I ett marknadsekonomiskt näringsliv i ett rättssamhälle
innehar revisorn en nyckelroll. Denna roll påverkas i hög
grad av de stora förändringar som pågår både nationellt och
internationellt.
Det svenska systemet
Vårt svenska revisionssystem innefattar två skilda
revisorstyper alltså auktoriserad respektive godkänd
revisor, som båda står under Kommerskollegiums tillsyn.
Det grundläggande regelverket (revisorsförordningen)
präglas av 1973 års tankar och har i princip varit oförändrad
sedan dess.
En översyn blir alltmer motiverad. Då aktualiseras
många problemområden bl.a. följande:
1. Revisorns oberoende ställningrisken för jäv
innehav av konsultuppdragrätten att driva
affärsverksamhet 2.
Revisorns granskningsrollrevision av företagets
förvaltningutökad plikt att anmärka vid felvidgad
rapporteringsskyldighet till myndighet 3.
Revisorns ansvaransvarsfördelning vid ex.
konkursKK:s tillsyn och sanktioner
Europeisk harmonisering
Inom EG-rätten finns en enda revisorskategori med
särskild examen (som i Norge och Finland). Kraven
motsvarar en svensk auktoriserad revisor men våra
godkända revisorer uppfyller ej kraven. EG-revisorernas
examensbevis berättigar till både revision och etablering i
varje EG-land.
Det kommande EEA-avtalet innefattar troligen även
revisorsproblematiken. Därvid aktualiseras frågan om
dispens för våra svenska godkända revisorer (jfr
Danmark).
Ett svenskt EG-medlemskap torde innebära full
acceptans av samtliga EG-regler utan undantag.
Nödvändig översyn
Det föreligger uppenbarligen ett stort och akut behov av
en översyn av revisorsrollen. Det övergripande målet bör
vara att kraftfullt stärka revisorns roll. Så kan ske genom
att ställa krav på löpande revision med tätare rapporter som
även ska offentliggöras. Dessutom krävs naturligtvis en
harmoniserad rättslig reglering.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av revisorsrollen.
Stockholm den 17 januari 1991
Bengt Harding Olson (fp)