Idrottsrörelsen, vår största folkrörelse, växer och
engagerar allt fler i en bred och landsomfattande
verksamhet. Sex av tio ungdomar är med i en
idrottsförening. Inom idrotten ges utövare i alla åldrar
tillfälle till en meningsfull fritid, som aktiva eller ledare.
Där ges tillfälle för alla att utöva sin idrott/ sport på den nivå
som passar, som motionär eller elitutövare. Enligt
presenterade utredningar växer ungdomens, men även de
äldres, engagemang inom idrotten snabbt. Tillväxten är
dock mest markant bland flickor i åldern 7 -- 20 år. Trots det
stora utbudet av aktiviteter som konkurrerar om
ungdomarnas fritid söker sig allt fler till idrottsföreningarna
för att få kamratskap och tillfälle till en meningsfylld fritid.
Idrottsrörelsen beräknas engagera 500 000
ideellt arbetande ledare som lägger ner ca 135
miljoner arbetstimmar på att i över 20 000
föreningar organisera uppemot 7 miljoner aktiviteter
varje år. I genomsnitt blir det fler än 19 000
aktiviteter varje dag året runt.
Om en ekonomisk värdering av ledarnas arbete skulle
göras och ersättningen skulle vara densamma som en
fritidsledares timlön kan värdet uppskattas till 10 miljarder
kronor per år inkl sociala avgifter.
Ideellt arbete i föreningslivet
Som vi inledningsvis har påvisat är de ideellt arbetande
ledarna en omistlig tillgång för föreningslivet och samhället.
Samhällets uppskattning av detta arbete tar sig inte alltid
synbarligt uttryck i form av bättre möjligheter att bedriva
ideellt arbete. Alla som arbetar ideellt vet att det nästan
alltid är förknippat med personliga ekonomiska
uppoffringar. Enligt centerns mening bör samhället stödja
och uppmuntra ideella insatser i föreningslivet. Den
beslutade omläggningen av skattepolitiken innebär ökde
administrativa arbetsuppgifter som framförallt kommer att
drabba ledare i mindre föreningar. Detta får till följd att
mindre tid kan disponeras för viktiga ledaruppgifter.
Centern föreslår därför i denna motion att riksdagen
beslutar om sådana åtgärder som har till syfte att minska det
administrativa arbetet.
Bidrag till lokal ungdomsverksamhet
Det finns stor enighet om att barn- och
ungdomsorganisationerna spelar en stor och betydande roll
för att uppnå de av riksdagen uttalade ungdomspolitiska
målen att utveckla demokratin, stimulera
samhällsengagemang, skapa samhällsmiljöer, öka
jämlikheten och skapa samhörighet. Idrottsrörelsen spelar
här en stor och avgörande roll för ungdomarnas
engagemang och ca 80 % av stödet till lokal
ungdomsverksamhet tas i anspråk av idrottsföreningar. Den
höjning av stödet som nu föreslås är enligt propositionen en
kompensation för de ökade kostnader som drabbat idrotten
och andra ideella ungdomsorganisationer. Av en ram på 100
milj. kr. till ökat aktivitetsstöd beräknas idrotten få 65 milj.
kr. Detta tillskott medför att det lokala aktivitetsstödet kan
öka från 17 till 28 kronor per sammankomst. Redan tidigare
finns det eftersläpningar i värdesäkringen av det lokala
aktivitetsstödet som centern påpekade i förra årets motion.
Mot denna bakgrund föreslår centern att anslaget under E
1. ökas med 41,4 milj. kr. vilket medger att det lokala
aktivitetsstödet kan ökas från nuvarande 17 till ca 35
kronor, inklusive regeringens förslag till
kostnadskompensation.
Folkrörelserna och nya skatteregler
Genom nu genomförda beslut om skattepolitiken för
1991 kommer de ideella folkrörelserna att drabbas av
mycket stora kostnadshöjningar för sin verksamhet.
Kostnadshöjningarna är betydande och för att underlätta
för folkrörelserna att kunna fortsätta med en bred och för
samhället mycket viktig verksamhet föreslår centern
följande förändringar av nu gällande regler:Lagen om
allmän försäkring (1962:381) och lagen om socialavgifter
(1981:691) ändras så att socialavgifter vid ersättning i
samband med idrottslig och därmed jämförlig verksamhet
inte uttas på ersättningar som ej överstiger 1 basbelopp.
Skattefrihet och frihet från uppgiftsskyldighet för
idrottspriser som inte överstiger 1 000 kr.
Riksdagsbeslutet om införandet av höjd moms på
restuarangoch hotelltjänster rivs upp och skattenivån
återföras till tidigare nivå.Riksdagsbeslutet om införande
av moms på kollektiva persontransporter upphävs.
Utöver dessa åtgärder vill vi erinra om den
lotteriutredning som bl.a. efter centerns initiativ under två
år nu har beslutats av riksdagen. Denna utredning skall
enligt vår mening arbeta skyndsamt så att konkreta förslag
för att förbättra folkrörelsernas finansieringsmöjligheter
genom spel och lotterier kan föreläggas riksdagen för beslut
senast under hösten innevarande år.
Centern föreslår ånyo att det anordnas fyra extra
Trisslotteriomgångar under 1991 vars nettobehållning
tillfaller folkrörelserna. Enligt de beräkningar som
kulturutskottet redovisade i betänkandet 1990/91:KrU8 ger
varje sådan omgång 42 milj. kr. i nettobehållning.
Folkrörelserna skulle därigenom tillföras ca 168 milj. kr.
Statens anslag till Sveriges riksidrottsförbund
Centern föreslår att Sveriges riksidrottsförbund beviljas
ett anslag av 457,4 milj. kr. till verksamheten 1991/92. Vårt
förslag innebär en anslagsförstärkning med 56,4 milj. kr.
utöver vad regeringen har föreslagit. Av anslaget avses 41,4
milj. kr. användas till höjningen av det lokala
aktivitetsstödet. Resterande anslagsförstärkning ger bättre
möjligheter till satsningar på funktionärsutbildning och
utveckling, ökad satsning på distrikts- och specialförbund,
samt för jämställdhetsarbete inom idrotten.
Centern ansluter sig till de av riksidrottsförbundet
gjorda prioriteringarna som fastställts i program.
Ridsporten
De tre organisationerna inom ridsporten som erhåller
bidrag genom Riksidrottsförbundet som utanförstående
organisationer har samtliga en stor och omfattande
ungdoms- och utbildningsverksamhet som enligt centerns
mening bör komma i åtnjutande av större ekonomiskt
bidrag. Huvuddelen av de aktiva utövarna är unga flickor
som oftast inte har tillgång till annan fritidssysselsättning.
Ridfrämjandet som är den största organisationen har
idag 170 000
medlemmar varav 120 000
är under 25 år. Ridfrämjandet ansvarar för den breda
och övergripande ridverksamheten på alla ridskolor och
ridklubbar i landet. Ridfrämjandet svarar även för
utbildningen av instruktörer, ungdomsledare och
klubbfunktionärer. Främjandets handikappanpassning
fortsätter och intensifieras med en verksamhet som
omfattar ca 3 000
handikappade ryttare. Genom ridfrämjandet
fördelas även medel till lokala ridklubbar för byggande av
mindre anläggningar.
Handikappidrott
Idrott kan bedrivas på många olika nivåer. Den kan
genom sin mångfald anpassas till den enskilde individens
önskemål och förutsättningar. För handikappade
människor utgör idrotten en fantastisk möjlighet till inte
bara fysisk utan också psykisk rehabilitering. Sjukvården
når med sina rehabiliterings- och hjälpmedelsprogram fram
till det läge där bästa tänkbara fysiska förutsättningar
föreligger för den enskilde handikappade att fungera i
samhället inom de individuella möjligheternas ram.
Erfarenheterna visar dock att enbart den fysiska
återanpassningen inte är tillräcklig för den rehabilitering
som krävs för ett aktivt liv. Det har visat sig att idrottslig
verksamhet i en krets av människor med liknande eller
svårare handikapp än man själv har mycket snabbt skapar
vilja att försöka förbättra sin situation, självrespekt,
självförtroende och aptit på ett utåtriktat liv. Effekterna för
samhället är lägre vårdkostnader och inte sällan också lägre
bidragskostnader eftersom en aktiv person också försöker
finna en plats på arbetsmarknaden.
Handikappidrotten är idag en erkänd och respekterad
del av den svenska idrottsrörelsen. Genom sina insatser har
handikappidrotten under 80-talet bidragit till att attityderna
till de handikappade i allmänhet förbättrats, inte minst
genom att vissa former av handikapp har avdramatiserats.
Fortfarande återstår det dock, enligt centerns mening,
mycket att göra innan målet, en total integrering av de
handikappade i samhället och i den ordinarie idrotten, är
uppnått. Ett viktigt steg på vägen mot en sådan integrering
inom idrotten är att utnyttja de möjligheter som finns att
låta handikappade och andra ungdomar tävla mot varandra
i de grenar där handikappet i sig inte utgör något hinder.
Enligt centerns mening måste det vara tekniskt möjligt för
handikappade att delta i idrottens utbud och att detta inte
skall kosta mer än för icke handikappade. Hjälpmedel för
fritid och idrott skall subventioneras så att kostnaderna kan
jämföras med de som gäller för motsvarande aktiviteter för
icke handikappade. Rätten till färdtjänst/riksfärdtjänst bör
utökas när det gäller deltagande i idrottsaktiviteter främst
för synskadade, rörelsehindrade och utvecklingsstörda.
Jämställd idrott
Det inom idrottsrörelsen pågående medvetna
jämställdhetsarbetet förtjänar all uppmärksamhet från
samhällets sida. Specialförbundens verksamhet inom detta
område bör därför ges ökat stöd inom den anslagsökning
som centern föreslår. Den höjning av ambitionsnivån som
markerades av att en jämställdhetsplan för 90-talet lades
fram vid riksidrottsmötet i november förra året välkomnas
av centern. Riksidrottsförbundets syfte med
handlingsplanen är att klargöra målen för idrottens
jämställdhetsarbete och med vilka medel dessa skall
uppnås. Handlingsplanen sträcker sig över en tidsperiod av
sex år. Därefter skall en utvärdering göras, vars resultat får
ligga till grund för det nya riksmötet 1995.
För att bättre kunna följa utvecklingen på detta område
förordar vi att en årlig avstämning görs och redovisas på det
sätt som Riksidrottsförbundet finner lämpligt.
Idrott över hela landet
I en motion till riksmötet 1988/89 föreslog centern att
regeringen skulle få i uppdrag att tillsammans med
Riksidrottsförbundet utreda förutsättningarna för ett
särskilt stöd till resor som skulle utjämna kostnaderna för
föreningarna oavsett var i landet tävlingar anordnas. I förra
årets budgetproposition anförde statsrådet att det bör
ankomma på Riksidrottsstyrelsen att tillse att
specialförbunden genom olika åtgärder skall medverka till
att skapa förutsättningar för idrott på lika villkor över hela
landet. I årets budgetproposition utgår statsrådet från att
riksidrottsstyrelsen ser till att denna viktiga fråga nu får en
acceptabel lösning. Centern förutsätter att regeringen i
kommande anslagstilldelning är beredd att tillskjuta
erforderliga medel så att reella möjligheter föreligger för en
kostnadsutjämning framförallt när det gäller föreningarnas
resekostnader.
Aktiva idrottares möjligheter till studier
Enligt centerns mening är det angeläget att underlätta
för aktiva idrottsutövare att bedriva studier på gymnasie-
och högskolenivå. Goda studiemöjligheter bör finnas i
samtliga skolor och inte endast vid s.k. idrottsgymnasier och
vissa högskolor. Genom att underlätta studierna på
idrottsutövarnas hemorter kan fler skaffa sig utbildning
parallellt med aktiv idrottsutövning. En mer omfattande
plan för utbyggnad av möjligheterna för aktiva
idrottsutövare att studera på hemorten bör enligt centerns
mening presenteras av regeringen i samband med den
kommande gymnasiereformen.
Idrottsämnet i skolan
Vår kropp är skapad för fysisk aktivitet. Idag gör vårt
levnadssätt att vi inte behöver använda våra fysiska resurser
i den utsträckning som tidigare generationer tvingades göra.
Vår livsföring har förändrats genom mekanisering och
datorisering och vår fritid upptas till stor del av bilåkande
och TV-tittande. De ungdomar som inte idrottar missar
möjligheten att bygga upp sin kropp inför framtidens
arbetsliv odh fritid. De har mycket små möjligheter att
kompensera detta i efterhand. Den stora ökningen av unga
arbetsskadade -- oftast kvinnor -- är ett tecken på detta.
Idrottsämnet skall svara för en del av elevernas fysiska
träning men också bidra till att fördjupa de teoretiska
kunskaperna om kroppens anatomi och fysiologi. Därför är
idrottsämnets omfattning och utformning av central
betydelse. Det måste stimulera till fortsatt kroppsrörelse på
fritid och större hänsyn måste tas till ergonomi och hälsa och
det egna ansvaret för sin kropp.
Enligt vår uppfattning är det absolut nödvändigt att
idrottsämnet är obligatoriskt i gymnasieskolan. Risken är
annars uppenbar att de som bäst behöver det -- de som inte
deltar i annan idrottsutövning och de som går vidare till
tunga och monotona jobb -- blir de som väljer bort idrotten.
Eftersom dessa arbeten till största delen innehas av kvinnor
och eftersom flickor dessutom får mindre stimulans till
idrottande på fritiden vore ett frivilligt idrottsämne i högsta
grad negativt ur jämställdhetssynpunkt.
Samtidigt vet vi att sjukvårdskostnaderna stiger
dramatiskt och att de till en stor del är betingade av
belastnings- och förslitningsskador som många gånger leder
till långtidssjukskrivningar och i värsta fall
förtidspensionering. Idrottsämnet i gymnasieskolan är en
viktig del i ett förebyggande hälsoarbete och bör således
vara obligatoriskt även i fortsättningen.
Åtgärder mot doping
En fortsatt intensifierad kamp mot doping är en av de
viktigaste verksamheterna inom idrotten, såväl den svenska
som internationella. Centern yrkar därför på att det av
Riksidrottsförbundet begärda anslaget på 15,6 milj. kr.
bifalls under E 2.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar höja det lokala aktivitetsstödet
från 17 till 35 kr.,
2. att riksdagen till E 1 Stöd till idrott anvisar 56
400
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 457
428
000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ridsportens behov av ökat
ekonomiskt stöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de handikappades möjligheter
till ökat deltagande i idrottsaktiviteter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat stöd till jämställd idrott,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilt stöd för resekostnader i
samband med idrottstävlingar,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktiva idrottares möjlighet till
studier,1]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade
möjligheter för aktiva idrottsutövare att studera vid
samtliga gymnasieskolor,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsämnet i skolan,1]
7. att riksdagen under anslaget E
2. anvisar 15
600
000 kr. för stöd till idrottens forskning och utveckling m.
m.
Stockholm den 24 januari 1991
Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c)
Larz Johansson (c)
Marianne Jönsson (c)
Pär Granstedt (c)
Lennart Brunander (c)
Agne Hansson (c)
Marianne Andersson (c)
Karin Starrin (c)
i Vårgårda
1 1990/91:Ub317