden skall dock, utan onödig tidsåtgång, tydligt
informeras om priset, som bör vara lätt synligt. Mot denna
bakgrund godtar vi vissa av de regler som anges i
propositionens lagförslag. I 5

§ anges bl.a. att priset för varor och tjänster skall anges
korrekt och tydligt, i 7

§ anges att jämförpris skall lämnas, och i 8

§ föreskrivs att om det slutliga priset för en bestämd
tjänst inte kan anges skall näringsidkaren i stället ange
grunderna för hur priset bestäms. Dessa regler bör
lagfästas.

Vi motsätter oss emellertid förslaget att dagligvaror som
tillhandahålls genom självbetjäning skall
artikelprismärkas.

Vi vill erinra om att nära hälften av de remissinstanser
som har yttrat sig över detta förslag motsatt sig det. De
konkurrensvårdande myndigheterna framhåller att priset är
ett viktigt konkurrensmedel och att de känner en oro för att
en detaljerad reglering hämmar konkurrensen samt leder
till leverantörsprissättning och prisstelhet, vilket ökar
risken för höjda priser för konsumenterna. Man
understryker även att ett genomförande av förslaget
kommer att medföra högre kostnader för handeln och
därmed för konsumenterna. Den totala kostnaden för
prismärkning uppgår enligt handelns beräkningar till bortåt
en miljard kronor. Ett genomförande av lagförslaget skulle
troligen kosta några hundra miljoner kronor årligen. Denna
kostnad kommer snabbt att överföras på konsumenterna i
form av högre priser. Vi tvivlar på att konsumenterna är
beredda att betala ett så högt pris för prismärkning.

Som stöd för förslaget åberopar regeringen bl.a. den
opinionsundersökning som IMU-Testologen genomfört på
konsumentverkets uppdrag. Enligt denna undersökning
önskar 82 procent helst ha prislapp på varje förpackning. 80
procent av dessa tycker prislapp är viktigt även om det
kostar en krona mer per hundralapp. Vi vill då erinra om att
enligt uppgifter i propositionen uppskattas kostnaderna för
prismärkning från drygt 10 öre upp till 30 öre per vara.
Under antagande av att märkningen kostar 20 öre per vara
skulle detta betyda att redan då en konsument inköpt
endast fem varor i en butik skulle kostnaden för
prismärkningen uppgå till en krona. Man kan utgå ifrån att
inköp av dagligvaror för 100 kronor i en butik räcker till fler
än fem varor. Slutsatsen är att kostnaden för
prismärkningen av varor normalt sett skulle bli högre än vad
konsumenterna enligt undersökningen är beredda att
betala.

Det kan vidare erinras om att enligt undersökningen är
86 procent av konsumenterna nöjda med prisinformationen
i sin butik. Konsumenter som handlar i butiker med
datakassor och varor utan prislappar är obetydligt mindre
nöjda.

Sammanfattningsvis menar vi att den utförda
opinionsundersökningen snarast ger stöd för vår
uppfattning, nämligen att flertalet konsumenter inte är
missnöjda med prismärkningen och att de inte är beredda
att stå för de extra kostnader som regeringens förslag
kommer att medföra.

Mot bakgrund av det anförda menar vi -- i likhet med
flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i saken -- att
det saknas behov av en särskild lag om prisinformation. De
ovan nämnda reglerna gällande att priset för varor och
tjänster skall anges korrekt och tydligt (5

§), jämförpris (7

§) och priset för tjänster (8

§) bör inarbetas i marknadsföringslagen.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma
erforderlig lagtext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen -- med avslag på regeringens förslag --
kompletterar marknadsföringslagen (1975:1418) med
föreskrifterna i 5

§, 7

§ och 8

§ förslaget till prisinformationslag.

Stockholm den 23 april 1991

Rolf Dahlberg (m)

Jerry Martinger (m)

Allan Ekström (m)

Göthe Knutson (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Birgit Henriksson (m)

Charlotte Cederschiöld (m)

Göran Ericsson (m)

Filip Fridolfsson (m)

Inger Koch (m)

Eva Björne (m)

Carl G Nilsson (m)