En huvudpunkt i miljöpartiet de grönas politiska
ideologi är de fyra solidaritetskraven:
Solidaritet med djur och natur.
Solidaritet med kommande generationer.
Solidaritet med andra folk -- främst u-länderna.
Solidaritet med vårt eget folk -- främst svaga grupper.
Samhällets regler och lagar bör i möjligaste mån
utformas så att dessa levnadsregler förverkligas. Endast så
kan vi bygga en långsiktigt trygg framtid. Vi skall från denna
utgångspunkt granska ägandets ansvar och speciellt dess
tillämpning i svensk aktiebolagslagstiftning.
Innehavet av egendom innebär att ägaren har skaffat sig
makt över en resurs. I ett samhälle där alla är beroende av
varandra innebär detta, att makten över egendom påverkar
medmänniskor. Beroende på hur ägaren utövar sin makt
kan det gagna eller skada medmänniskorna. Därför borde
det i varje samhälle vara ett axiom att makt innebär ansvar
och att ägande därför också innebär ansvar inför
medmänniskorna. Hur handhas detta ansvar av ett
aktiebolag?
2. Kritik av aktiebolagsformen
Aktiebolagsformen är en produkt av 1800-talet. Tidigare
hade företagarna personligen tagit hela ansvaret för sin
verksamhet.
Genom aktiebolagsformen kunde ansvaret begränsas.
Många ägare kunde med små insatser slå sig samman till ett
större företag. Ingen riskerade mer än sin egen insats. Och
som alltid, delat ansvar betyder inget ansvar. En aktieägare
i dag tar sällan något som helst ansvar för sitt ägande. Han
vet visserligen, att om bolagets verksamhet vansköts så blir
det ingen vinst och han kanske till och med mister sin insats.
Därför är aktieägarna vanligen angelägna om att styrelse
och VD är kompetenta affärsmän. Där stannar ansvaret.
Författaren Olof Lagercrantz har levererat en svidande
kritik av aktiebolagssystemet (i boken ''Min första krets''):
Med aktiebolaget tog samhället ett väldigt steg mot
anonymitet. Det blev möjligt att handla utan att smutsa sina
händer, att mörda utan att se någon falla, att suga ut utan
att se någon svälta. Det var det första steget på väg mot ett
samhälle där man trycker på knappar för att utlösa krig och
mekaniserar alla mänskliga funktioner. Aktiebolaget var
början på ett liv i abstraktionernas värld där människan
lämnades långt bakom och robotarnas herravälde började.
Och vidare:
Men aktiebolagslagen var mer än så. Den var den
perfekta dödsfällan för vår civilisation ty med den hade en
mekanism introducerats som inte blott lyfte ansvaret från
den enskildes skuldror utan styrde sig själv utan ingripande
av enskildas vilja. Den var en perfekt kvarn för att mala
undergång åt släktet. Den såg till att inga spärrar fanns när
råvarorna, som jordklotet samlat sedan millioner år,
förverkades i snabbast möjliga takt. Den gynnade krig
genom att koppla rustningsindustrin till sin segervagn. Den
fungerade över alla gränser, arbetade alldeles särskilt
effektivt under krigen, påverkades av inga partiers program
eller demonstrationsparoller, malde undergång så perfekt
att man måste häpna av beundran. Det mest
beundransvärda var att även när alla människor började
förstå kunde kvarnen inte hejdas ty den var oupplösligen
sammankopplad med framåtskridandets och släktets
lyckobegrepp.
Sannolikt känner innehavare av mindre aktiebolag inte
igen sig i denna beskrivning. Och Lagercrantz avser knppast
''Bröderna Anderssons Mekaniska Verkstads AB''. Han
talar om de stora börsnoterade företagen och de trans- och
multinationella bolagen.
Och det är vår uppfattning att hans kritik i stor
utsträckning träffar prick. Stora transnationella aktiebolag
har ofta varit monstruösa i sin oansvarighet gentemot både
människor och natur.
Det är därför vår uppfattning att det är hög tid att på ett
klarare sätt i aktiebolagslagstiftningen koppla samman
ägande och ansvar.
Om det visar sig att den pågående EG-harmoniseringen
utgör ett hinder för en skärpt ansvarslagstiftning för
aktiebolag är detta ytterligare skäl för att säga nej till
underkastelse under EG:s regler.
3. Förslag
Följande grundprinciper bör gälla för en reformering av
aktiebolagslagen:Alla aktieägare skall ha samma ansvar
och röstvärde på sina aktier.Allt aktieägande skall vara
offentligt. Aktieägarförteckning skall finnas tillgänglig på
bolagets kontor samt på patent- och registreringsverket.
Envar skall kunna erhålla komplett förteckning eller
uppgift om vissa ägares uppgivna innehav mot självkostnad
från bolaget och patent- och registreringsverket.
Aktiebolag som döms till bot eller skadestånd för olaga
verksamhet exempelvis inom miljöområdet skall inkassera
denna bot eller skadestånd från aktieägarna i direkt
proportion till deras innehav. Tredskande aktieägare skall
tvingas betala genom indrivning.Aktiebolag skall i sina
årsberättelser avge ett miljöbokslut där de redogör för hur
de löser miljöproblemen i verksamheten både för
personalen och tillverkningsprocessen samt vidare när det
gäller produkterna.
Erfarenheten har visat att konkursbenägenheten när det
gäller mindre bolag är mycket högre när det gäller
aktiebolag än när det gäller enkla bolag och handelsbolag.
Det finns därför anledning att överväga följande:Det
lägsta aktiekapitalet, 50 000 kronor, bör höjas radikalt.
För mindre företag bör utredas om man inte i Sverige bör
införa en mellanform mellan handelsbolag och aktiebolag
av samma typ som de tyska GmbH (Gesellschaft mit
beschränkter Haftung).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
aktiebolagslagen att principen lika röstetal för alla aktier
införs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att allt aktieägande skall vara offentligt i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att aktieägare skall bli direkt ansvarig för bot eller
skadestånd som ådöms aktiebolaget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att aktiebolag skall vara skyldigt att avge ett miljöbokslut i
sin årsberättelse,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
tillverkande aktiebolag skall utarbeta
livscykelspecifikationer för sina produkter enligt vad som
anförts i motionen,1]
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att aktiekapitalet i aktiebolag bör höjas i enlighet med vad
som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär utredning om
möjligheten att införa en ny bolagsform i Sverige efter
mönster av de tyska GmbH.
Stockholm den 23 januari 1991
Lars Norberg (mp)
Gösta Lyngå (mp)