Dalslands kanal sträcker sig mellan Köpmannebro vid Vänern till Östervallskog i Värmland. När kanalen invigdes l868 var den en viktig länk i industrins och bygdens utveckling. Stora mängder sågade trävaror, papper och massa och styckegods har på de dryga hundra åren passerat genom kanalsystemet.
Efter järn- och landsvägarnas tillkomst minskade successivt kanalens betydelse som godstransportled och idag används den uteslutande för turiständamål.
I slutet på 60-talet övertogs ansvaret för kanalen av landstinget i Älvsborgs och Värmlands län och kommunerna i Dalsland och Årjängs kommun som bildade Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd. Årligen har de berörda landstingen och kommunerna tillskjutit 2,5 miljoner kronor i driftsstöd.
De båda landstingen har nu beslutat att trappa ned sin verksamhet i stiftelsen och deras stöd upphör helt år 1993. Därmed bortfaller 50 procent av det årliga tillskottet. Redan idag är den ekonomiska situationen besvärande. Medel för underhåll saknas vilket kan leda fram till att kanalen måste upphöra med sin verksamhet.
Som en följd av riksdagens beslut i maj l978 har under en femårsperiod en upprustning skett av Dalslands kanal i form av statligt beredskapsarbete. Kanalen har avsevärt förbättrats under denna tid, ändock kvarstår ett upprustningsbehov. Dalslands kanals sjösystem är klassat som ett område av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Kanalen är en av landets vackraste vattenvägar och idag kanske den mest populära. Under förra året passerade 7 700 fritidsbåtar och en stor del av dessa kom från utlandet. Dessutom upprätthåller fyra större passagerarbåtar regelbunden turlistetrafik.
Kanalen är således i flera avseenden ett riksintresse och även i fortsättningen bör staten deltaga i nödvändiga upprustningsarbeten.
Vid förra riksmötet behandlades motioner angående Dalslands kanal i kulturutskottet. Utskottet konstaterade att kanalen var av stort intresse för turismen regionalt och i ett nationellt perspektiv. Kanalen var också kulturhistorist intressant. Vidare pekade utskottet på möjligheten att ansöka om medel via Riksantikvarieämbetet.
Kanalbolaget har också utnyttjat denna möjlighet men har hitintills ej lyckats få något positivt besked.
Riksdagen bör därför nu besluta att medel avsätts för upprustning av Dalslands kanal.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att upprustning av Dalslands kanal skall igångsättas,
2. att riksdagen beslutar att 5 milj.kr. fördelade på tre år anvisas från anslaget B
6 under tolfte huvudtiteln.
Stockholm den 24 januari l991 Ingvar Karlsson (c) Jan Hyttring (c) i Bengtsfors