Sveriges turistråd skall enligt sina stadgar dels verka för att utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning samt stödja regional utveckling, dels medverka till att förbättra möjligheterna till turism och rekreation för breda folkgrupper.
I riksdagens revisorers rapport konstateras ''att turistrådets verksamhet inte varit särskilt inriktat på att bidra till de sociala målen för turism och rekreation''. I rapporten utvecklas en organisationsmodell med turistrådet som central myndighet för turism och rekreation med samlat ansvar för hela verksamheten. Den nya myndigheten bör ha mer preciserade uppgifter än vad turistrådet har i dag, exempelvis beträffande de sociala aspekterna på turism och rekreation. Enligt rapporten bör den nuvarande delegationens myndighetsuppgifter föras över till den nya myndigheten.
Riksrevisionsverket har tidigare konstaterat att turistrådets organisationsstruktur varit sådan att arbetet med de sociala aspekterna på turism och rekreation och därmed sammanhängande frågor inte prioriterats. Orsakerna till att turistrådet visat så litet intresse för dessa frågor skulle, enl. RRV, vara att dessa frågor hanterats inom en delegation i turistrådet. RRV anser också att alltför många olika mål har försvårat arbetet inom turistrådet.
Det förefaller oss märkligt att RRV inte närmare granskat turistrådets lednings handläggning av hela sitt uppdrag, inklusive hur de sociala aspekterna hanterats -- och orsakerna till detta -- i stället för att kritisera riksdagen för att ha givit turistrådet ett för brett uppdrag.
Det har aldrig varit riksdagens eller regeringens mening att Sveriges turistråd ensamt skall klara det arbete och de insatser som behöver göras för att nå de sociala målen i turism- och rekreationspolitiken. Det bör klargöras att ordinarie sektormyndigheter på sina respektive områden skall ha ett huvudansvar för verksamheten, men att Sveriges turistråd skall ha ett bevaknings- och samordningsansvar för helheten samt uppgiften att initiera åtgärder på de olika områdena med hjälp av de huvudansvariga myndigheterna, organisationerna och kommunerna.
Riksrevisionsverket tycks ha uppfattat det hela som att turistrådet har ett huvudansvar för alla målen och att de olika sektormyndigheterna har fråntagits sitt ansvar just för turismen. Så har givetvis inte varit tanken vare sig från riksdagens eller regeringens sida.
Vi tror dock att marknadsföringen och rena branschintressen tagit över i verksamheten och resursfördelningen trots att turistrådet tillförts både ekonomiska och personella resurser för att kunna arbeta med de sociala målen.
Vi anser att ordinarie myndigheter, som har ett huvudansvar för sociala frågor, utbildningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, stöd till småföretagarverksamhet, glesbygdsfrågor m.m., inte får undandra sig ansvaret för insatserna på turistområdet därför att turistrådet har ett visst samordningsansvar. Det är viktigt att regeringen uppmärksammar detta i det fortsatta utredningsarbetet om turismens framtida organisation, arbets- och rollfördelning.
Vi anser också -- i motsats till RRV -- att delegationens insatser och existens har varit av avgörande betydelse för att samhällsfrågorna inklusive de sociala aspekterna på turismen, insatserna för infrastrukturen och stödet till organisationerna m.m. trots allt finns kvar inom turistrådets verksamhetsfält.
Oavsett hur den framtida organisationen kommer att se ut förutsätter vi därför att delegationens kompetens och kunnande tas tillvara.
Enligt vår mening bör turistrådets nuvarande ansvar för marknadsförings- och marknadsutvecklingsfrågor organisatoriskt skiljas från turistrådet vilket möjliggör ett ökat ekonomiskt och organisatoriskt ansvarstagande från näringen/industrins sida, men med ett ekonomiskt stöd från staten.
Övriga delar av turistrådet bör bilda en myndighet för planering, samordning och genomförande av åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige. Därmed torde denna myndighet i stort sett överta delegationens nuvarande ansvar och få den roll och de resurser dessa viktiga frågor kräver.
En uppdelning av organisationen i två helt självständiga delar kommer verksamt att bidra till att de båda verksamhetsdelarna ges bättre förutsättningar att utvecklas utifrån vars och ens prioriterade mål. Ett sådan förändring ligger också i linje med regeringens överväganden vad gäller näringens och industrins ökade engagemang i turismen. Samtidigt måste klargöras hur de samhälleliga aspekterna, t.ex. de sociala och regionalpolitiska målen, skall kunna tillgodoses framför allt genom att samhällets olika sektorsorgans resurser engageras. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning med uppgift att närmare precisera de mål som bör gälla för Sveriges turistråds framtida verksamhet samt pröva finansieringen av verksamheten och överväga eventuella organisatoriska följder. Det är mycket viktigt att utredningen får sådana tilläggsdirektiv att den i arbetet beaktar vad i motionen anförts om de sociala målen och vilka organisationsförändringar som behövs för att de skall nås.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tilläggsdirektiv till utredningen om Sveriges turistråds framtida verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges turistråds framtida organisation och verksamhet.
Stockholm den 1 februari 1991 Johnny Ahlqvist (s) Bo Nilsson (s) Arne Mellqvist (s)