Motion till riksdagen
1990/91:Kr526
av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp)

Idrottens villkor


Inom ramen för idrottens omfattande
ungdomsverksamhet får unga människor lära sig att ta
hänsyn till andra och att rätta sig efter demokratins
spelregler. Där förebygger man missbruk och stimulerar
ansvarstagande och kamratskap.
Idrotten fyller också en viktig uppgift som hälsosam
fritidssysselsättning för vuxna. Friskvård i form av motion
motverkar många av våra vanligaste sjukdomar och ger
fysiskt och psykiskt välbefinnande. Dessutom har idrotten
ett stort underhållningsvärde, den engagerar och ger
möjlighet till avkoppling.
Folkpartiet liberalerna redovisar här hur statens stöd till
idrotten bör utformas. En viktig utgångspunkt för våra
ställningstaganden i idrottspolitiska frågor är att idrotten
ska bevara sin karaktär av obunden folkrörelse.
Ungdomsfostran och friskvård
Vi har stark tilltro till idrottsrörelsens egen förmåga både
att ta tillvara sina möjligheter och att lösa sina problem.
Statens uppgift är -- med vårt synsätt -- att skapa
gynnsamma förutsättningar för denna vårt lands största
folkrörelse, inte att styra verksamheten.
Vi tar därför bestämt avstånd från olika försök att
politisera idrottsrörelsen. Systemet med en
regeringsrepresentant i Riksidrottsförbundets styrelse bör
avskaffas.
Idrottens stora betydelse, t.ex. inom så viktiga områden
som ungdomsfostran och friskvård, gör att vi i det följande
ändå ger vår syn på några företeelser inom idrotten trots att
de med något undantag inte bör bli föremål för politiska
beslut.
Ungdomsverksamheten
Det är viktigt att framförallt de yngsta får möjlighet att
''leka idrott.'' Kräver man specialisering av 10 -- 12 åringar
blir följden att många utesluts från den idrottsliga
gemenskapen. I stället måste barnen uppmuntras att pröva
olika grenar utan krav på att bli bäst.
Det är en viktig uppgift för idrottsrörelsen, liksom för
föräldrar och skola, att se till att lek, öppenhet och
generositet också i fortsättningen kommer att känneteckna
ungdomsidrotten.
Den omfattande ungdomsverksamheten är möjlig tack
vare de många ideellt arbetande ledarnas insatser. Det är
därför viktigt att skapa goda förutsättningar för rekrytering
av ungdomsledare. Det handlar om att skapa bra
arbetsförhållanden, t.ex. när det gäller lokaler och
möjlighet till utbildning. Men det handlar också om att visa
uppskattning för det arbete som uträttas av idrottens
500.000 ledare.
Friskvård och fritidssysselsättning
Motionsidrottande betyder fysiskt och psykiskt
välbefinnande för individen. En målmedveten satsning på
denna form av friskvård hjälper också till att hejda de
stigande kostnaderna för sjukvården. Det är en viktig
uppgift för stat och kommun att tillgodose behovet av
lättillgängliga motionsanläggningar.
Förutom att idrotten i sig motverkar missbruk av alkohol
och tobak är idrottsrörelsen också på annat sätt engagerad
i det drogförebyggande arbetet. Det samarbete som sker
med framförallt landstingen på detta område bör utvecklas
och fördjupas.
Idrotts- och friluftsliv bedrivs inte bara inom
idrottsrörelsen. Många andra ideella organisationer har på
sitt program aktiviteter som är av lika stor betydelse för
friskvården. Men idrotten är unik så till vida att dess stora
utbud gör det möjligt för i stort sett alla att hitta en
verksamhet som passar egna förutsättningar, behov och
ambitioner.
Elitidrotten stimulerar och underhåller
Även om elitidrotten i många avseenden lever sitt eget
liv finns det ett klart samband mellan dess utveckling och
utvecklingen av motions- och ungdomsverksamheten.
Elitidrottarna är förebilder och inspirationskällor, och det
är påtagligt hur framgångar i en idrottsgren väcker nytt
intresse, lockar fler utövare och ger nya framgångar.
Elitidrotten har dessutom ett stort underhållningsvärde,
en verklig folkteater som engagerar åskadare i alla
åldersgrupper.
Samtidigt finns det inslag i elitidrotten som är
oroväckande. Några av idrotterna är idag så intressanta för
TV och reklam att arrangörerna kan locka med mycket
stora ersättningar och prispengar. Kontrasten till
småklubbarnas bredd- och ungdomsverksamhet blir allt
större, anknytningen till folkrörelsen riskerar att gå
förlorad.
Frestelsen att bryta mot idrottens regler och krav på ''fair
play'' ökar av samma skäl. Dopingbruket beror förmodligen
inte enbart på strävan efter sportsliga framgångar, också
möjligheten till ekonomiska vinster spelar in.
Jämställd idrott
Även om kvinnors möjlighet att idrotta har förbättrats
under senare år återstår mycket innan vi har en jämställd
idrott.
Det borde vara en självklarhet att kvinnor och män,
pojkar och flickor ska ha samma möjlighet att idrotta. Men
fortfarande finns det skillnader, bl.a. när det gäller
tillgången till träningslokaler och anläggningar. Idrotter
som särskilt engagerar flickor ges ofta låg prioritet.
Många idrottsledare vittnar om hur svårt det är att
behålla flickor inom idrottsrörelsen efter 14-15-årsåldern.
Trots att ingen annan folkrörelse har så mångfacetterad
verksamhet försvinner tonårsflickorna.
Idrottsrörelsen har en hög ambitionsnivå i sitt
jämställdhetsarbete. Detta måste fortsätta och särskilda
medel avsättas för åtgärder som ger kvinnliga och manliga
idrottsutövare likvärdiga villkor.
En viktig del i det arbetet är att öka antalet kvinnliga
ledare på alla nivåer, bl.a. bör deras utbildning ges förtur.
Inte minst det stora antalet deltagare vid speciella
motionsarrangemang för kvinnor visar att det finns ett
ökande intresse för idrottsutövande bland kvinnor. Det
intresset måste idrottsrörelsen ta till vara.
Handikappidrott
För de aktiva inom handikappidrotten är de psykiska
effekterna av idrotten ofta lika viktiga som de fysiska. De
handikappade blir delaktiga av den sociala gemenskapen
och får ett stärkt självförtroende.
Intresset för handikappidrott blir allt större och de
aktivas prestationer i tävlingssammanhang imponerar.
Framgångarna har också bidragit till att attityderna till
handikappade i allmänhet har förändrats till det bättre.
Handikappidrotten ska ges samma förutsättningar som
idrotten i övrigt. Det ska inte vara dyrare eller krångligare
för den handikappade än för andra att utöva sin idrott.
För att nå det målet måste tillgängligheten till olika
anläggningar förbättras samtidigt som större hänsyn måste
tas till handikappidrottens särskilda behov vid fördelning av
tränings- och tävlingstider.
Andra problem som är speciella för handikappidrotten
är de höga kostnaderna för hjälpmedel och svårigheterna
med transporter.
En fortsatt positiv utveckling av handikappidrotten är
beroende av en utökad ledarutbildning. Elevplatserna för
handikappidrott vid GIH bör bli fler.
Invandrarnas idrott
Många invandrare har berikat svensk idrott genom att
som aktiva, tränare eller ledare lyfta fram idrottsgrenar där
vi tidigare varit mindre framgångsrika.
Idrotten betyder samtidigt mycket för invandrarna när
det gäller att komma in i det svenska samhället. Med sin
mångfald och lättillgänglighet har idrotten unika
möjligheter att överbrygga motsättningar och öka
förståelsen för invandrarnas situation.
I första hand måste idrottsrörelsen underlätta för
invandrarna att deltaga i de vanliga aktiviteterna, men de
måste också ges möjlighet att utöva sina speciella idrotter.
De problem som kan härledas till språk- och
kulturskillnader måste beaktas framförallt i
ledarutbildningen.
Det är viktigt att idrottsrörelsen spelar en aktiv roll när
det gäller att motverka invandrarfientlighet.
Idrotten och skolan
För ungdomar med ambition att idrotta på elitnivå är det
ofta svårt att kombinera utbildning med träning och tävling.
För att det ska vara möjligt krävs speciella lösningar.
På ett flertal platser i landet finns idag idrottsgymnasier,
där man lagt in fem veckotimmar specialidrott på schemat.
Erfarenheterna därifrån är mycket goda med bra resultat
för såväl utbildningen som idrotten.
Man prövar också andra möjligheter för att klara
kombinationen utbildning/idrott. Ett alternativ är att
eleverna har färre veckotimmar för att frigöra tid för
träning, men istället går ett år längre. Delar av
undervisningen är förlagd till kvällstid, och
korrespondensstudier är ytterligare exempel på lösningar
som prövas för närvarande.
Enligt vår uppfattning bör dessa verksamheter utvecklas
i takt med efterfrågan. På sikt bör fler ungdomar få
möjlighet att kombinera idrott med utbildning.
Det måste också vara möjligt att kombinera
högskolestudier med kvalificerad idrott. Man bör därför ha
rätt till förlängd studiegång med fullt studiestöd, och för att
därvid undvika alltför stora skulder för idrottsungdomarna
bör en särskild stipendiefond inrättas. Därvid skapas ett
alternativ till USA:s system med stipendier/studier/idrott.
Problem inom idrotten
Med den omfattande verksamhet som idrottsrörelsen
bedriver är det svårt att helt undvika negativa inslag.
De ansvariga i förbund och klubbar är i regel medvetna
om problemen och såväl där som i Riksidrottsförbundet har
kraftfulla åtgärdsprogram satts in.
Vi har tidigare bl.a. nämnt risken med att det spontana,
lekfulla idrottandet minskar och faran med barnidrottens
alltför tidiga specialisering.
De stora summorna i samband med t.ex.
spelarövergångar och stjärngalor kan också bli ett hot mot
idrotten som folkrörelse.
På några områden, där de negativa effekterna är mycket
allvarliga, handlar det inte enbart om interna
idrottsproblem. Dit hör t.ex. dopingen som numera
förekommer även utanför tävlingsidrotten.
Tyvärr tvingas man konstatera att missbruket av
dopingmedel fortsätter att öka och att det numera finns
också utanför elitskiktet. Även om man fortfarande vet
alltför lite om långtidseffekterna är det uppenbart att detta
sker med hälsan som insats.
Kampen mot dopingen måste intensifieras.
Internationellt måste Sverige gå i spetsen för att få bort
dopingen i alla dess former. Idrottsrörelsen har själv det
största ansvaret, men det krävs också åtgärder från
samhällets sida. Det förslag om straffskärpning som
remissbehandlats med positivt resultat måste snarast
föranleda lagstiftning. Det gäller också en utökning av det
kriminaliserade området.
Idrottens ekonomi
De diskussioner som förts i anslutning till
skattereformen har möjliggjort förbättringar på flera för
idrottsrörelsen angelägna punkter. En kraftig höjning av det
lokala aktivitetsstödet, större andel av Tipstjänsts överskott
och fortsatt befrielse från socialavgifter har prioriterats av
folkpartiet liberalerna, liksom av idrottsrörelsen, och kan
nu genomföras.
Vi är givetvis medvetna om att med bättre ekonomiska
förutsättningar skulle idrottsrörelsen kunna erbjuda ännu
fler människor meningsfulla fritidsaktiviteter.
Samtidigt tvingas vi konstatera att det ekonomiska läget
begränsar möjligheten att nu genomföra ytterligare
omfattande höjningar av det statliga stödet.
Det är därför nödvändigt att underlätta tänkbara
alternativ och/eller komplement till idrottens stöd via
statsbudgeten. Risken för konflikter om idrotten kommer i
alltför starkt beroendeförhållande till staten talar också för
detta.
Mot den bakgrunden har folkpartiet liberalerna krävt att
en större andel av Tipstjänsts överskott ska ställas till
idrottens förfogande samtidigt som idrottens och andra
folkrörelsers spel och lotterier måste ges möjlighet att öka
sin andel av den totala spelmarknaden.
Tipstjänst
Omfattningen av Tipsjänsts stöd till idrotten var föremål
för riksdagsbehandling våren 1990. Därvid beslutades, med
anledning av motioner från bl.a. folkpartiet liberalerna, att
en större andel av vinsten ska gå tillbaka till idrotten och att
detta belopp ska fördelas enligt Riksidrottsförbundets
önskemål.
Budgetförslaget ger AB Tipstjänst möjlighet att stödja
idrotten upp till en ram på 50 milj.kr. årligen. Folkpartiet
liberalerna har därmed fått stöd för en viktig princip och vi
anser att beloppet i nuvarande ekonomiska läge utgör en
rimlig avvägning.
Det finns anledning att poängtera att detta belopp ska
vara ett bidrag direkt till idrottsrörelsen, t.ex. via
Riksidrottsförbundet, dock av sådan goodwill-karaktär att
det samtidigt är långsiktigt kommersiellt befogat. Avtal på
strikt kommersiella grunder, exempelvis med Svenska
Fotbollförbundet om att förlägga tävlingsverksamhet till
tider som överensstämmer med bolagets önskemål om goda
spelobjekt ska inte räknas in i beloppet. Det samma gäller
för sedvanlig reklam som bolaget bedriver i olika
idrottssammanhang för att sprida kännedom om sin
produkt. Bl.a. med anledning av tidigare diskussioner bör
detta ytterligare förtydligas.
Spel och lotterier
Statens egen spelverksamhet har expanderat kraftigt
under senare år. Omsättningsökningen har delvis skett på
idrottens och övriga folkrörelsers bekostnad.
Med anledning av motioner från bl.a. folkpartiet
liberalerna har riksdagen uttalat sig för en översyn av
lotterilagen, och en sådan utredning kommer nu till stånd.
Utredningens huvuduppgift måste enligt vår uppfattning bli
att diskutera hur villkoren för folkrörelsernas spel och
lotterier kan förbättras så att dessa kan öka sin andel av den
totala spelmarknaden.
Lokalt aktivitetsstöd
Folkpartiet liberalerna anser att det s.k. lokala
aktivitetsstödet utgör en viktig stimulans för barn och
ungdomsverksamheten inom idrotten. I de diskussioner
som förts om kompensation för skattereformens negativa
effekter för idrotten har vi därför förordat en kraftig
höjning av detta bidrag. En uppräkning sker nu med 65
milj.kr. Detta medger en höjning från 17 till 28 kr. per
sammankomst och kommer att ha stor betydelse för de
enskilda föreningarna.
Inom RF pågår en översyn av riktlinjerna för det lokala
aktivitetsstödet. Även om det enligt vår uppfattning inte
finns något bättre system att fördela pengarna till
föreningarna är detta arbete viktigt. Inte minst mot
bakgrund av den kraftiga höjningen måste systemet vara
rättvist och inte motverka ungdomsidrottens målsättningar
i övrigt.
Sociala avgifter
Det tredje område folkpartiet liberalerna prioriterat i
diskussionerna om idrottens ekonomiska villkor gäller
befrielse från socialavgifter. Både av ekonomiska skäl och
för att undvika byråkrati och krångel har vi hävdat att
ersättningar upp till ett halvt basbelopp också i
fortsättningen bör undantas från avgifter. Det är av stort
värde för idrottsrörelsen att detta nu ingår i
budgetförslaget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Tipstjänsts stöd till
idrotten,1]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regeringens representation i
Riksidrottsförbundets styrelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elevplatser för handikappidrott
på GIH,2]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om
straffskärpning för dopingbrott,3]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studier och idrott,4]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om villkoren för folkrörelsernas spel
och lotterier.

Stockholm den 25 januari 1991

Christer Eirefelt (fp)

Lars Ernestam (fp)

Margareta Fogelberg (fp)

Lola Björkquist (fp)

Jan-Erik Wikström (fp)
1 1990/91:Fi719

2 1990/91:Ub728

3 1990/91:So534

4 1990/91:Sf529