Idrotten betyder mycket för många människor. Vi kan träffas och ha roligt, både som aktiva och som publik. Dessutom betyder idrotten mycket för vår fysiska hälsa. Idrottsrörelsen har också en viktig funktion som demokratisk folkrörelse.
Idrotten är också vår i särklass största ungdomsrörelse. Två tredjedelar av pojkarna och hälften av flickorna i åldersgruppen 7--20 år utövar någon idrott. Den spelar alltså en mycket viktig roll som förebild för unga människor. ''Därför är det viktigt att våra ungdomar inom idrotten möts av förebilder, som lär dem att utveckla inte bara manliga utan också kvinnliga egenskaper'', skriver man i Idrottens jämställdhetsplan inför 90-talet.
Inom idrottsrörelsen är 40 % av de aktiva medlemmarna kvinnor. Samtidigt konstaterar Riksidrottsförbundet (RF) i jämställdhetsplanen att kvinnornas andel bland ledare och i styrelser i rörelsen är mycket liten. I planen markeras åtgärder som RF anser viktiga att vidta för att främja jämställdheten och låta kvinnliga värderingar nå insteg även inom idrotten. Man har satt upp mål och delmål för att öka kvinnornas andel på ansvariga poster och befattningar inom idrotten.
De sammanlagda statliga anslagen till idrotten uppgår till ca 800 milj. kr. Hur stor del av dessa pengar som går till kvinnor respektive män som grupp är inte möjligt att se eller ens uppskatta. Det har i forskningsprojekt gjorts försök att analysera hur stor del av anslagsposterna i statsbudgeten 1986 som gick till kvinnor respektive män. Vad gäller idrotten kunde man då se att männen fick en större del. Dessa beräkningar byggde på uppgifter om kvinnors och mäns deltagande både som utövare och som åskådare. Det pågår nu inom RF arbete med att ta fram metoder för ytterligare analyser.
Då idrotten berör så många människor i vårt land, unga och gamla, kvinnor och män, vore det av stort värde att RF:s jämställdhetsplan kompletterades med en analys av hur stor del av de statliga anslagen till idrotten som går till kvinnor respektive män. En sådan analys skulle redovisas i statsbudgeten och skulle på så sätt ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag inför kommande beslut om anslag till idrotten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys och redovisning av hur stor del av statens anslag till idrotten som går till kvinnor resp. män.
Stockholm den 25 januari 1991 Ewa Hedkvist Petersen (s) Marianne Carlström (s) Ulla Pettersson (s) Anita Jönsson (s) Britta Sundin (s)