Med den höga teknologi som är tillgänglig i våra dagar,
blir det alltmer möjligt för människor att minska sin tid i
lönearbete och i stället utnyttja sin fritid på ett konstruktivt
sätt. Detta är mycket glädjande och miljöpartiet de gröna
ser positivt på att folkrörelserna mött utmaningen med ett
rikt utbud av aktiviteter i vilka människor kan berika både
kropp och själ.
Idrotten
Glädjande är att allt fler människor använder sin fritid
till att utveckla kropp och själ med att deltaga i
idrottsevenemang av olika slag. Särskilt ser miljöpartiet de
gröna positivt på alla de former av breda sportaktiviteter
som utvecklats på senare tid. Motionslopp på cykel eller till
fots, Vasaloppet, gymnastik av typ ''Friskis och svettis'' har
vuxit till stora evenemang där tusentals människor får
tillfälle att mötas, motionera och tävla mot sig själva och
mot andra.
Idrotten -- gemenskap, glädje, kultur
Miljöpartiet de gröna bejakar idrotten som har stor
betydelse internationellt och i Sverige. Här är idrotten den
största folkrörelsen och vi inom miljöpartiet anser det
viktigt att idrottsrörelsen förmår behålla den karaktären,
att demokratin i föreningarna bevaras.
Idrotten är glädje och lek. Den typ av sport och idrott
som miljöpartiet de gröna särskilt vill stödja är de icke
tävlingsmässiga former som nu alltmer tenderar att komma
tillbaks. Det anordnas motionslopp till fots och på cykel,
där tidtagning inte sker, gymnastik sker under enkla former
och trim-orienteringar anordnas, i vilka människor löper
eller vandrar i skogen alltefter önskemål och förmåga. I
korp-idrotten får arbetskamrater träffas och umgås under
andra former än vardagens. Allt detta utökar livskvaliten
för dem som tar sig tid för något utöver lönearbetet.
Idrott är kultur. Som kulturform har idrotten sin egen
långa och intressanta historia. Under århundradenas gång
har lekar och idrott utvecklats med värderingar, traditioner
och ideologiska förskjutningar. Naturligtvis finns problem
men det är problem som måste lösas genom gemensamma
ansträngningar av politiker, idrottsledare och idrottens
utövare.
Idrottens avarter
Samtidigt som vi bejakar idrotten -- och just därför att vi
gör det -- får vi inte tveka att komma till rätta med idrottens
avarter. Till dessa hör främst den långt drivna
kommersialiseringen och den svårupptäckta
medicineringen.
Reklam och idrott
Kommersiella intressen, som styr samhällets olika
sektorer har också blivit dominerande när det gäller
idrottsevenemang. Idrotten industrialiseras och
idrottsutövarna reduceras till produktionsfaktorer.
Utövarna av en sport får visa upp sig som reklampelare för
olika företag, vars intresse i idrotten mäts av hur många
åskådare som ser deras reklam och hur stort intryck
tröjorna eller byxorna gör på åskådarna.
Kapitalet blir viktigare än idrotten själv. Då har idrotten
förlorat sin själ, sin sälta och sin glädje.
Även när det gäller sponsring finns en stor och en liten
skala. I den lokala miljön är sponsringen ofta en form av
samarbete mellan företag och idrottsklubbar, en sorts
bygemenskap. Det är när idrotten riskerar att bli slav under
företagen och blir viktigare än sporten själv som problemen
träder in och det är också då vi inom miljöpartiet de gröna
vill ta avstånd från kommersialismen. Den rent spekulativa
sponsringen gynnar främst den publikknipande elitidrotten
och arenasporten. Den är dessutom opålitlig eftersom den
är flyktig och skiftar i takt med de ekonomiska
konjunkturerna.
Doping
Medicineringen inom idrotten är ett stort och
skrämmande problem. Prestationsförmågan höjs på kort
sikt genom intagande av doping-preparat och kroppen kan
tvingas att prestera mer än den normalt klarar av. En
naturlig känsla för Fair Play kan också lätt undergrävas. Vi
stöder helhjärtat riksidrottsförbundets strävan att stoppa
doping, men vi vill också bekämpa den prestationshets som
utgör anledningen till att doping förekommer.
Sambandet mellan kommersialisering och medicinering
inom idrotten är uppenbar. En av idrottsrörelsens stora
uppgifter är att bekämpa dessa avarter. Mycket har redan
gjorts, mer återstår att göra.
Internationella evenemang
De olympiska spelen och andra världstävlingar kan spela
en mycket positiv roll för internationellt samarbete, i och
med att människor från olika länder lär känna varandra.
Förståelsen och kunskapen om andra länder och deras
kultur ökar. Den överdrivna nationalismen som ibland
kommer till uttryck i dessa sammanhang och som vid flera
tävlingar lett till bråk och slagsmål måste bekämpas.
Idrotten ska ha den målsättningen och vi anser att det vore
av stort värde om samarbete snarare än konkurrens
utmärkte internationella evenemang.
Mycket positivt för intresset för och samarbetet med
andra länder är de stora, internationella evenemang som
anordnas för både elitidrottare och motionärer, exempelvis
New York Maraton eller Vasaloppet.
Handikappidrott
En av de finaste insatser som samhället kan göra till hjälp
för de handikappade är att stödja deras fritidsaktiviteter,
där såväl kontakter med andra människor som en högre
självkänsla stärks för en grupp som i dessa avseenden
riskerar bli missgynnad.
Jämställdhet i idrott
I vår tid förutsätter folkrörelserna nästan alltid att
kvinnor och män skall samlas och umgås på lika villkor.
Detta har visat sig berika samvaron och minska det ''hårda
tävlandet''. Dock åtskiljs fortfarande manliga och kvinnliga
aktiviteter i många idrottsformer. Eftersom anledningen
torde vara olika grad av prestationsförmåga, kan detta ses
som en konsekvens av elittänkandet. Det är också så att
kvinnliga sportsformer får sämre förhållanden,
träningstider, ekonomiska villkor etc. T ex gäller detta
orättvisa förhållande ridning; det är också flickor som
dominerar den sporten.
En ökning av motionsidrotten på elitidrottens bekostnad
skulle berika idrottsumgänget genom att öppna
idrottsevenemang för kvinnor och män gemensamt.
Kommuner bör särskilt stimulera evenemang där kvinnor
och män gemensamt kan delta.
Breddidrotten
Vi är övertygade om att alla riksdagens partier har en
positiv syn på idrotten. Denna syn tar sig dock olika uttryck.
Miljöpartiet de gröna betonar t.ex. breddidrotten och vill
kanalisera samhällets resurser i första hand dit. Det gäller
orientering, ungdomslag i fotboll, ishochey och mycket
annat där nästan alla kan vara med.
Till breddidrotten räknar vi också handikappidrotten,
korpidrotten och motionsidrotten, som ofta utövas under
icke tävlingsmässiga former. Det betyder inte att vi tar
avstånd från själva tävlandet. Tävlandet har alltid haft en
naturlig plats i idrotten.
Stöd till folkrörelser
Inom folkrörelserna arbetar hundratusentals ledare
ideellt. Det gäller inte enbart att ställa upp med tid och
entusiasm gratis, många satsar också ekonomiska resurser
på sitt intresse. Det är viktigt att samhället uppskattar detta
och visar sin uppskattning på ett direkt sätt för att
åtminstone på något vis kunna erbjuda dessa idrottsledare
en ekonomisk erkänsla för allt det slit i ur och skur som
dessa män och kvinnor över hela landet lägger ner på våra
barn och ungdomar.
Skattelättnader
Miljöpartiet de gröna föreslår att ett extra skatteavdrag
på 10 000 kronor införs på ''icke yrkesmässig verksamhet'' i
enlighet med vad vi närmare beskrivit i vår partimotion om
beskattningen. Avdraget syftar till att uppmuntra olika slags
aktiviteter som ligger utanför normalt förvärvsarbete. Vi
tycker att det är positivt om människor utnyttjar sin fritid
på ett aktivt och skapande sätt, som både berikar dem själva
och medför ett ansvarstagande för närmiljö och
medmänniskor. Vi vet hur mycket idrottsledare redan
uträttar på detta område. Genom vårt förslag skulle man
således kunna erbjuda dessa idealister en liten skattefavör.
Miljöpartiet de gröna har också definitivt motsatt sig den
nya momsen på kollektivtrafik vilken hårt drabbar idrotten
i samband med de resor som tävlande och motionärer gör
för att utöva sin sport. Även vår linje att ha reducerad moms
på hotell- och restaurangtjänster ligger i idrottsklubbarnas
intresse.
Bidrag och lotterimedel
Idrotts- och andra föreningar som breddar sin
verksamhet och ordnar utflykter och meningsfulla
aktiviteter för ungdomar mellan 7 och 16 år , utanför den
ordinarie verksamheten för att stärka den sociala
gemenskapen, skall kunna söka extra medel för
genomförda aktiviteter. Vi föreslår att pengar till sådan
verksamhet tas från de statliga lotterierna.
Dessutom föreslår vi att riksdagen ger sitt medgivande
till anordnandet av fyra extra triss-omgångar under 1991
från vilket vinsten skall tillfalla ungdomsaktiviteter,
speciellt breddidrotten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående idrottens framtida
inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommersialiseringen av idrotten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medicineringen inom idrotten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om handikappidrott,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvis fördelning av idrottens
resurser,
[riksdagen beslutar att 1 % av intäkterna från de av staten
anordnade lotterierna skall gå till ungdomsverksamhet som
stärker den sociala gemenskapen,1]
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anordnandet av fyra extra Triss-
omgångar från vilka vinsten skall tillfalla
ungdomsverksamhet, speciellt breddidrotten.
Stockholm den 25 januari 1991
Gösta Lyngå (mp)
Kaj Nilsson (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Goe s (mp)
Inger Schörling (mp)
Anita Stenberg (mp)
Carl Frick (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Lars Norberg (mp)