Inom ramen för idrottens omfattande ungdomsverksamhet får unga människor lära sig att ta hänsyn till andra och att rätta sig efter demokratins spelregler. Där förebygger man missbruk och stimulerar ansvarstagande och kamratskap.
Idrotten fyller också en viktig uppgift som hälsosam fritidssysselsättning för vuxna. Friskvård i form av motion motverkar många av våra vanligaste sjukdomar och ger fysiskt och psykiskt välbefinnande. Dessutom har idrotten ett stort underhållningsvärde, den engagerar och ger möjlighet till avkoppling.
Folkpartiet liberalerna redovisar här hur statens stöd till idrotten bör utformas. En viktig utgångspunkt för våra ställningstaganden i idrottspolitiska frågor är att idrotten ska bevara sin karaktär av obunden folkrörelse.
Ungdomsfostran och friskvård
Vi har stark tilltro till idrottsrörelsens egen förmåga både att ta tillvara sina möjligheter och att lösa sina problem. Statens uppgift är -- med vårt synsätt -- att skapa gynnsamma förutsättningar för denna vårt lands största folkrörelse, inte att styra verksamheten.
Vi tar därför bestämt avstånd från olika försök att politisera idrottsrörelsen. Systemet med en regeringsrepresentant i Riksidrottsförbundets styrelse bör avskaffas.
Idrottens stora betydelse, t.ex. inom så viktiga områden som ungdomsfostran och friskvård, gör att vi i det följande ändå ger vår syn på några företeelser inom idrotten trots att de med något undantag inte bör bli föremål för politiska beslut.
Ungdomsverksamheten
Det är viktigt att framförallt de yngsta får möjlighet att ''leka idrott.'' Kräver man specialisering av 10 -- 12 åringar blir följden att många utesluts från den idrottsliga gemenskapen. I stället måste barnen uppmuntras att pröva olika grenar utan krav på att bli bäst.
Det är en viktig uppgift för idrottsrörelsen, liksom för föräldrar och skola, att se till att lek, öppenhet och generositet också i fortsättningen kommer att känneteckna ungdomsidrotten.
Den omfattande ungdomsverksamheten är möjlig tack vare de många ideellt arbetande ledarnas insatser. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för rekrytering av ungdomsledare. Det handlar om att skapa bra arbetsförhållanden, t.ex. när det gäller lokaler och möjlighet till utbildning. Men det handlar också om att visa uppskattning för det arbete som uträttas av idrottens 500.000 ledare.
Friskvård och fritidssysselsättning
Motionsidrottande betyder fysiskt och psykiskt välbefinnande för individen. En målmedveten satsning på denna form av friskvård hjälper också till att hejda de stigande kostnaderna för sjukvården. Det är en viktig uppgift för stat och kommun att tillgodose behovet av lättillgängliga motionsanläggningar.
Förutom att idrotten i sig motverkar missbruk av alkohol och tobak är idrottsrörelsen också på annat sätt engagerad i det drogförebyggande arbetet. Det samarbete som sker med framförallt landstingen på detta område bör utvecklas och fördjupas.
Idrotts- och friluftsliv bedrivs inte bara inom idrottsrörelsen. Många andra ideella organisationer har på sitt program aktiviteter som är av lika stor betydelse för friskvården. Men idrotten är unik så till vida att dess stora utbud gör det möjligt för i stort sett alla att hitta en verksamhet som passar egna förutsättningar, behov och ambitioner.
Elitidrotten stimulerar och underhåller
Även om elitidrotten i många avseenden lever sitt eget liv finns det ett klart samband mellan dess utveckling och utvecklingen av motions- och ungdomsverksamheten. Elitidrottarna är förebilder och inspirationskällor, och det är påtagligt hur framgångar i en idrottsgren väcker nytt intresse, lockar fler utövare och ger nya framgångar.
Elitidrotten har dessutom ett stort underhållningsvärde, en verklig folkteater som engagerar åskadare i alla åldersgrupper.
Samtidigt finns det inslag i elitidrotten som är oroväckande. Några av idrotterna är idag så intressanta för TV och reklam att arrangörerna kan locka med mycket stora ersättningar och prispengar. Kontrasten till småklubbarnas bredd- och ungdomsverksamhet blir allt större, anknytningen till folkrörelsen riskerar att gå förlorad.
Frestelsen att bryta mot idrottens regler och krav på ''fair play'' ökar av samma skäl. Dopingbruket beror förmodligen inte enbart på strävan efter sportsliga framgångar, också möjligheten till ekonomiska vinster spelar in.
Jämställd idrott
Även om kvinnors möjlighet att idrotta har förbättrats under senare år återstår mycket innan vi har en jämställd idrott.
Det borde vara en självklarhet att kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma möjlighet att idrotta. Men fortfarande finns det skillnader, bl.a. när det gäller tillgången till träningslokaler och anläggningar. Idrotter som särskilt engagerar flickor ges ofta låg prioritet.
Många idrottsledare vittnar om hur svårt det är att behålla flickor inom idrottsrörelsen efter 14-15-årsåldern. Trots att ingen annan folkrörelse har så mångfacetterad verksamhet försvinner tonårsflickorna.
Idrottsrörelsen har en hög ambitionsnivå i sitt jämställdhetsarbete. Detta måste fortsätta och särskilda medel avsättas för åtgärder som ger kvinnliga och manliga idrottsutövare likvärdiga villkor.
En viktig del i det arbetet är att öka antalet kvinnliga ledare på alla nivåer, bl.a. bör deras utbildning ges förtur.
Inte minst det stora antalet deltagare vid speciella motionsarrangemang för kvinnor visar att det finns ett ökande intresse för idrottsutövande bland kvinnor. Det intresset måste idrottsrörelsen ta till vara.
Handikappidrott
För de aktiva inom handikappidrotten är de psykiska effekterna av idrotten ofta lika viktiga som de fysiska. De handikappade blir delaktiga av den sociala gemenskapen och får ett stärkt självförtroende.
Intresset för handikappidrott blir allt större och de aktivas prestationer i tävlingssammanhang imponerar. Framgångarna har också bidragit till att attityderna till handikappade i allmänhet har förändrats till det bättre.
Handikappidrotten ska ges samma förutsättningar som idrotten i övrigt. Det ska inte vara dyrare eller krångligare för den handikappade än för andra att utöva sin idrott.
För att nå det målet måste tillgängligheten till olika anläggningar förbättras samtidigt som större hänsyn måste tas till handikappidrottens särskilda behov vid fördelning av tränings- och tävlingstider.
Andra problem som är speciella för handikappidrotten är de höga kostnaderna för hjälpmedel och svårigheterna med transporter.
En fortsatt positiv utveckling av handikappidrotten är beroende av en utökad ledarutbildning. Elevplatserna för handikappidrott vid GIH bör bli fler.
Invandrarnas idrott
Många invandrare har berikat svensk idrott genom att som aktiva, tränare eller ledare lyfta fram idrottsgrenar där vi tidigare varit mindre framgångsrika.
Idrotten betyder samtidigt mycket för invandrarna när det gäller att komma in i det svenska samhället. Med sin mångfald och lättillgänglighet har idrotten unika möjligheter att överbrygga motsättningar och öka förståelsen för invandrarnas situation.
I första hand måste idrottsrörelsen underlätta för invandrarna att deltaga i de vanliga aktiviteterna, men de måste också ges möjlighet att utöva sina speciella idrotter.
De problem som kan härledas till språk- och kulturskillnader måste beaktas framförallt i ledarutbildningen.
Det är viktigt att idrottsrörelsen spelar en aktiv roll när det gäller att motverka invandrarfientlighet.
Idrotten och skolan
För ungdomar med ambition att idrotta på elitnivå är det ofta svårt att kombinera utbildning med träning och tävling. För att det ska vara möjligt krävs speciella lösningar.
På ett flertal platser i landet finns idag idrottsgymnasier, där man lagt in fem veckotimmar specialidrott på schemat. Erfarenheterna därifrån är mycket goda med bra resultat för såväl utbildningen som idrotten.
Man prövar också andra möjligheter för att klara kombinationen utbildning/idrott. Ett alternativ är att eleverna har färre veckotimmar för att frigöra tid för träning, men istället går ett år längre. Delar av undervisningen är förlagd till kvällstid, och korrespondensstudier är ytterligare exempel på lösningar som prövas för närvarande.
Enligt vår uppfattning bör dessa verksamheter utvecklas i takt med efterfrågan. På sikt bör fler ungdomar få möjlighet att kombinera idrott med utbildning.
Det måste också vara möjligt att kombinera högskolestudier med kvalificerad idrott. Man bör därför ha rätt till förlängd studiegång med fullt studiestöd, och för att därvid undvika alltför stora skulder för idrottsungdomarna bör en särskild stipendiefond inrättas. Därvid skapas ett alternativ till USA:s system med stipendier/studier/idrott.
Problem inom idrotten
Med den omfattande verksamhet som idrottsrörelsen bedriver är det svårt att helt undvika negativa inslag.
De ansvariga i förbund och klubbar är i regel medvetna om problemen och såväl där som i Riksidrottsförbundet har kraftfulla åtgärdsprogram satts in.
Vi har tidigare bl.a. nämnt risken med att det spontana, lekfulla idrottandet minskar och faran med barnidrottens alltför tidiga specialisering.
De stora summorna i samband med t.ex. spelarövergångar och stjärngalor kan också bli ett hot mot idrotten som folkrörelse.
På några områden, där de negativa effekterna är mycket allvarliga, handlar det inte enbart om interna idrottsproblem. Dit hör t.ex. dopingen som numera förekommer även utanför tävlingsidrotten.
Tyvärr tvingas man konstatera att missbruket av dopingmedel fortsätter att öka och att det numera finns också utanför elitskiktet. Även om man fortfarande vet alltför lite om långtidseffekterna är det uppenbart att detta sker med hälsan som insats.
Kampen mot dopingen måste intensifieras. Internationellt måste Sverige gå i spetsen för att få bort dopingen i alla dess former. Idrottsrörelsen har själv det största ansvaret, men det krävs också åtgärder från samhällets sida. Det förslag om straffskärpning som remissbehandlats med positivt resultat måste snarast föranleda lagstiftning. Det gäller också en utökning av det kriminaliserade området.
Idrottens ekonomi
De diskussioner som förts i anslutning till skattereformen har möjliggjort förbättringar på flera för idrottsrörelsen angelägna punkter. En kraftig höjning av det lokala aktivitetsstödet, större andel av Tipstjänsts överskott och fortsatt befrielse från socialavgifter har prioriterats av folkpartiet liberalerna, liksom av idrottsrörelsen, och kan nu genomföras.
Vi är givetvis medvetna om att med bättre ekonomiska förutsättningar skulle idrottsrörelsen kunna erbjuda ännu fler människor meningsfulla fritidsaktiviteter.
Samtidigt tvingas vi konstatera att det ekonomiska läget begränsar möjligheten att nu genomföra ytterligare omfattande höjningar av det statliga stödet.
Det är därför nödvändigt att underlätta tänkbara alternativ och/eller komplement till idrottens stöd via statsbudgeten. Risken för konflikter om idrotten kommer i alltför starkt beroendeförhållande till staten talar också för detta.
Mot den bakgrunden har folkpartiet liberalerna krävt att en större andel av Tipstjänsts överskott ska ställas till idrottens förfogande samtidigt som idrottens och andra folkrörelsers spel och lotterier måste ges möjlighet att öka sin andel av den totala spelmarknaden.
Tipstjänst
Omfattningen av Tipsjänsts stöd till idrotten var föremål för riksdagsbehandling våren 1990. Därvid beslutades, med anledning av motioner från bl.a. folkpartiet liberalerna, att en större andel av vinsten ska gå tillbaka till idrotten och att detta belopp ska fördelas enligt Riksidrottsförbundets önskemål.
Budgetförslaget ger AB Tipstjänst möjlighet att stödja idrotten upp till en ram på 50 milj.kr. årligen. Folkpartiet liberalerna har därmed fått stöd för en viktig princip och vi anser att beloppet i nuvarande ekonomiska läge utgör en rimlig avvägning.
Det finns anledning att poängtera att detta belopp ska vara ett bidrag direkt till idrottsrörelsen, t.ex. via Riksidrottsförbundet, dock av sådan goodwill-karaktär att det samtidigt är långsiktigt kommersiellt befogat. Avtal på strikt kommersiella grunder, exempelvis med Svenska Fotbollförbundet om att förlägga tävlingsverksamhet till tider som överensstämmer med bolagets önskemål om goda spelobjekt ska inte räknas in i beloppet. Det samma gäller för sedvanlig reklam som bolaget bedriver i olika idrottssammanhang för att sprida kännedom om sin produkt. Bl.a. med anledning av tidigare diskussioner bör detta ytterligare förtydligas.
Spel och lotterier
Statens egen spelverksamhet har expanderat kraftigt under senare år. Omsättningsökningen har delvis skett på idrottens och övriga folkrörelsers bekostnad.
Med anledning av motioner från bl.a. folkpartiet liberalerna har riksdagen uttalat sig för en översyn av lotterilagen, och en sådan utredning kommer nu till stånd. Utredningens huvuduppgift måste enligt vår uppfattning bli att diskutera hur villkoren för folkrörelsernas spel och lotterier kan förbättras så att dessa kan öka sin andel av den totala spelmarknaden.
Lokalt aktivitetsstöd
Folkpartiet liberalerna anser att det s.k. lokala aktivitetsstödet utgör en viktig stimulans för barn och ungdomsverksamheten inom idrotten. I de diskussioner som förts om kompensation för skattereformens negativa effekter för idrotten har vi därför förordat en kraftig höjning av detta bidrag. En uppräkning sker nu med 65 milj.kr. Detta medger en höjning från 17 till 28 kr. per sammankomst och kommer att ha stor betydelse för de enskilda föreningarna.
Inom RF pågår en översyn av riktlinjerna för det lokala aktivitetsstödet. Även om det enligt vår uppfattning inte finns något bättre system att fördela pengarna till föreningarna är detta arbete viktigt. Inte minst mot bakgrund av den kraftiga höjningen måste systemet vara rättvist och inte motverka ungdomsidrottens målsättningar i övrigt.
Sociala avgifter
Det tredje område folkpartiet liberalerna prioriterat i diskussionerna om idrottens ekonomiska villkor gäller befrielse från socialavgifter. Både av ekonomiska skäl och för att undvika byråkrati och krångel har vi hävdat att ersättningar upp till ett halvt basbelopp också i fortsättningen bör undantas från avgifter. Det är av stort värde för idrottsrörelsen att detta nu ingår i budgetförslaget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Tipstjänsts stöd till idrotten,1]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens representation i Riksidrottsförbundets styrelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevplatser för handikappidrott på GIH,2]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om straffskärpning för dopingbrott,3]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studier och idrott,4]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för folkrörelsernas spel och lotterier.
Stockholm den 25 januari 1991 Christer Eirefelt (fp) Lars Ernestam (fp) Margareta Fogelberg (fp) Lola Björkquist (fp) Jan-Erik Wikström (fp)
1 1990/91:Fi719 2 1990/91:Ub728 3 1990/91:So534 4 1990/91:Sf529