Motion till riksdagen
1990/91:L211
av Marianne Andersson i Vårgårda och Kersti Johansson (c)

Översyn av aktiebolagslagen


Riksdagen fattade år 1984/85 beslut om reformarbetet
och riktlinjerna för det framtida arbetet för att motverka
ekonomisk brottslighet. Riktlinjerna gäller dels den
allmänna uppbyggnaden av rättsliga och administrativa
system, dels det straffrättsliga förfarandet.
Det arbete som därefter bedrivits av bl a
skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter samt polis- och
åklagarmyndigheter, har avslöjat en omfattande handel och
tömning av vinstrika aktiebolag samt en mycket omfattande
förekomst av internförsäljning av fastigheter jämte en till
synes omotiverad höjning av värdena på sådana fastigheter.
Denna och liknande oseriös verksamhet har oftast
bedrivits genom aktiebolag. Affärstransaktionerna har gällt
belopp av sådan storlek och varit så stötande att allt fler
ifrågasätter effektiviteten i kontrollerande och
rättsvårdande system samt i vilken mån myndigheterna i
dag har möjlighet att tillse att de gemensamma
samhällsutgifterna på ett rättvist och likformigt sätt bestrids
av alla.
Detta beteende utgör ett hot mot betalningsmoralen,
säkerheten inom kreditmarknaden samt gentemot seriösa
företags möjligheter att fullgöra sina skyldigheter.
I samband med att riktlinjerna för reformarbetet antogs
uttalade bl a lagutskottet att det finns anledning att
uppmärksamma att det förekommer att det civilrättsliga
systemet används i brottsliga syften. En i aktiebolagslagen
upptagen regel om ett bolags upplösning efter konkurs utan
överskott har i rättstillämpningen visat sig kunna utnyttjas
för syften som rättsregeln inte avsett. Det finns därför
anledning att se över aktiebolagslagens regler för att kunna
eliminera risken för att vissa effekter av rättsregler kan
utnyttjas i illojalt syfte.
Bakgrund
Om ett aktiebolag är försatt i konkurs och denna avslutas
utan överskott, är bolaget enligt 13 kap 19 § 1 st i
aktiebolagslagen upplöst när konkursen avslutas. Bolaget
kan därefter inte vara svarandepart i rättegång och inte
heller förvärva nya rättigheter eller inträda i nya
skuldförhållanden. Från denna huvudregel finns vissa
undantag som bl a gäller arbetstagares möjlighet att få
ersättning för lönefordran samt för företrädare för bolaget
att föra talan för bolagets räkning angående beslut om
bolagets konkurs respektive klander som riktas mot
konkursförvaltare etc.
Denna rättspraxis som gäller civilrättsliga tvister har sin
motsvarighet i hinder för skatterättsliga beslut och
processer vilket flera rättsfall visar där det inte funnits
rättslig grund för prövning. Som exempel kan nämnas
Länsskattemyndighetens i Göteborg beslut S 377l-88/S
5194-89. I detta mål förde staten talan för att genom
eftertaxering fastställa slutlig skatt för ett bolag med ett
mångmiljonbelopp jämte skattetillägg. Bolaget hade
utnyttjats för tömning av andra bolag i så kallade
skalbolagskoncerner.
Denna rättstillämpning visar möjligheten att undvika att
staten och andra borgenärer gör gällande särskilda regler
avseende återvinning i konkurs, återbäring på grund av
återbäringsregler i aktiebolagslagen, personligt ansvar
enligt samma lag samt åtalsprövning på grund av brott mot
borgenärer enligt brottsbalkens 11 kapitel. Det
förekommer i betydande omfattning att styrelser i
aktiebolag avgår utan att ny styrelse tillträder. Har styrelsen
avgått innan räkenskapsår eller beskattningsår utgått är det
sällsynt att årsbokslut eller deklaration upprättas för
bolaget. Rättshandlingar som kan medföra att
skattefordringar uppkommer respektive att
återbäringspliktiga transaktioner ägt rum blir då inte kända.
De senaste årens insatser mot ekonomisk brottslighet
har visat att bolag som tömts på betalningsmedel successivt
överförts genom olika formella koncerner. Det är därför
svårt att genomskåda det egentliga innehållet i vissa
transaktioner och därmed mot vem återvinningstalan etc
rätteligen skall väckas. Det är också svårt att fastställa vem
eller vilka som tillgodogjort sig bolagens betalningsmedel
på ett sådant sätt att de gett upphov till skattefordringar etc.
Om ett sådant bolag försatts i konkurs och konkursen
hinner avslutas innan transaktionerna i bolaget hinner
utredas, kan en senare kunskap inte medföra att
skattefordringar kan fastställas mot bolaget. Inte heller kan
processer öppnas. Antalet konkurser på egen begäran har
ökat under senare år, oftast under maj/juni för att
konkursen skall kunna avslutas under sommaren innan
revision är verkställd.
Då ett bolag inte ens kan betala sina skatteskulder,
föreligger i regel anledning att utreda om den som företrätt
bolaget gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenär. Med
anledning av att skattefordrans storlek i vissa fall inte kan
fastställas på grund av ovan beskrivna effekter av
aktiebolagslagen finns det heller inte någon praktisk
möjlighet att beivra eventuella brott.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn och förslag
till lagregel som klargör att hinder inte föreligger att
fastställa skatt eller avgiftsskyldighet för juridisk person
trots att denna upplösts samt att hinder inte föreligger för
att aktiebolag eller annan juridisk person försätts i konkurs
trots att den juridiska personen upplösts enligt särskild
regel.

Stockholm den 24 januari 1991

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda

Kersti Johansson (c)